| 1. |
- Björklund, Maria, 1973-, et al.
(författare)
-
E-consumers’ role in greening distribution
- 2019
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This paper aims to address the knowledge gap regarding e-consumers’ role in greening distribution by investigating the exchange of distribution related information between consumers, e-tailers and logistics service providers (LSPs). The 40 largest Swedish e-tailers' homepages were visited, and three e-tailers and four LSPs were interviewed. Consumers appear to have limited ability to affect the greening of distribution. Only a few e-tailers offered green distribution on the online purchase. Lack of communication between LSPs and e-tailers, regarding content, direction and frequency was one reason behind the slow development towards greening distribution.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Björklund, Maria, 1973-, et al.
(författare)
-
Konsumentens vitala roll för miljösmart logistik
- 2018
-
Ingår i: Supply chain effect. ; 5, s. 18-22
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Transporter lyfts vanligen fram som ett av de viktigasteområdena för en hållbar utveckling. Flertalet forsknings-studier och utredningar har genomförts för att öka för-ståelsen för hur exempelvis logistikföretag och handels-företag kan göra sina distributionssystem mer hållbara.En viktig aktör som nästan helt glömts bort är konsu-menten.
|
|
| 4. |
- Björklund, Maria, et al.
(författare)
-
Kunskapsdelning för grönare logistik, erfarenheter från ett dyadiskt samarbete
- 2024
-
Ingår i: Sammanställning av referat från Transportforum 2024. - Linköping : Statens väg- och transportforskningsinstitut. ; , s. 376-377
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kunskapsdelning mellan aktörer i försörjningskedjor är en viktig möjliggörare för grönare logistik. Flertalet studier framhäver vikten av kunskapsdelning vid exempelvis implementering av grön fordonsteknik, alternativa bränslen, transportslagsbyte och elektriska fordon utan att gå djupare in på vad kunskapsutbytet innebär. I studien har vi strävat efter att besvara frågor av karaktären: Vad är det för sorts kunskap som utbytes?Vilka (ex titlar) spelar centrala roller vid kunskapsutbytet?Hur sker kunskapsutbytandet? I en tvåårig observationsstudie har vi följt ett tjugotal 2-4h möten mellan ett logistikföretag och en transportköpare. Målet med mötena var att identifiera hur de tillsammans kan nå kundens mål, att bli fossilfria till 2023. Den longitudinella ansatsen har även möjliggjort att vi kunnat se förändringar över tid. Ett ramverk baserat på litteratur kring kunskapsutbyte skapades bestående av olika typer (ex. enklare eller komplexare kunskap) och former (ex. vem som ger och vem som får kunskap) av kunskapsutbyte. I empirin fann vi sedan ett starkt fokus på management-orienterad kunskap och utbyte av enklare information. Femton personer närvarade vid mötena vilket visar att samverkan krävde kunskap från individer med olika erfarenheter och ansvarsområden. Det longitudinella perspektivet visar att en del kunskap som var relativt komplex såsom sätt att definiera fossilfri blev enklare när en samsyn uppnåtts. Logistikföretaget hade mest kunskap att donera, samtidigt som det logistikköpande företaget styrde mötena och dialogen. Medan logistikköparen fick en fördjupad förståelse för potentialerna och konsekvenserna i olika potentiella åtgärder, erhöll logistikföretaget djupare insikter kring köparens prioriteringar och förändringsmöjligheter. Tre områden fokuserades i kunskapsutbytet: prestationsstyrning (för att tydliggöra utvecklingen och strävan mot satta mål), olika gröna satsningar (ex. elbilar, HVO1000 och gröna leveransfönster). En tredje aspekt blev med tiden allt tydligare: att de tillsammans blev alltmer beroende av andra aktörer för att erhålla nödvändiga kunskaper. Studien tydliggör den komplexitet som finns i kunskapsutbytet mellan dessa båda aktörer och hur kunskapsutbytet varierar över tid och hur det är beroende av de medverkande i mötet. Studien visar även på att båda aktörerna har kunskap som måste delas för att kunna identifiera de mest framgångsrika lösningarnai deras unika kontext.
|
|
| 5. |
- Björklund, Maria, 1973-, et al.
