| 1. |
- Gebbink, Wouter A., et al.
(författare)
-
Polyfluoroalkyl phosphate esters and perfluoroalkyl carboxylic acids in target food samples and packaging - method development and screening
- 2013
-
Ingår i: Environmental Science and Pollution Research. - : Springer Science and Business Media LLC. - 0944-1344 .- 1614-7499. ; 20:11, s. 7949-7958
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Polyfluoroalkyl phosphate mono-, di-, and tri-esters (mono-, di-, and triPAPs) are used to water- and grease-proof food packaging materials, and these chemicals are known precursors to perfluoroalkyl carboxylic acids (PFCAs). Existing analytical methods for PAPs lack sample clean-up steps in the sample preparation. In the present study, a method based on ultra performance liquid chromatography coupled to tandem mass spectrometry (UPLC/MS/MS) was developed and optimized for the analysis of mono-, di-, and triPAPs, including a clean-up step for the raw extracts. The method was applied to food samples and their PAP-containing packaging materials. The optimized UPLC/MS/MS method enabled the separation and identification of a total of 4 monoPAPs, 16 diPAPs, and 7 triPAPs in the technical mixture Zonyl®-RP. For sample clean-up, weak anion exchange solid phase extraction columns were tested. PAPs standard solutions spiked onto the columns were separated into a fraction containing neutral compounds (triPAPs) and a fraction with ionic compounds (mono- and diPAPs) with recoveries between 72–110 %. Method limits of quantification for food samples were in the sub to low picogram per gram range. For quantitative analysis of PAPs, compound-specific labeled internal standards showed to be essential as sorption and matrix effects were observed. Mono-, di-, and/or triPAPs were detected in all food packaging materials obtained from the Swedish market. Up to nine diPAPs were detected in the food samples, with the 6:2/6:2 and 6:2/8:2 diPAPs as the dominant compounds. DiPAP concentrations in the food samples ranged from 0.9 to 36 pg/g, which was comparable to individual PFCA concentrations in the same samples. Consumption of food packed in PAP-containing materials could be an indirect source of human exposure to PFCAs.
|
|
| 2. |
- Gewert, Berit, et al.
(författare)
-
Identification of Chain Scission Products Released to Water by Plastic Exposed to Ultraviolet Light
- 2018
-
Ingår i: Environmental Science and Technology Letters. - : American Chemical Society (ACS). - 2328-8930. ; 5:5, s. 272-276
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Buoyant plastic in the marine environment is exposed to sunlight, oxidants, and physical stress, which may lead to degradation of the plastic polymer and the release of compounds that are potentially hazardous. We report the development of a laboratory protocol that simulates the exposure of plastic floating in the marine environment to ultraviolet light (UV) and nontarget analysis to identify degradation products of plastic polymers in water. Plastic pellets [polyethylene, polypropylene, polystyrene, and poly(ethylene terephthalate)] suspended in water were exposed to a UV light source for 5 days. Organic chemicals in the water were concentrated by solid phase extraction and then analyzed by ultra-high-performance liquid chromatography coupled to high-resolution mass spectrometry using a nontarget approach with a C18 LC column coupled to a Q Exactive Orbitrap HF mass spectrometer. We designed a data analysis scheme to identify chemicals that are likely chain scission products from degradation of the plastic polymers. For all four polymers, we found homologous series of low-molecular weight polymer fragments with oxidized end groups. In total, we tentatively identified 22 degradation products, which are mainly dicarboxylic acids.
|
|
| 3. |
- Glynn, Anders, et al.
