| 1. |
- Brukas, Vilis, et al.
(författare)
-
How Sensitive Are Ecosystem Services in European Forest Landscapes to Silvicultural Treatment?
- 2015
-
Ingår i: Forests. - : MDPI AG. - 1999-4907. ; 6, s. 1666-1695
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- While sustainable forestry in Europe is characterized by the provision of a multitude of forest ecosystem services, there exists no comprehensive study that scrutinizes their sensitivity to forest management on a pan-European scale, so far. We compile scenario runs from regionally tailored forest growth models and Decision Support Systems (DSS) from 20 case studies throughout Europe and analyze whether the ecosystem service provision depends on management intensity and other co-variables, comprising regional affiliation, social environment, and tree species composition. The simulation runs provide information about the case-specifically most important ecosystem services in terms of appropriate indicators. We found a strong positive correlation between management intensity and wood production, but only weak correlation with protective and socioeconomic forest functions. Interestingly, depending on the forest region, we found that biodiversity can react in both ways, positively and negatively, to increased management intensity. Thus, it may be in tradeoff or in synergy with wood production and forest resource maintenance. The covariables species composition and social environment are of punctual interest only, while the affiliation to a certain region often makes an important difference in terms of an ecosystem service's treatment sensitivity.
|
|
| 2. |
- Sallnäs, Ola, et al.
(författare)
-
Forest owner behavioral models, policy changes, and forest management. An agent-based framework for studying the provision of forest ecosystem goods and services at the landscape level
- 2019
-
Ingår i: Forest Policy and Economics. - : Elsevier BV. - 1389-9341 .- 1872-7050. ; 103, s. 79-89
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In this paper, we develop an interdisciplinary agent-based framework for studying the provision of forest ecosystem goods and services (ES) at the landscape level. It combines forest owner types and their behavioral models with forest decision support systems (DSS). For this, we draw on mainstream decision-making theories in social sciences and relevant empirical evidence from Europe and beyond to suggest how economic, sociological and psychological rationalities can be combined to build a typology and behavioral models of forest owner decision-making including responsiveness to policy and socioeconomic changes. We then discuss how the theory-driven and evidence-based behavioral models in combination with forest owner and forest management insights can be used to analyze forest management behavior and responsiveness to policy and socioeconomic developments. By comparing standard forest DSS modeling results to exemplary results using the agent-based framework in terms of long-term simulations of timber production and biodiversity conservation in a case study in Sweden, we illustrate how the framework accounts for more differentiated and more realistic forest management practices at the forest landscape level. We discuss how the agent-based framework also helps explore and explain the impacts of future policy and socioeconomic changes on the provision of forest ES. We then suggest directions for future research that can further develop the framework and its use in forest modeling and DSS to better analyze the impact of future developments on forest management and the provision of forest ES at the landscape level.
|
|
| 3. |
- Bergh, Johan, et al.
