| 1. |
- Nilsson, Jan-Eric, 1952-, et al.
(författare)
-
Kontraktet styr : översikt av kvantitativa produktivitetstudier gällande byggande av transportinfrastruktur
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Trafikverkets huvudfokus är framåtblickande på den kommande verksamheten. Det handlar om att identifiera vilka projekt som ska prioriteras i planeringsarbetet och hur projekt ska genomföras på bästa sätt. Ett sådant perspektiv är inte fel men underlättas av en kunskap av vad som tidigare gjorts. Det är arbetskrävande att följa upp den verksamhet som har bedrivs och att ställa resultatet, entreprenörernas arbete, mot kostnaderna för att åstadkomma dessa resultat. Uppföljningsarbetet av produktivitet över tid och nyttjandet av sådan kunskap har förbättringspotential inom Trafikverket.Huvudsyftet med detta notat har varit att med stöd av internationell litteratur identifiera analyser som skulle kunna genomföras också i Sverige. Ett antal exempel på sådana analyser har också getts.Genomgången visar att det fortfarande återstår ett betydande arbete för att kunna genomföra kvantitativa analyser utan en omfattande manuell bearbetning. En sådan arbetsinsats behöver emellertid inte vara omfattande eller svår. Den primära kvarstående uppgiften är att skapa kopplingar mellan de olika databaser som redan existerar samt att säkerställa att dokument frångenomförandeprocessen existerar i digital form och sparas.Ett sådant arbete kommer möjliggöra flera analyser av intresse för såväl Trafikverket som för det internationella forskarsamhället. I avsaknad av ett sådant arbete kommer Trafikverket inte heller i framtiden att kunna redovisa produktivitetsutvecklingen i verksamheten på ett transparent sätt. Därmed inte heller att identifiera lyckade exempel på genomförandet av projekt för att sprida informationen och därmed uppnå det av regeringen uppställda målet.
|
|
| 2. |
- Nilsson, Jan-Eric, 1952-, et al.
(författare)
-
Kostnadsöverskridande i Trafikverkets entreprenadkontrakt
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Trafikverket har regeringens uppdrag att verka för en ökad produktivitet i anläggningsbranschen. VTI bistår Trafikverket i detta arbete. I denna rapport redovisas de skillnader som finns mellan det pris som fastställs i ett entreprenadkontrakt mellan Trafikverket och det företag som fått i uppdrag att genomföra en verksamhet och slutkostnaden för uppdraget. 776 kontrakt som avser entreprenader inom både väg- och järnvägssektorn och såväl investeringar som underhållsåtgärder och som kostar mer än 10 miljoner kronor, ingår i materialet.Statistiska tester visar bland annat att risken för kostnadsöverskridanden är mycket stor och något högre för järnvägskontrakt (94 procents sannolikhet) än för vägkontrakt (86 procent). Slutkostnaden för vägkontrakt överskrider kontraktssumman med 20 procent vilket är signifikant lägre än för järnvägskontrakt där slutkostnaden i genomsnitt är 32 procent högre.
|
|
| 3. |
- Nilsson, Jan-Eric, 1952-, et al.
(författare)
-
Produktivitet i bygg- och anläggningssektorn
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Produktiviteten i bygg- och anläggningsbranschen ökar väsentligt långsammare än inom andra delar av samhället. Ett syfte med denna rapport är att undersöka om denna observation är specifik för svenska förhållanden. Den internationella jämförelse som görs av information från motsvarigheten till de svenska nationalräkenskaperna visar att utvecklingen i Sverige inte är systematiskt annorlunda än i ett antal andra länder. Problemet med svag produktivitetsutveckling i branschen tycks därför vara generellt.Med denna utgångspunkt behandlas i rapporten förhållanden som fördjupar förståelsen av eftersläpningen. Bland annat görs en bedömning av i vilken utsträckning utvecklingen beror på ändrade inputpriser, ändrade mängder input eller på en kombination av dessa förhållanden. En diskussion förs också kring vilken kostnadsindexering som ska användas för att följa kostnads- eller produktivitetsutvecklingen över tid. En slutsats är att konsumentprisindex bör användas för att jämföra utvecklingen i bygg- och anläggningssektorn med utvecklingen i samhället som helhet. En annan slutsats är att dagens tillvägagångssätt för att mäta pris- och produktivitetsutveckling i branschen har problem med hanteringen av kvalitetsförändringar. En del av den negativa trenden kan sannolikt hänföras till denna förklaring.Rapporten belyser också möjligheterna att använda mikrodata för att belysa tänkbara förklaringar. Med detta avses de analyser som baseras på de kontrakt som skrivs mellan beställare (till exempel Trafikverket) och de entreprenörer som utför nybyggnation och underhåll av infrastruktur. Exempel ges på hur denna typ av ansats kan användas för att fördjupa förståelsen av den svaga produktivitetsutvecklingen och därmed också att ge förslag till förändringar av verksamhetens utformning för att på sikt stärka branschens utveckling.
|
|
| 4. |
- Salomonsson, Johan, 1988-, et al.
(författare)
-
Det kommersiella elflyget– verklighet eller dröm : En litteraturstudie över elflygets utsikter
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med denna rapport har varit att genom en litteraturstudie undersöka möjligheten att elektrifiera kommersiellt elflyg. Huvuddelen av rapporten diskuterar framtida batteriteknologi, vilket är en förutsättning för att kunna elektrifiera flyget. Vi visar att kapaciteten i den i dagsläget dominerande batteriteknologin, litium-jonbatteriernas är begränsad. För att uppnå den energidensitet som krävs för kommersiellt elflyg behövs ny, ännu inte kommersialiserad batteriteknik. Möjliga alternativ inkluderar litium-svavel- och litium-luftbatterier.Dagens litium-jonbatteriteknik möjliggör elflyg på upp till fyra passagerare på en sträcka på högst 300 km. En tredubbling av dagens cellspecifika energi till ca 800 Wh/kg med en effektivitet på 80 procent skulle möjliggöra flygningar på upp till ca 1 100 km med ett flygplan med 190 passagerare i mitten av seklet.De kvarvarande utmaningarna för elflyg är många. Dessa omfattar förutom batterikapaciteten även flyghastigheten, utvecklingen av effektivare elflygsmotorer, batterikostnaderna och behovet att intensifiera forskning och utveckling av flygplansdesign. Vidare är det viktigt att konsumenterna har förtroende för elflygets säkerhet. Tillgången till de mineraler som behövs för batteritillverkning måste försäkras. Avslutningsvis har flygplan ett långt livsspann och systemet är därmed trögrörligt.Studiens slutsats är således att stora helelektrifierade flygplan ligger långt i framtiden, om de någonsin lyckas. Däremot ser vi potential för en ny marknad på mindre regionalflyg. Beroende på de styrmedel som riktas mot elflyget skulle den kunna fylla i en marknadsnisch som i dagsläget till stor del försvunnit – flyg med mindre flygplan till små flygplatser.
|
|