(författare)
-
Intraindividuell trend av PFAS bland kvinnor och barn
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I den här studien undersöktes hur serumhalterna av PFOA, PFNA, PFDA, PFUnDA, PFHxS (linjär och grenade) och PFOS (linjär och grenade) förändrats hos unga kvinnor och deras förstfödda barn (POPUP-kohorten) under en 12-årsperiod av upprepade provtagningar (2-4 gånger). Två grupper av mammor provtogs för första gången tre veckor efter förlossningen. De som provtogs första gången 1996-99 följdes upp en gång efter 12 år (N=57) och de som lämnade första provet 2004-2011 följdes upp 2-3 gånger 4-12 år senare (N=13-44). Under åren 1996-99 provtogs spädbarn vid 3 månaders ålder och följdes upp 12 år senare (N=31). Under åren 2008-2015 togs första provet på barnen när de fyllt 4 år eller 8 år. 4-åringarna följdes upp vid 8 år (N=34) eller vid 8 och 12 års ålder (N=11) och 8-åringarna följdes upp vid 12 års ålder (N=34). De intra-individuella PFAS-trenderna, bland både mammor och deras barn, verkar generellt ha påverkats av de åtgärder som vidtagits för att begränsa tillverkning/användning av ämnena under de senaste årtiondena. Utfasning/förbud av PFOA och PFOS, med start runt 2000, bidrog till i medeltal sjunkande intra-individuella serumhalter med ökande ålder både hos mammor och barn. Åtgärder för att begränsa produktion/användning av PFNA, PFDA och PFUnDA kom senare än för PFOS och PFOA. Det resulterade i ökade intra-individuella serumhalter mellan första provet (1996-199) och provet 12 år senare bland både mammor och barn. För deltagare med första provtagning senare under studieperioden, 2004-2011 för mammor och 2008-2015 för barn, observerades en tendens av i medeltal sjunkande halter med ökande ålder. Undantag var PFNA and PFUnDA hos mammorna, för vilka något ökande eller stabila halter observerades. Bland mammorna provtagna första gången 1996-1999, sågs i medeltal en ökning av intra-individuella PFHxS-halter under 12-årsperioden, troligtvis på grund av de dricksvattenföroreningar av PFAS som förekommit i Uppsala. Bland barnen observerades dock ingen skillnad mellan första provtagningen vid 3 månaders ålder och 12 år senare. Bland mammorna som provtogs för första gången 2004-2011, tycks ökningen ha följts av en minskning efter att rening av PFAS från Uppsalas dricksvatten infördes 2012. En minskning av intra-individuella PFHxS-halter observerades också hos barnen mot slutet av studieperioden. Bland mammorna kan skillnader i intra-individuella PFAS-trender mellan deltagare sannolikt till viss del förklaras av hur många barn kvinnorna fött under uppföljningsperioden, eftersom elimineringen av PFAS ur kroppen ökar under graviditet, förlossning och amning.
|
|
| 4. |
- Glynn, Anders, et al.
(författare)
-
Koppling mellan halter av per- och polyfluorerade alkylsubstanser i dricksvatten och blodserum bland deltagarna i Riksmaten ungdom 2016-17
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den nationella matvaneundersökningen Riksmaten ungdom 2016-17 (RMU) användes för att studera sambandet mellan halter av per- och polyfluorerade alkylsubstanser (PFAS) i deltagarnas blodserum och dricksvatten (DV) som deltagarna druckit. Syftet var att undersöka om låggradigt PPFAS-förorenat DV (<10 ng/L av enskilda PFAS) kan vara en viktig källa för PFAS-exponering bland barn och ungdomar i Sverige (ålder 11-20 år). Denna kunskap är viktig för framtida riskbedömning och riskhantering av PFAS i DV. Halterna av redan välstuderade PFAS i serum från de 1097 deltagarna i RMU låg inom förväntade