| 1. |
- Östlund, Lena
(författare)
-
Att navigera i svåra situationer vid vård och omsorg av personer med demenssjukdom : Vård- och omsorgspersonals inhämtande av samtycke samt resonerande och agerande vid misstanke om förekomstav våld i nära relationer
- 2023
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Bakgrund: Personal inom vård och omsorg av personer med demenssjukdom står inför många svårigheter. I mötet med personer med demenssjukdomar kan svåra situationer uppstå till följd av den kognitiva nedsättningen. Personer med demenssjukdom kan ha svårt att förmedla sina önskemål eller berätta vad de varit med om. Det finns också organisatoriska svårigheter, som till exempel att det saknas personal med rätt utbildning och att det blir allt fler äldre med komplexa behov som behöver vård och omsorg.Syfte: Det övergripande syftet är att undersöka hur personal inom vård och omsorg resonerar och agerar kring svåra situationer i mötet med personer med demenssjukdom med fokus på att inhämta samtycke (studie I) samt hur de resonerar och agerar när de misstänker våld i nära relationer som begås av anhöriga till personer med demenssjukdom (studie II).Metod: Data insamlades genom totalt 22 gruppintervjuer med 101 personal som möter personer med demenssjukdom och deras anhöriga i sitt arbete. Intervjuerna syftade till att vara interaktiva, vilket innebär att deltagarna hjälper varandra att reflektera kring det givna ämnet. Studie I analyserades med kvalitativ innehållsanalys och studie II med tematisk analys.Resultat: Övergripande resultat från de båda studierna visar att personal inom vård och omsorg om personer med demenssjukdom upplever flera svårigheter gällande att inhämta samtycke till vård- och omsorgsåtgärder samt att agera vid misstanke om våldsförekomst. Studie I visar att personalens strävan är att alltid låta personerna med demenssjukdom vara självbestämmande, men på grund av de funktionsnedsättningar demenssjukdomen innebär är det ibland svårt att få ett samtycke. I dessa situationer kan det hända att personal är de som fattar besluten om en åtgärd. De båda studierna visar också att personal känner sig osäkra på hur de bör handla eftersom det finns brister avseende stöd och hjälp från verksamheten, såsom riktlinjer och rutiner för att ha något att agera utifrån. Detta var särskilt tydligt i studie II, där personal uppger att de därmed känner sig utlämnade till sina egna erfarenheter, normer och värderingar. Vidare är ett övergripande resultat att personal behöver ha god kännedom om vilka personerna är, deras behov, vanor, känslor och preferenser. Om personerna med demenssjukdom inte kan berätta om vad de utsätts för behöver personalen kunna tolka individens beteende och se om något avviker från det vanliga.Slutsats: De nära interaktionerna mellan personal och personer med demenssjukdom ställer höga krav på färdigheter och kompetens. Det råder en känsla av ansvar bland personalen när det kommer till att möta behoven hos personer med demenssjukdom. Personalen upplever osäkerhet när de inte har klar vägledning om hur de ska agera, och förutsättningarna ofta är otillräckliga. För att stödja personalen behövs tydliga rutiner och riktlinjer, kontinuerlig utbildning och handledning samt tid och möjlighet att reflektera över förhållningssätt.
|
|
| 2. |
- Norinder, Maria
(författare)
-
A person-centred approach to support family caregivers in specialised home care : The Carer Support Needs Assessment Tool Intervention
- 2023
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Family caregivers are crucial providers of support and care for patients with lifethreatening illness and many report unmet support needs. With the use of quantitative and qualitative methods this thesis aimed to evaluate the Carer Support Needs Assessment Tool (CSNAT) and explore experiences and potential effects of utilising the Carer Support Needs Assessment Tool Intervention (CSNAT-I) among family caregivers and registered nurses in the context of specialised home care. The results showed that the CSNAT tool was valid and reliable for use among family caregivers in specialised home care (I). Family caregivers reported most the need for additional support concerning “Knowing what to expect in the future” (I, II). They reported and described how higher levels of need for more support were associated with poorer quality of life (II). The intervention was effective in significantly increasing family caregivers’ preparedness for caregiving (p = 0.002) (IV). Participating nurses expressed that their everyday clinical practice changed while learning to use the CSNAT-I and they experienced professional and personal growth (III). Their assessments and supportive inputs shifted from reactive towards proactive and more in collaboration with family caregivers. When utilizing the CSNAT-I, family caregivers experienced their conversations with nurses as co-created, providing new perspectives and insights which increased their involvement and helped in finding solutions (V).In conclusion, this thesis gives further weight to the importance of addressing family caregivers' support needs as a part of nursing.
|
|
| 3. |
- Sandberg, Jonas
(författare)
-
Placing a spouse in a care home for older people : (re)-constructing roles and relationships
- 2001
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This thesis explores the process of placing a spouse in a care home for older people from the perspectives of the key actors involved. Due to the lack of previous studies in this area in Sweden and the desire to generate new insights that have the potential to inform practice developments a grounded theory methodology was adopted.Data were collected using semi-structured interviews (70 in total) with spouses, adult children, community based staff and staff in care homes. Analyses of these data suggested that placement is best interpreted as a temporal experience comprising four stages: making the decision, making the move, adjusting to the move and reorientation. Each of the key actors offered differing insights into the way that the process as a whole was experienced with it emerging that in the initial two phases the primacy focus was on the practical and instrumental aspects of the move, with the emotional consequences being largely overlooked. This is a key issue as spouses were usually unprepared for the sense of separation and loss that the placement caused. Subsequently, spouses placed particular importance on maintaining their sense of involvement with their partner by a variety of 'keeping' activities. However, children and staff in care homes shared varying degrees of 'awareness' which influenced the way that relationships were forged.Based on a synthesis of the data the core category and basic social process that emerged was termed '(re)-constructing roles and relationships'. This highlights the subtle and dynamic way that placement unfolds and reinforces the importance of understanding the process from multiple perspectives. In addition to providing new theoretical insights the thesis identifies a number of ways in which the placement process could be improved and suggests the need for more open and explicit discussion of a number of aspects, particularly the ways in which expectations of roles and relationships change over time. Thls is essential if spouses are to be better prepared and supported both for the sense of separation from their partner and for the need to integrate into the care home setting.
|
|
| 4. |
- Sorgenfrei, Simon, Docent, et al.
(författare)
-
Koranbränningar i Malmö och Stockholm : En rapport om polisens arbete med fokus på samverkan med muslimska trossamfund
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Hösten 2020 genomförde den danske politikern Rasmus Paludan och den svenske konstnären Dan Parks islamkritiska manifestationer i Malmö och Stockholm. Under dessa manifestationer skändandes exemplar av Koranen på allmän plats. I Malmö möttes detta med våldsamma protester. Men dessa prövningar bidrog också till att i alla fall tillfälligt stärka banden mellan polisen och de muslimska trossamfund man samarbetade med för att lugna ner stämningarna. Signaler kom också om att det stärkte tilliten till polisen bland boende i de områden där manifestationerna hölls. Rapporten fokuserar på polisens erfarenheter av samverkansarbete i samband med dessa manifestationer och efterföljande protester.
|
|