(författare)
-
Effekter av ett förändrat klimat på skogen och implikationer för skogsbruket : Bilaga B 19, Arbetsrapport 34
- 2007
-
Ingår i: Sverige inför klimatförändringarna. - : Fritzes. ; , s. 1-71
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Att klimatet kan komma att förändras påverkar svenskt skogsbruk. Skogen har i sig en direkt inverkan på klimatet samtidigt som skogsbruket kan behöva anpassas till de nya förhållandena. Ett osäkert klimat sätter brukandet av skogen i ett nytt läge som vi inte har någon tidigare erfarenhet av. Scenarier för framtida klimatutveckling är behäftade med stor osäkerhet och de förväntade effekterna på skogen blir således ännu mer osäkra. Trots detta kan man ändå förutsäga några sannolika huvuddrag i effekterna på den svenska skogen vid ett framtida ändrat klimat. En ökad potential för biomassaproduktion kan förväntas, liksom ökade möjligheter att använda nya arter i skogsbruket. Samtidigt ökar sannolikt risken för vissa typer av skador.Att väga eventuella fördelar i form av ökad produktion och ökade möjligheter i trädslagsval mot ökade risker för skador är viktigt för att ge samhället ett helhetsperspektiv och för att en större grupp ska ha möjlighet att ta till sig frågan. Det är också viktigt att i största möjliga mån kvantifiera eller ge ramarna i ekonomiska termer för hur det förändrade klimatet kan tänkas påverka skogsbruket. Vidare kan det vara styrande för prioritering av fortsatta forskningsarbeten och riskbedömning och för att prioritera åtgärder. Därför har vi försökt utifrån befintlig kunskap idag, konstruera en Tabell över den ekonomiska betydelsen och forskningsbarheten för olika risk/ämnesområden (se Tabell 17 sidan 39). De kanske största effekterna av ett förändrat klimat på ekonomin inom skogsbruket skulle vara om vi lyckas utnyttja den ökade produktionspotentialen. Det förutsätter att vi kan bemästra de negativa effekterna i första hand av en ökad risk för vindfällning, skadeangrepp från insekter och svampar. Mot bakgrund av skogsbrukets stora betydelse som naturresurs och industriell bas, så finner vi att det är viktigt att vi står rustade inför en framtid med såväl ökade hot som nya möjligheter.I denna skrift försöker vi beskriva och analysera tänkbara effekter av ett förändrat klimat på skogen och bedömt deras implikationer för produktionsskogsbruket. Andra aspekter än produktionsaspekter på skogsbruket har inte behandlats. Analysen sker i fyra steg. Vi inleder med att, så långt nuvarande kunskapsläge tillåter, kvantifiera effekterna på den skogliga primärproduktionen – tillväxten i skogen. I ett andra steg omsätts dessa effekter till effekter på produktionsekonomin i ett bestånd. Därefter analyseras tänkbara effekter på risken för stormfällning i skogen. I ett sista steg breddas diskussionen till en något mera spekulativ bild av tänkbara effekter på skogsbrukets ekonomi.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Blennow, Kristina, et al.
(författare)
-
Climate change and the probability of wind damage in two Swedish forests
- 2010
-
Ingår i: Forest Ecology and Management. - : Elsevier BV. - 0378-1127 .- 1872-7042. ; 259, s. 818-830
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- We simulated how possible changes in wind and ground-frost climate and state of the forest due to changes in the future climate may affect the probability of exceeding critical wind speeds expected to cause wind damage within one northern and one southern study area in Sweden, respectively. The topography of the study areas was relatively gentle and the forests were dominated by Norway spruce (Picea abies (L.) Karst.) and Scots pine (Pinus sylvestris L.). Using estimated changes in the net primary production (NPP) due to climate change and assuming a relative change in the site productivity equal to a relative change in NPP, we simulated possible future states of the forest under gradual adjustment of the site index in response to climate change using the model The Forest Time Machine. Global climate change scenarios based on two emission scenarios and one general circulation model were downscaled to the regional level. The modified WINDA model was used to calculate the sensitivity of the forest to wind and the probability of wind damage for individual forest stands for the periods 2011–2041 and 2071–2100 and for a control period 1961–1990. This was done while taking into account effects on stability of the forest from expected changes in the occurrence of ground frost. Increasing sensitivity of the forest to wind was indicated for both study areas when adhering to recommended management rules of today. Adding also a changed wind climate further increased the probability of wind damage. Calculated probabilities of wind damage were generally higher in the southern study area than in the northern one and were explained by differences in wind climate and the state of the forests, for example with respect to tree species composition. The indicated increase in sensitivity of the forest to wind under the current management regime, and possibly increasing windiness, motivate further analysis of the effects of different management options on the probability of wind damage and what modifications of Swedish forest management are possibly warranted.
|
|
| 8. |
- Blennow, Kristina, et al.
