| 1. |
- Arnell, Linda, 1979-
(författare)
-
Tjejers våld. Våldets tjejer. : en diskursanalytisk studie om våld, kön och femininitet
- 2019
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- How is girls’ violence constructed and given meaning? In what ways are girls who use violence positioned? This thesis explores how girls’ violence is given meaning within different contexts, with a specific focus on the significance given to notions of gender and femininity. It is based on two studies. The first is based on interviews and creative word-based methods with seven girls/young women aged between 18 and 23. These girls all have personal experiences of acting out and/or using violence. The second study is based on focus group interviews with eleven professionals, three men and eight women. These professionals have various experiences of meeting and working with girls and/or violence. The data from both studies is analysed from a discourse psychological perspective, that is based on interwoven ideas from discourse analysis and social psychology.When the girls and the professionals are talking about girls’ violence the results show that girls’ violence concern more than the issue of violence as a problematic social action. It also concern notions of gender, femininity and girlhood. In most cases girls’ violence is constructed as deviant and different, as an anomaly, which needs to be explained in ways that make it possible to include within understandings of femininity and girlhood. The results also show how notions of gender and femininity are interwoven with class, ethnicity, functionality and ideas about being human. Although a position as a violent girl sometimes appears to be useful or desirable, the girls’ and the professionals’ talk shows that there is a risk that girls who use violence are constructed not only as different and deviant but as so incomprehensible that they will be constructed as “crazy”, or in other words less human, and therefore not possible to help or save. For this reason, it is important to reconsider and deconstruct the current discourses of violence. A wider perspective on girls’ violence would make it possible to understand girls who use violence, those who are exposed to girls’ violence and the help and support that is available from the welfare system in new ways.
|
|
| 2. |
- Moberg, Christina, et al.
(författare)
-
De unga gör helt rätt när de stämmer staten : 1 620 forskare och lärare i forskarvärlden: Vi ställer oss bakom Auroras klimatkrav
- 2022
-
Ingår i: Aftonbladet. - : Aftonbladet. ; :2022-12-07
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Vi, 1 620 forskare samt lärare vid universitet och högskolor, är eniga med de unga bakom Auroramålet: De drabbas och riskerar att drabbas allvarligt av klimatkrisen under sin livstid. De klimatåtgärder vi vidtar i närtid avgör deras framtid. Sverige måste ta ansvar och göra sin rättvisa andel av det globala klimatarbetet. I strid med Parisavtalet ökar utsläppen av växthusgaser i en takt som gör att 1,5-gradersmålet kan överskridas om några år. De globala effekterna blir allt mer synliga med ständiga temperaturrekord, smältande isar, havshöjning och extremväder som torka, förödande bränder och skyfall med enorma översvämningar, som i Pakistan nyligen. Försörjningen av befolkningen utsätts för allvarliga hot i många länder.Minskningen av den biologiska mångfalden är extrem. Klimatkrisen är enligt WHO det största hotet mot människors hälsa i hela världen och barn utgör en särskilt sårbar grupp. Med Sveriges nordliga läge sker uppvärmningen här dubbelt så fort som det globala genomsnittet. Det förskjuter utbredningsområden för växtlighet och sjukdomsbärande insekter och ökar förekomsten av extremväder såsom värmeböljor, skogsbränder och översvämningar