intervall. Vissa deltagare från Uppsala och Ronneby hade klart förhöjda halter av perfluorhexansulfonat (PFHxS) (Uppsala/Ronneby) och perfluoroktansulfonat (PFOS) (Ronneby) trots att de provtagits flera år efter att PFAS-förorening av DV åtgärdats på dessa orter. Detta beror på att PFHxS och PFOS försvinner mycket långsamt ur kroppen. Bland dåligt undersökta PFAS detekterades perfluorpentansulfonat (PFPeS), perfluorheptansulfonat (PFHpS), linjär metylperfluoroktansulfonamidättiksyra (lin MeFOSAA), 9-klorhexadekafluor-3-oxanon-1-sulfonsyra (9Cl-PF3ONS) och 6:2 1H,1H,2H,2H-perfluoroktansulfonat (6:2 FTSA) i en del deltagare. Halterna av PFAS i DV analyserades 2018 i prover från de 47 vattenverk (VV) som levererade DV till deltagarnas skolor och hem (2 prov per VV). Halterna var i allmänhet låga (<10 ng/L av enskilda PFAS). Inget prov överskred Livsmedelsverkets nuvarande åtgärdsgräns på 90 ng summa11PFAS/L. Förutom de 11 PFAS som ingår i åtgärdsgränsen detekterades perfluoroktansulfonamid (FOSA) i många DV-prover. Dessutom pekar resultaten på att PFPeS och PFHpS kan finnas som förorening i DV, eftersom deltagare från Uppsala och Ronneby hade förhöjda halter av dessa PFAS. Det finns många livsstilsfaktorer och demografiska faktorer som påverkar serum-halterna av PFAS. En statistisk analys av sambanden mellan serum- och DV-halter av PFAS (General Linear Model), där hänsyn togs till denna påverkan, visade att serumhalterna av PFHxS, PFOS, perfluoroktansyra (PFOA) och perfluornonansyra (PFNA) ökade med ökad halt i DV. Resultaten antyder att låggradigt PFAS-förorenat DV kan vara en viktig källa för barns och ungdomars exponering för vissa PFAS.
|
|
| 5. |
- Glynn, Anders, et al.
(författare)
-
Levels of perfluoroalkyl substances (PFAS) in individual serum samples from first-time mothers in Uppsala 2012 and 2014
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- SammanfattningSedan 1996 har Livsmedelsverket regelbundet samlat in blodprover från förstföderskor i Uppsala för analys av persistenta halogenerade organiska miljöföroreningar (POP). Perfluorerade alkylsyror (PFAA) är en sådan substansgrupp. I vårt projekt undersöks hur exponering för PFAA från dricksvatten påverkar tidstrender av PFAA i blod hos exponerade kvinnor i Uppsalaområdet och om åtgärder för att rena dricksvattnet ger en önskad sänkning av blodhalterna av PFAA. Eftersom individuella prover analyseras kan tidstrender bland kvinnor som druckit förorenat vatten jämföras med trender bland kvinnor som inte druckit förorenat vatten. Individuella prover möjliggör också undersökning av vilka livsstilsfaktorer som påverkar PFAA-halten i kvinnornas blod. I följande rapport redovisas halterna PFAA i individuella blodserum insamlade 3 veckor efter förlossningen 2012 och 2014. I en kommande rapport redovisas resultaten från hela tidstrendsstudien 1996-2016. Sulfonsyrorna PFOS och PFHxS var de PFAA som förelåg i högst halter bland kvinnorna 2012 och 2014. Den relativt höga halten av PFHxS beror på att dricksvattnet i Uppsala varit förorenad med denna förening. Bland karboxylsyrorna minskade blodhalten med ökat antal kol i kolkedjan på PFAA-molekylen och PFOA förelåg i högst halter. Halterna av PFOS var positivt korrelerade med halter av så kallade långkedjiga karboxylsyror, sannolikt beroende på att fiskkonsumtion är en viktig gemensam källa för exponering. PFOS-halterna var inte korrelerade med PFHxS-halterna beroende på att dricksvatten har varit en signifikant källa för PFHxS men inte för PFOS.
|
|
| 6. |
- Glynn, Anders, et al.