(författare)
-
Nära aktörssamverkan för hållbar logistik : vad innebär det i praktiken?
- 2022
-
Ingår i: Supply chain effect. ; :5, s. 32-37
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Det finns en uppsjö av studier som pekar på vikten avnära samverkan över företagsgränser för en hållbar om-ställning av logistiken. Men hur ser egentligen dennasamverkan ut? Hur möts företagen? Vad pratar de om?Hur är stämningen i rummet? Vilka nya satsningar föds urdenna typ av samverkan?
|
|
| 6. |
- Björklund, Maria, et al.
(författare)
-
Performance Measurements in the Greening of Supply Chains
- 2012
-
Ingår i: Supply chain management. - : Emerald Group Publishing Limited. - 1359-8546 .- 1758-6852. ; 17:1, s. 29-39
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Purpose: In response to increasing demands on improved environmental performance, companies need to develop their capabilities in assessing the environmental performance of their operations. Knowledge among practitioners as well as solid research results in this area lacks. This paper aims to present a framework of dimensions important to consider regarding environmental measurement in supply chain management. The paper also aims to present a practical example on how environmental performance measurements can be a success by applying these dimensions.Design/methodology/approach: Literature regarding logistics management and performance measurement is coupled with theories regarding environmental logistics and green supply chain management. A framework is developed. A case study based on four actors in a reverse supply chain is used to illustrate the framework.Findings: The paper outlines important aspects to consider in the design of environmental performance measurements in supply chain management and identifies shortcomings in existing research. The case presents successful examples of how environmental performance measurements can be applied across managerial levels as well as company borders in a supply chain.Practical implications: The literature review shows shortcomings in the measuring tools applied today. The case provides examples of how these shortcomings can be addressed.Originality/value: This paper addresses the intersection between environmental logistics and performance measurements. The case shows how environmental performance measurements can be applied over a single company’s borders by including four different actors in the supply chain.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Eng-Larsson, Fredrik, et al.
(författare)
-
Green distribution options in e-commerce : Display versus content
- 2021
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Purpose: Lately, some e-commerce retailers have started displaying climate labels – i.e., eco-labels focusing on greenhouse gas emissions – on distribution or fulfilment alternatives in the check-out of the online store. Using actual purchase data, the purpose of this research is to understand the impact of climate labelling on customers’ choice of fulfillment.Design/methodology/approach: We analyse six months of customer checkout data from a market-leading pharmacy in Northern Europe using a nested logit formulation.Findings: We find that climate labels have a large and significant impact on the probability that a fulfillment alternative is selected by the customer. Further, if the label is attached to a top alternative, it increases the probability that the alternative is chosen. We also find that preselection has a strong effect on the impact of climate labels.Research limitations/implications:We note that climate labelling seems to have a strong impact on customer behavior, it opens up several venues for further research. For instance, there may be other relevant ways to slice the data to bring additional insights. And as climate labelling from more “well-known” labels are being used in e-commerce, the impact might be different.Research limitations/implications: The results have implications for retailers and logistics service providers alike, by indicating both how the content of the fulfillment option and the display of the option in the check-out impacts the business. The results further underline the importance of coordination between retailers and logistics service providers to provide support to consumers.Original/value: Contrary to previous research into greening e-commerce distribution, this paper takes a quantitative approach to address green consumer preferences.
|
|
| 9. |
- Gillström, Henrik, et al.