samt av många olika sorters infektioner och allergier. När extremväder ökar, ökar även stressen och risken för mental ohälsa. Värmeböljor ökar risken för sjukdom och död hos sårbara grupper som äldre, små barn och personer med kroniska sjukdomar. De negativa effekterna på hälsan kommer att öka i takt med klimatkrisen och barn riskerar att drabbas av ackumulerade negativa hälsoeffekter under hela sina liv. Redan i dag är mer än hälften av unga mellan 12 och 18 år i Sverige ganska eller mycket oroliga för klimat och miljö. Detta är förståeligt när våra beslutsfattare inte gör vad som krävs.Den juridiska och moraliska grunden för arbetet mot klimatförändringarna är att varje land måste göra sin rättvisa andel av det globala klimatarbetet. Centralt i det internationella klimatramverket är att rika länder med höga historiska utsläpp, däribland Sverige, måste gå före resten av världen. Dessa länder måste också bidra till att finansiera klimatomställningen i länderna i det Globala Syd, som är minst ansvariga för klimatkrisen men drabbas hårdast. Denna rättviseprincip är tydlig i Parisavtalet och var en het diskussionsfråga under COP27 i Sharm el-Sheikh, men lyser med sin frånvaro i det svenska klimatarbetet. Sverige har satt mål för att minska sina utsläpp. Men de är helt otillräckliga: minskningstakten är för låg och målen tillåter samtidigt att åtgärder skjuts på framtiden. Dessutom exkluderas merparten av Sveriges utsläpp från de svenska nationella utsläppsmålen; bland annat utelämnas utsläpp som svensk konsumtion orsakar utanför Sveriges gränser, utsläpp från utrikes transporter och utsläpp från markanvändning och skogsbruk, exempelvis utsläpp från förbränning av biobränslen eller utsläpp från dikade våtmarker (Prop. 2016/17:146 s.25-28).Sverige saknar dessutom ett eget mål för att öka upptaget av växthusgaser genom utökat skydd och restaurering av ekosystem, något som krävs för att begränsa de värsta konsekvenserna av klimatkrisen (IPCC s.32). Trots dessa låga ambitioner misslyckas Sverige med att nå sina utsläppsmål, konstaterar både Klimatpolitiska rådet och Naturvårdsverket. En klimatpolitik i linje med Parisavtalet kräver både att alla typer av växthusgasutsläpp minskar samtidigt som – inte i stället för – upptaget av växthusgaser maximeras: i dag misslyckas Sverige på bägge fronter.Slutsatsen är tydlig. Sverige vidtar inte de åtgärder som krävs för att skydda barns och ungdomars rättigheter enligt Europakonventionen till skydd för de mänskliga rättigheterna. Detta medför allvarliga risker för liv och hälsa för unga generationer, människor i andra länder och särskilt utsatta grupper. Detta kan inte fortsätta. Därför ställer vi oss bakom Auroras krav att Sverige börjar göra sin rättvisa andel och omedelbart sätter igång ett omfattande och långtgående klimatarbete som vilar på vetenskaplig grund och sätter rättvisa i centrum.
|
|
| 3. |
- Sorgenfrei, Simon, Docent, et al.
(författare)
-
Koranbränningar i Malmö och Stockholm : En rapport om polisens arbete med fokus på samverkan med muslimska trossamfund
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Hösten 2020 genomförde den danske politikern Rasmus Paludan och den svenske konstnären Dan Parks islamkritiska manifestationer i Malmö och Stockholm. Under dessa manifestationer skändandes exemplar av Koranen på allmän plats. I Malmö möttes detta med våldsamma protester. Men dessa prövningar bidrog också till att i alla fall tillfälligt stärka banden mellan polisen och de muslimska trossamfund man samarbetade med för att lugna ner stämningarna. Signaler kom också om att det stärkte tilliten till polisen bland boende i de områden där manifestationerna hölls. Rapporten fokuserar på polisens erfarenheter av samverkansarbete i samband med dessa manifestationer och efterföljande protester.