(författare)
-
Temporal trends of perfluoroalkyl substances in pooled serum samples from first-time mothers in Uppsala 1997-2014
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sedan 1996 har Livsmedelsverket regelbundet samlat in prover från förstföderskor i Uppsala för analys av persistenta halogenerade organiska miljöföroreningar (POP). I följande rapport redovisas halterna av perfluorerade alkylsyror (PFAA) i blodserum insamlade 3 veckor efter förlossningen 2007, 2009, 2011, 2013 och 2014. Prover från ungefär 30 kvinnor per år delades upp i 3 samlingsprover per provtagningsår (9-10 prover per samlingsprov) och perfluoralkyl sulfonsyror (PFSA) och perfluoralkyl karboxylsyror (PFCA) analyserades. Resultaten slogs ihop med resultat från en tidigare publicerad studie av PFAA i samlingsprover från 1997, 1998, 2000, 2002, 2004, 2006, 2008, 2010 och 2012, som finansierats av FORMAS. Samma analysmetod användes. Halten av karboxylsyror med 8-11 kol i den perfluorerade kolkedjan (PFNA, PFDA, PFUnDA och PFDoDA) ökade med runt 3 % per år. En liknande ökning antyddes även för PFTrDA (12 kol), även om ökningen inte var statistiskt signifikant. För alla dessa substanser tycks ökningen i halter plana ut i slutet av undersökningsperioden, vilket antyder att exponeringen av Sveriges befolkning för dessa substanser inte längre ökar. Resultaten måste dock följas upp i framtiden för att bekräfta detta. Befolkningen i Uppsala utsattes fram till 2012 för förhöjda halter av den mycket bioackumulerbara sulfonsyran PFHxS i dricksvattnet. Detta har resulterat i ökade blodhalter hos förstföderskor under studieperioden ( ca 6 % per år), men liksom för de långkedjiga PFCA så tycks ökningen plana ut efter 2010. Även här krävs en uppföljning framöver för att säkerställa att den minskade exponeringen från dricksvatten efter 2012 verkligen har resulterat i sänkta blodhalter av PFHxS. Tillverkningen av sulfonsyran PFOS, och liknande substanser, i världen upphörde i stort sett runt 2002. Detta har resulterat i sjunkande halter av substansen (ca 8 % per år). Tillverkningen av en karboxylsyra kallad PFOA har minskat, men inte ännu fasats ut helt, och minskningen av denna substans i kvinnornas blod går därför långsammare (ca 3 % per år).
|
|
| 7. |
- Glynn, Anders, et al.
(författare)
-
Temporal trends of perfluoroalkyl substances (PFAS) in individual serum samples from first-time mothers in Uppsala 1996-2016
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sedan 1996 har Livsmedelsverket regelbundet samlat in blodprover från förstföderskor i Uppsala för analys av persistenta halogenerade organiska miljöföroreningar (POP). Poly- och perfluorerade alkylsyror (PFAS) är en sådan substansgrupp. I vårt projekt undersöks hur exponering för PFAS har förändrats sedan stora förändringar i produktion av kemikalierna skedde runt millennieskiftet. I följande rapport redovisas tidstrenderna av perfluorerade alkylsyror (PFAA) och perfluoroktansulfonamid (FOSA) i blodserum insamlade 3 veckor efter förlossningen 1996-2016, baserat på kemisk analys av enskilda prover från deltagarna. PFBS, PFHxS, PFNA, PFDA, PFUnDA och PFTrDA ökade under studieperioden, med en uppskattad fördubblingstid på mellan 12 och 32 år. Efter justering för faktorer som kan tänkas påverka trenderna ökade fördubblingstiden för PFHxS från 16 år till 24 år. Den ökande trenden av PFBS och PFHxS beror med stor sannolikhet på den förorening av dricksvatten i Uppsala stad som pågått under lång tid. En uppdelning av deltagarna efter hur länge de bott i Uppsala stad resulterade i kortare fördubblingstider för de som bott i Uppsala de senaste åren jämfört med de som inte bott i staden. De kvinnor som bott i Uppsala hade också 40 % högre halter av PFHxS. PFOS, PFHpA och PFOA sjönk med justerade halveringstider på mellan 8 till 24 år under studieperioden. Resultaten visar att utfasning av PFOS och PFOA har resulterat i minskande exponering i befolkningen. Kvinnor med högst utbildning (mer än 3 år efter gymnasiet) hade 10-60 % högre PFAA-halter än kvinnor med lägst utbildning (gymnasieskola). Störst skillnad observerades för PFBS och PFHxS som till viss del sannolikt beror på att kvinnor med högst utbildning i högre grad bott i Uppsala stad än kvinnor med lägst utbildning och därigenom fått högre exponering via dricksvattnet. Serumhalterna av flera av de långkedjiga karboxylsyrorna minskade med 1-4 % per enhetsökning av BMI, vilket antyder att överviktiga kvinnor hade något lägre halter av dessa PFAA än kvinnor med lågt BMI
|
|
| 8. |
- Gyllenhammar, Irina, et al.
