| 1. |
- Airey, John, et al.
(författare)
-
The expansion of English-medium instruction in the Nordic countries : Can top-down university language policies encourage bottom-up disciplinary literacy goals?
- 2017
-
Ingår i: Higher Education. - : Springer Science and Business Media LLC. - 0018-1560 .- 1573-174X. ; 73:4, s. 561-576
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Recently, in the wake of the Bologna Declaration and similar international initiatives, there has been a rapid increase in the number of university courses and programmes taught through the medium of English. Surveys have consistently shown the Nordic countries to be at the forefront of this trend towards English-medium instruction (EMI). In this paper, we discuss the introduction of EMI in four Nordic countries (Denmark, Finland, Norway and Sweden). We present the educational setting and the EMI debate in each of these countries and summarize relevant research findings. We then make some tentative suggestions for the introduction of EMI in higher education in other countries. In particular, we are interested in university language policies and their relevance for the day-to-day work of faculty. We problematize one-size-fits-all university language policies, suggesting that in order for policies to be seen as relevant they need to be flexible enough to take into account disciplinary differences. In this respect, we make some specific suggestions about the content of university language policies and EMI course syllabuses. Here we recommend that university language policies should encourage the discussion of disciplinary literacy goals and require course syllabuses to detail disciplinaryspecific language-learning outcomes.
|
|
| 2. |
- Bashiri, Farzana, et al.
(författare)
-
Conceptualizing Scholar-Activism Through Scholar-Activist Accounts
- 2024. - 1
-
Ingår i: Making Universities Matter : Collaboration, Engagement, Impact - Collaboration, Engagement, Impact. - 2197-5698 .- 2197-5701. - 9783031487996 - 9783031487989 ; , s. 61-97
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- This chapter delves into one of the ways in which scholars strive to make their work matter, namely, through the practice of scholar-activism. It becomes evident that the concept of scholar-activism is multifaceted and lacks a universally established definition. The objective of this chapter is to gain an insider’s understanding of scholar-activism by exploring its conceptualization and intellectual foundations. To achieve this, a conceptual review of literature authored by scholar-activists is conducted, complemented by scientometric analysis of co-wording and co-citation. The findings of this study reveal two key insights. First, the concept of scholar-activism can be viewed as comprising three interconnected components: criticality, active engagement, and normative orientation. These elements inform one another, shaping the overall practice of scholar-activism. Second, the review identifies four primary intellectual influences that underpin scholar-activism: critical geography, feminist thought, popular education, and critical social theory. It becomes apparent that, based on the accounts of scholar-activists in this review, a conceptual reconciliation between scholarship and activism is feasible. Nevertheless, the practical challenges of navigating institutional and contextual barriers to bring about this alignment remain a significant obstacle for scholar-activists, warranting further exploration.
|
|
| 3. |
- Benner, Mats, et al.
(författare)
-
Fel av utredningen att främst fokusera på kommersialisering
- 2021
-
Ingår i: Universitetsläraren. - : Universitetsläraren. - 0282-4973.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Utredningen om ett utvecklat innovationsstöd vid lärosätena riktar tydligt in sig på kommersialisering för industriell utveckling. Men nyttiggörande av forskning är ett bredare begrepp, skriver nio forskare vid den Vinnovafinansierade forskningsplattformen Making Universities Matter.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Bringselius, Louise, et al.
(författare)
-
Oberoende forskning i det statliga kommittéväsendet : Lärdomar från Tillitsdelegationens uppdrag i välfärdssektorn
- 2020
-
Ingår i: Humanvetenskapernas verkningar : Kunskap, samverkan, genomslag - Kunskap, samverkan, genomslag. - 9789175043777
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- För att hantera samhällets globala och mest komplexa utmaningar krävs ofta en nära samverkan mellan forskning och samhälle, ibland även kallat ett akademiskt engagemang. Frågan är vilka former denna samverkan ska ta, om forskningen även ska nå fram till politiska beslutsfattare. Detta kapitel har redogjort för hur samverkan mellan den statliga kommittén Tillitsdelegationen och akademin organiserades i huvuduppdraget i välfärdssektorn samt för hur involverade forskare upplevde utfallet i termer av oberoende, genomslag och professionell utveckling. Tre viktiga aspekter betonades i samverkan: transparens och objektivitet vid rekrytering av forskare, tydliga uppdrag och förväntningar samt kollegial kvalitetssäkring. Dessutom lades stor vikt vid ledarskapet. En enkätstudie genomfördes bland de 20 forskare som ansvarade för försöksverksamheter för Tillitsdelegationen. Studien visar att forskarna upplever att deras oberoende värnades, att deras studier fick genomslag i både utredning och studerad verksamhet samt att samverkan ledde till professionell utveckling. Merparten skulle tacka ja till ett liknande projekt igen. Resultaten indikerar att tillvägagångssättet kan vara användbart även för framtida utredningar, där det finns en önskan om ett nära samarbete med akademin. En mer övergripande slutsats är att det statliga kommittéväsendet skulle behöva skilja mer mellan olika typer av utredningar. Det är inte givet att samma kommitté kan härbärgera en nära samverkan med forskarsamhället och en bred politisk förankring av slutsatser och förslag. För att forskarna ska uppleva samarbetet som meningsfullt kommer de sannolikt inte enbart förvänta sig oberoende, utan även genomslag för sina resultat i utredningens betänkanden. Där utredningar har en ambition att arbeta nära forskningen kan de således behöva acceptera att detta förutsätter en större distans till politiken. En annan slutsats är att det statliga kommittéväsendet skulle behöva skilja mer mellan forskare och myndigheter som kunskapsproducenter. Båda dessa kunskapskällor behövs, men de olika kontexterna präglas av delvis olika logiker och olika avstånd till politiken.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Brännstedt, Lovisa, et al.
(författare)
-
Hellre ökad insikt än ökade anslag
- 2024
-
Ingår i: Curie. - Stockholm : Vetenskapsrådet. ; :3/04
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 9. |
- Brännstedt, Lovisa, et al.
(författare)
-
Reseberättelse från Bryssel
- 2023
-
Ingår i: Humtankar.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 10. |
- Fejes, Andreas, et al.
(författare)
-
English as Language of Teaching and Research
- 2020
-
Ingår i: The SAGE Encyclopedia of Higher Education. - Thousand Oaks : Sage Publications. - 9781473942912 - 9781529714395 ; , s. 449-451
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
