| 1. |
-
Naturen för mig : Nutida röster och kulturella perspektiv
- 2014
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- ”Naturen för mig. Nutida röster och kulturella perspektiv” är en populärvetenskaplig bok om naturen i samtida vardagskultur. Den bygger på människors egna erfarenheter och berättelser och utgår från ett rikt och mångsidigt material som samlats in över hela Sverige.I Naturen för mig medverkar forskare från de svenska folkminnesarkiven och flera av landets universitet. Med etnologiska perspektiv undersöker de naturen som en del av människors vardag och kultur. Artiklarna varvas med citat, berättelser, teckningar och fotografier.Utgiven i samarbete mellan Institutet för språk och folkminnen och Folkslivsarkivet vid Lunds universitet.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Gunnarsson, Allan, et al.
(författare)
-
Exploring the sustainability potentials of the private garden
- 2015
-
Ingår i: Konferensen Culture(s) in sustainable futures. Theories, policies, practices. Helsingfors 6-8 maj 2015.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The private garden is one of the most important sites for people’s everyday interactions with nature. Although sometimes just consisting of a lawn, a few shrubs and maybe a flower bed, it provides a number of situations where the owner has to reflect on and handle biodiversity and sustainability issues in relation to modern lifestyle. This paper will discuss different aspects of sustainability in these kinds of garden environments in Sweden. With a specific focus on work and tools in the garden, the complex interactions between people, plants and other actors in contemporary private gardens have been examined. In our field work in people’s gardens we have got insight into a number of practices that we find interesting in relation to ecological, social and economical sustainability. This includes cultivation of edible plants, collecting of materials from the garden, circulation of nutrients through composting and informal economies, with reuse, recycling and exchange of plant material. Even the sharing of knowledge and knowhow could be looked upon as representing aspects of sustainability promoting performances. Everyday actions and practices in private gardens can often be interpreted as both positive and negative in relation to sustainability, and such ambiguities will be exemplified in our presentation. In our concluding discussion we specifically wish to shed light on the private garden as a potentially important site for the development of sustainable nature/culture interactions. By acknowledging the sustainability potential of vernacular practices that are in fact carried out by numerous gardeners in ordinary private gardens, this research shows that inspiration for sustainability goals can be found also in everyday garden culture.
|
|
| 8. |
- Head, Lesley, et al.
(författare)
-
Holding on and letting go: nature, temporality and environmental management
- 2016
-
Ingår i: Nature, temporality and environmental management : Scandinavian and Australian perspectives on peoples and landscapes / edited by Lesley Head, Katarina Saltzman, Gunhild Setten and Marie Stenseke.. - London and New York : Routledge. - 9781472464651 ; , s. 3-12
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 9. |
- Holmberg, Ingrid Martins, 1964, et al.
(författare)
-
Att ge plats. Kulturarvssektorn och de nationella minoriteternas historiska platser
- 2018
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sveriges nationella minoritetsgrupper har under lång tid använt och format platser, och satt avtryck i såväl minnen och berättelser, som i själva den fysiska miljön. Vad vet vi om dessa avtryck? Hur ser de ut, och vilka har kunskap om dem? Den kunskap och kännedom om kulturlandskapets historia som kulturarvssektorns medarbetare besitter, kan betraktas som ett nyckelverktyg för reflektioner kring vilken historia och vilket platsrelaterat kulturarv som tillåts framträda. I denna publikation presenteras en undersökning av hur den svenska kulturarvssektorns medarbetare förhåller sig till de historiska platser som kan relateras till sverigefinnar, tornedalingar, samer och judar, det vill säga till fyra av de fem svenska nationella minoritetsgrupperna. Den nationella minoritetsgruppen romer var i fokus för en tidigare studie. Vi har också samtalat med representanter för respektive minoritetsgrupp. Den bild som framträder är mångfacetterad. På en generell nivå framträder dels en tydlig skillnad mellan hur de olika minoritetsgruppernas historiska platser har uppmärksammats, dels att kulturarvssektorns kunskap och engagemang har olika intensitet och karaktär i olika delar av landet. Idag saknas översikter över hur de nationella minoritetsgruppernas spår i landskapet egentligen ser ut, och hur de kan benämnas, förstås och hanteras, liksom hur de skulle kunna bidra till en uppdaterad förståelse av kulturlandskapet. Och frågan kvarstår: Hur kan de nationella minoriteter ´na på allvar, och på sina egna villkor, ges plats i bilden av det svenska landskapet och kulturarvet?
|
|
| 10. |
- Laven, Daniel, 1973, et al.
(författare)
-
From Models to Management: Lessons learned from evaluating U.S. National Heritage Landscapes
- 2011
-
Ingår i: 10th Nordic Environmental Social Science Conference, Stockholm 14-16 juni 2011.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In many parts of the world there is a growing interest in how to manage, protect and develop landscapes as evidenced by the advancement of the European Landscape Convention (ELC) during the last decade. In Sweden, the ELC was recently ratified and decision makers have now turned their attention to implementing the Convention. The ELC underlines the importance of local perspectives and democratic processes to successful and sustainable landscape management. This paper will present experiences from a landscape-scale management and governance program in the United States, and discuss if and how these experiences may inform the ELC process currently underway in Sweden. U.S. National Heritage Areas (NHAs) are one of the oldest and most well-established federal landscape scale programs in the United States. NHAs operate through partnerships with the U.S. National Park Service (NPS), local communities, private and third sector organizations, as well as other governmental agencies and seek to integrate resource conservation with social and economic objectives. Previous research on NHAs reveals the importance of heritage as a discourse tool, inter-sectoral networks and network governance, and entrepreneurial approaches to managing and decision-making. Despite important differences between the NHA environment and the ELC, the NHA experience may be sufficiently similar to the ELC such that thoughtful treatment of these issues will be necessary for successful implementation efforts. We conclude by offering our perspectives on future research.
|
|