(författare)
-
Levels of perfluoroalkyl substances (PFAS) in individual serum samples from first-time mothers in Uppsala, Sweden: results from year 2017-2019, and temporal trends for the time period 1996-2019
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sedan 1996 har Livsmedelsverket regelbundet samlat in blodprover från förstföderskor i Uppsala för analys av persistenta halogenerade organiska miljöföroreningar (POP). Poly- och perfluorerade alkylsyror (PFAS) är en sådan substansgrupp. I vårt projekt undersöks bland annat hur exponering för PFAS har förändrats sedan stora ändringar i produktion av kemikalierna skett runt millennieskiftet. I följande rapport redovisas halter av PFAS i serum från förstföderskor provtagna 2017-2019 samt tidstrender för perioden 1996-2019. PFOS förekommer i högst halt i serum följt av PFHxS och PFOA. Hälften av förstföderskorna, provtagna 2017-2019, hade serumhalter över den nivå hos mammor som är önskvärd för att skydda barnet mot hög exponering under foster- och amningsperioden, fastställd av EFSA 2020. Serumhalter av PFUnDA har ökat cirka 2 % per år under hela studieperioden, medan det för PFNA observerades en ökning av halter fram till omkring år 2008 och därefter sjunker halterna. På grund av dricksvattenföroreningar av PFAS har serumhalterna av PFBS och PFHxS ökat hos förstföderskorna från Uppsala. Efter år 2010-2011 har halterna i serum börjat minska (change-point year), vilket överensstämmer med att åtgärder för att sänka halten PFAS i dricksvattnet har satts in sedan föroreningen upptäcktes i juli 2012. Resultaten visar att storskalig utfasning av PFOS och PFOA internationellt har resulterat i minskande exponering i befolkningen och serumhalterna minskade årligen med 5 % för PFOA och 9 % för PFOS under studieperioden i Uppsala. Kvinnor med högst utbildning (mer än 3 år eftergymnasial utbildning) hade 10-70 % högre PFAA-halter än kvinnor med lägst utbildning (gymnasieskola). Störst skillnad observerades för PFBS och PFHxS som till viss del sannolikt beror på att kvinnor med högst utbildning i högre grad bott inne i Uppsala stad och därigenom fått högre exponering via dricksvattnet, än kvinnor med lägst utbildning som bott längre från stadskärnan. Serumhalterna av flera av de långkedjiga karboxylsyrorna minskade med 1-3 % per enhetsökning av BMI, vilket antyder att överviktiga kvinnor hade något lägre halter av dessa PFAA än kvinnor med lågt BMI. Det är viktigt att fortsätta följa trender av PFAS i POPUP för att se om exponeringen fortsätter att minska, och för de ämnen som inte visar någon nedåtgående trend om nivåerna kommer att plana ut för att sedan minska.
|
|
| 9. |
- Gyllenhammar, Irina, et al.