|
|
| 4. |
- Sylwander, Kim R., 1986-
(författare)
-
Whores, hijabs and heart emojis : Affective explorations of aggression against girls online
- 2020
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This netnography studies the interactions of 150 interconnected users aged between 11 and 15 years old on a popular social networking site (SNS) among youth in Sweden. More specifically, the thesis explores articulations of and responses to aggression that target young girls online. Adopting an affect theoretical approach inspired by Gilles Deleuze and Félix Guattari’s philosophy and feminist materialist scholarship on youth, the thesis examines how bodies, objects and technologies encounter and affect each other identifying how girls’ capacities are limited and increased through aggressive exchanges online. This compilation thesis consists of an introduction and three empirical articles. The first article draws on the concept of affective atmospheres to explore the users’ articulated experiences of aggressive practices in this online space. The findings suggest that what the youth framed as ‘hate’ worked through an affective regime which hinged on temporalized norms tied to notions of age and bodily growth, that is, through heteronormative expectations of femininity, masculinity, sexuality and age-appropriateness. The article details how affordances such as anonymity facilitated and intensified the circulation of hate, feeding into an atmosphere of constant risk. In this specific online context, sexualized aggression seemed to be normalized and expected, but was nonetheless also troubled and fiercely resisted by the girls that were targeted and their peers.The second article explores the affectivity of the sexualized epithet ‘whore’ in the users’ interactions. The findings illustrate the ambiguous, messy and entangled ways that slut-shaming and sexualized name-calling worked to inhibit girls’ affective capacities, and how acts of individual and collective resistance opened up new potential sexual subjectivities. The analysis depicts how users’ counter-aggression to sexualized name-calling adopted a ‘post-feminist logic’ that supported the continued policing of girls.The third article traces how racial minority girls and their peers responded to and resisted racialization and racist aggression. The findings elucidate how racist events affectively worked to limit racialized girls’ capacities to act, but also sparked various forms of resistance that were facilitated by the materiality and affordances of the SNS. The analysis further illustrates how users rejected, re-appropriated and renegotiated racist assemblages where differing racialized figures were affectively produced and enforced in direct and indirect ways. The article thus sheds light on resistance not as a conscious act by an individual agent but as being contingent on the assemblage relations within which users were embedded.In conclusion, this thesis illustrates how the intensification of affect in this online space hinged on intersections of identity categories such as sexuality, gender, age, class, race and religion, which limited and enhanced the girls’ capacities to act, feel and affect in various ways. The thesis further shows how technological affordances facilitated the circulation and intensification of aggression but also how they worked to facilitate counteraggression, resistance and a culture of support. The thesis thus sheds light on how online contention works to condition girls’ everyday lives online across a range of social categories and inequalities in temporalized ways, yet also how violent practices are inextricable from love and friendship.
|
|
| 5. |
- Åkerlund, Nina
(författare)
-
Barns relationer i våldets närhet : Respons, positioner och möjligheten till barns röst
- 2017
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med denna avhandling är att utforska barns perspektiv på respons i samband med att de upplever våld i nära relation. Särskild betoning ligger på barnens egna, deras syskons, mor- och farföräldrars och andra vuxnas handlingar och reaktioner. På så sätt är målet att undersöka det relationella sammanhangets betydelse för våldsutsatta barn. Avhandlingens teoretiska ansats utgörs av barndomssociologi, sociologin om detpersonliga livet och positioneringsteori. Avhandlingen består av fyra delarbeten. Artikel I analyserar hur barns röst används i kvalitativ forskning om barn som upplever våld. De följande empiriska artiklarna, som bygger på analyser av kvalitativa intervjuer med 20 barn (11–19 år), undersöker barns erfarenhet av respons i samband med våld. Barnens berättelser visar att det ofta finns personer som känner till våldet och undersöker hur barnen själva, deras syskon (artikel II), mor- och farföräldrar (artikelIV) samt andra vuxna (artikel III) positionernas i barnens berättelser. Resultaten visar att barn upplever och responderar på våld på en rad olika sätt. Även personer i det relationella sammanhanget reagerar olika gentemot det utsatta barnet, vilket kan förstås utifrån att relationer omges av olika förväntningar och att respons är ett interaktionellt fenomen – individer i barnens närhet anpassar sin respons efter hur barnen responderar.Omgivningens respons beskrivs av barnen som hjälpsamma eller ohjälpsamma beroende på hur lyhörd, tillgänglig och nära individen upplevs. Avhandlingen visar vidare på att barnen har ett begränsat handlingsutrymme och endast ett fåtal positioner finns tillgängliga när de upplever våld. De primära positioner de våldsutsatta barnen erbjuds är de som ”sårbart offer”, ”sårbar men kompetent aktör” samt ”vuxenlik och omsorgsgivande aktör”. En nyckelfaktor för att barnen ska få hjälpsam respons är att de positioneras som både sårbara offer och som kompetenta aktörer.
|
|