(författare)
-
Evaluating WINDA : a tool for assessing the probability of wind damage to forest stands
- 2003
-
Ingår i: Proceedings of the International Conference Wind Effects on Trees. ; , s. 137-144
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- WINDA is an integrated system of models for calculating the stand-wise probability of wind damage of trees within a landscape (Blennow & Sallnäs, submitted). It integrates a modified version of the dose/response model HWIND (Peltola et al., 1999), the airflow model WASP (Mortensen et al., 1998), and a component for calculating the zero-plane displacement and surface roughness. WINDA uses a GIS for geographical computations. The calculations are made point-wise at exposed stand edges and the results are combined for each stand. The likelihood of damage is calculated using extreme value theory. The mechanistic modelling approach makes WINDA useful for evaluating effects on the probability of wind damage of silvicultural treatments and forestry activities as well as of a changed climate. This paper briefly outlines WINDA and evaluates output by comparing predicted damage with observed damage for two landscapes in southern Sweden.
|
|
| 9. |
- Blennow, Kristina, et al.
(författare)
-
”Modul 1 Skogsbruk”. Klimatet och skogen – underlag för nationell forskning
- 2006
-
Ingår i: Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens tidskrift. - 0023-5350. ; 145:9, s. 13-18
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Behovet av ny kunskap i anslutning till klimatförändringen är enormt. Det behövs ny kunskap om hur • klimatet kan komma att utvecklas. • skogsekosystemet kan komma att utvecklas. • dessa system interagerar. Detta kunskapsuppbyggande är högst angeläget att påbörja men kommer att ta tid. Många beslut inom skogsbruket måste fattas redan idag utan tillgång till forskningsresultaten. Man tvingas alltså redan nu förhålla sig till ett osäkert klimat. Därför, och för att det trots allt alltid kommer att finnas osäkerhet inför framtiden, vill vi stödja besluten genom att utveckla ett rationellt förhållningssätt till osäkerhet och risk. För att snabbt kunna ta fram praktiskt användbar kunskap vill vi i hög grad utgå från skogliga beslutssituationer när vi väljer vilka problemställningar vi ska hantera inom programmet. Framtagandet av ny kunskap skapar i sig ett problem för riskkommunikation. Kunskapsklyftan i förhållande till mottagaren ökar. Att överbrygga den klyftan är en av de viktigaste faktorerna för att lyckas förändra mottagarens kunskapsläge, och därigenom dennes beteende.
|
|
| 10. |
- Blennow, Kristina, et al.
(författare)
-
Potential climate change impacts on the probability of wind damage in a south Swedish forest
- 2010
-
Ingår i: Climatic Change. - : Springer Science and Business Media LLC. - 0165-0009 .- 1573-1480. ; 99, s. 261-278
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- We estimated how the possible changes in wind climate and state of the forest due to climate change may affect the probability of exceeding critical wind speeds expected to cause wind damage within a forest management unit located in Southern Sweden. The topography of the management unit was relatively gentle and the forests were dominated by Norway spruce (Picea abies (L.) Karst.). We incorporated a model relating the site index (SI) to the site productivity into the forest projection model FTM. Using estimated changes in the net primary production (NPP) due to climate change and assuming a relative change in NPP equal to a relative change in the site productivity, we simulated possible future states of the forest under gradual adjustment of SI in response to climate change. We estimated changes in NPP by combining the boreal-adapted BIOMASS model with four regional climate change scenarios calculated using the RCAO model for the period 2071-2100 and two control period scenarios for the period 1961-1990. The modified WINDA model was used to calculate the probability of wind damage for individual forest stands in simulated future states of the forest. The climate change scenarios used represent non-extreme projections on a 100-year time scale in terms of global mean warming. A 15-40% increase in NPP was estimated to result from climate change until the period 2071-2100. Increasing sensitivity of the forest to wind was indicated when the management rules of today were applied. A greater proportion of the calculated change in probability of wind damage was due to changes in wind climate than to changes in the sensitivity of the forest to wind. While regional climate scenarios based on the HadAM3H general circulation model (GCM) indicated no change (SRES A2 emission scenario) or a slightly reduced (SRES B2 emission scenario) probability of wind damage, scenarios based on the ECHAM4/OPYC3 GCM indicated increased probability of wind damage. The assessment should, however, be reviewed as the simulation of forest growth under climate change as well as climate change scenarios are refined.
|
|