(författare)
-
Perfluoroalkyl Acids (PFAAs) in Children's Serum and Contribution from PFAA-Contaminated Drinking Water
- 2019
-
Ingår i: Environmental Science and Technology. - : American Chemical Society (ACS). - 0013-936X .- 1520-5851. ; 53:19, s. 11447-11457
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- We investigated associations between serum perfluoroalkyl acid (PFAA) concentrations in children aged 4, 8, and 12 years (sampled in 2008-2015; n = 57, 55, and 119, respectively) and exposure via placental transfer, breastfeeding, and ingestion of PFAA-contaminated drinking water. Sampling took place in Uppsala County, Sweden, where the drinking water has been historically contaminated with perfluorobutanesulfonate (PFBS), perfluorohexanesulfonate (PFHxS), perfluorooctanesulfonate (PFOS), perfluoroheptanoate (PFHpA), and perfluorooctanoate (PFOA). PFOS showed the highest median concentrations in serum (3.8-5.3 ng g(-1) serum), followed by PFHxS (1.6-5.0 ng g(-1) serum), PFOA (2.0-2.5 ng g(-1) serum), and perfluorononanoate (PFNA) (0.59-0.69 ng g(-1) serum) in children. Including all children, serum PFOA, PFHxS, and PFOS concentrations (adjusted mean), respectively, per unit (ng g(-1) serum) of increase in the maternal serum level (at delivery), the associations being strongest for 4 year-old children. PFHxS and PFOS significantly increased 3.9 and 3.8%, respectively, per month of nursing, with the highest increase for 4 year-olds. PFOA, PFBS, PFHxS, and PFOS increased 1.2, 207, 7.4, and 0.93%, respectively, per month of cumulative drinking water exposure. Early life exposure to PFOA, PFHxS, and PFOS is an important determinant of serum concentrations in children, with the strongest influence on younger ages. Drinking water with low to moderate PFBS, PFHxS, PFOS, and PFOA contamination is an important source of exposure for children with background exposure from other sources.
|
|
| 10. |
- Gyllenhammar, Irina, et al.
(författare)
-
Perfluoroalkyl Acids (PFAAs) in Serum from 2-4-Month-Old Infants : Influence of Maternal Serum Concentration, Gestational Age, Breast-Feeding, and Contaminated Drinking Water
- 2018
-
Ingår i: Environmental Science and Technology. - : American Chemical Society (ACS). - 0013-936X .- 1520-5851. ; 52:12, s. 7101-7110
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Little is known about factors influencing infant perfluorinated alkyl acid (PFAA) concentrations. Associations between serum PFAA concentrations in 2-4-month-old infants (n = 101) and determinants were investigated by multiple linear regression and general linear model analysis. In exclusively breastfed infants, maternal serum PFAA concentrations 3 weeks after delivery explained 13% (perfluoroundecanoic acid, PFUnDA) to 73% (perfluorohexanesulfonate, PFHxS) of infant PFAA concentration variation. Median infant/maternal ratios decreased with increasing PFAA carbon chain length from 2.8 for perfluoroheptanoic acid and perfluorooctanoic acid (PFOA) to 0.53 for PFUnDA and from 1.2 to 0.69 for PFHxS and perfluorooctanesulfonate (PFOS). Infant PFOA, perfluorononanoic acid (PFNA), and PFOS levels increased 0.7-1.2% per day of gestational age. Bottle-fed infants had mean concentrations of PFAAs 2 times lower than and a mean percentage of branched (%br) PFOS isomers 1.3 times higher than those of exclusively breast-fed infants. PFOA, PFNA, and PFHxS levels increased 8-11% per week of exclusive breast-feeding. Infants living in an area receiving PFAA-contaminated drinking water had 3-fold higher mean perfluorobutanesulfonate (PFBS) and PFHxS concentrations and higher mean %br PFHxS. Prenatal PFAA exposure and postnatal PFAA exposure significantly contribute to infant PFAA serum concentrations, depending on PFAA carbon chain length. Moderately PFBS- and PFHxS-contaminated drinking water is an important indirect exposure source.
|
|