(författare)
-
Ett nödvändigt drivmedel i transformationen mot ellastbilar? : en jämförelse av resursdelning mellan två tekniker
- 2024
-
Ingår i: Sammanställning av referat från Transportforum 2024. - Linköping : Statens väg- och transportforskningsinstitut. ; , s. 370-371
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Aktörssamverkan är central för omställning mot en grönare transportsystem, exempelvis vid omställning till eldrift. En organisation i isolering har inte allt det som krävs för en omställning till eldrift, och resurser måste istället delas mellan centrala aktörer såsom fordonstillverkare, infrastrukturhållare och logistikföretag. En aktör har tekniken medan en annan kanske har kunskapen. Beroendet kan vara av olika karaktär och dess omfattning påverkas av exempelvis hur kritisk eller vanlig resursen är. Men på vilket sätt är dessa beroenden centralt vid valet av lösning? Laddning av batterier med sladd är det koncept som vi satsar främst på inom Europa, medan byte av batterier (battery swapping) är den teknik med störst genomslag i exempelvis Kina. Vi har jämfört vilken roll resursdelning har för dessa tekniker. Studien har jämfört resultat från två forskningsprojekt finansierade av Vinnova och Energimyndigheten. Båda projekten har haft arbetspaket som berör samverkan, samtidigt som de fokuserar olika former av tekniska lösningar. Empirin kommer från en strukturerad intervjustudie med 19 svenska logistikaktörer som testat sladdladdning, djupare intervjuer och workshops med olika aktörer från akademi och näringsliv. Empiriska data har analyserats utifrån Resource dependency theory. Den mest centrala resursen är fordonet. Här finns flertalet utmaningar då elbilarna är dyrare i inköp och det råder en osäkerhet kring t.ex. andrahandsvärde och servicebehov. Därför kan ägandeskapets utformning bli en nyckelfråga. Olika typer av leasingavtal kan exempelvis möjliggöra nya sätt att dela på risker för fordonen. I battery swapping är det relevant med leasing av fordonet och batteriet, som kan ägas av olika aktörer. I fallet med sladdladdning säljs detta vanligtvis i ett paket. Även tillgång till laddning utgör en central resurs, där tillgången är bristande på grund av underutvecklad laddningsinfrastruktur. Denna resurs framhålls däremot som betydligt mer sårbar i system baserade på sladdladdning jämfört med battery swapping, till följd av att swapping bättre kan utjämna efterfrågetoppar på el. Ett intressant resultat är att flertalet logistikoperatörer visar på ett intresse att äga laddningsinfrastruktur (dvs ny typ av roll).
|
|
| 10. |
- Gillström, Henrik, 1989-, et al.
(författare)
-
Ett nödvändigt drivmedel i transformationen mot ellastbilar? : En jämförelse av resursdelning mellan två tekniker
- 2024
-
Ingår i: Transportforum.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Aktörssamverkan är central för omställning mot en grönare transportsystem, exempelvis vid omställning till eldrift. En organisation i isolering har inte allt det som krävs för en omställning till eldrift, och resurser måste istället delas mellan centrala aktörer såsom fordonstillverkare, infrastrukturhållare och logistikföretag. En aktör har tekniken medan en annan kanske har kunskapen. Beroendet kan vara av olika karaktär och dess omfattning påverkas av exempelvis hur kritisk eller vanlig resursen är. Men på vilket sätt är dessa beroenden centralt vid valet av lösning? Laddning av batterier med sladd är det koncept som vi satsar främst på inom Europa, medan byte av batterier (battery swapping) är den teknik med störst genomslag i exempelvis Kina. Vi har jämfört vilken roll resursdelning har för dessa tekniker.Studien har jämfört resultat från två forskningsprojekt finansierade av Vinnova och Energimyndigheten. Båda projekten har haft arbetspaket som berör samverkan, samtidigt som de fokuserar olika former av tekniska lösningar. Empirin kommer från en strukturerad intervjustudie med 19 svenska logistikaktörer som testat sladdladdning, djupare intervjuer och workshops med olika aktörer från akademi och näringsliv. Empiriska data har analyserats utifrån Resource dependency theory.
|
|
