| 1. |
- Fagerlind, Helen, 1975, et al.
(författare)
-
Development of an In-depth European Accident Causation Database and the Driving Reliability and Error Analysis Method, DREAM 3.0
- 2008
-
Ingår i: 3rd International Conference ESAR (Expert Symposium on Accident Research). - Hannover, Tyskland.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The SafetyNet project was formulated in part to address the need for safety oriented European road accident data. One of the main tasks included within the project was the development of a methodology for better understanding of accident causation together with the development of an associated database involving data obtained from on-scene or “nearly on-scene” accident investigations. Information from these investigations was complemented by data from follow-up interviews with crash participants to determine critical events and contributory factors to the accident occurrence. A method for classification of accident contributing factors, known as DREAM 3.0, was developed and tested in conjunction with the SafetyNet activities. Collection of data and case analysis for some 1 000 individual crashes have recently been completed and inserted into the database and therefore aggregation analyses of the data are now being undertaken. This paper describes the methodology development, an overview of the database and the initial aggregation analyses.
|
|
| 2. |
- Ljung Aust, Mikael, 1973, et al.
(författare)
-
Accident investigations for active safety at CHALMERS - new demands require new methodologies
- 2007
-
Ingår i: Vehicle System Dynamics. - : Informa UK Limited. - 1744-5159 .- 0042-3114. ; 45:10, s. 881-894
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In order to develop efficient active safety systems, knowledge about what causes traffic accidents is required. One way to gather such knowledge is through traffic accident investigations. For the needs of active safety, most current accident investigation methodologies do not provide a sufficiently detailed or theoretically anchored analysis. Therefore, new studies need to be carried out using new theoretical frameworks and analysis methods. At CHALMERS, a new methodology called driving reliability and error analysis method has been developed and tried out during recent years. The methodology, as described and exemplified, shows good promise of meeting the needs of active safety accident investigation projects. Results from studies using the methodology also imply consequences for how benefit estimation of new active safety systems should be carried out.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Sandin, Jesper, 1975-, et al.
(författare)
-
Äldre förare av motorfordon i trafikolycka : Analys av data från Strada 2010–2019
- 2024
-
Ingår i: Sammanställning av postrar från Transportforum 2024. - Linköping : Statens väg- och transportforskningsinstitut.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ingen ökning av äldres olycksinblandning under tioårsperiodenÄldre förare fick allvarliga skador i framförallt korsningsolyckorÄldre förare var oftare inblandade i olyckor med oskyddade trafikanter som fick allvarliga skadorAvståndet mellan förarnas bostad och olycksplatsen minskade med ålder
|
|
| 5. |
- Selander, Helena, 1975-, et al.
(författare)
-
Äldre bilförare : En litteraturgenomgång
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten är en kunskapssammanställning av befintliga forskningsresultat och litteratur om olyckor och riskfaktorer bland äldre bilförare (65+). Sammanställningen har varit en del i projektet ”Trafikolyckor och riskfaktorer bland äldre bilförare”. Det finns en stor mängd litteratur men många studier framhåller att äldre bilförare inte är en högriskgrupp ur trafiksäkerhetssynpunkt. Flertalet internationella studier visar på att äldre förare oftast kör säkert och har färre olyckor än yngre förare. Om man tar hänsyn till körsträckan är äldre dock överrepresenterade men det totala antalet olyckor är få. Vidare visar olycksstatistik ett generellt mönster där äldre förare är inblandade i fler olyckor med allvarliga personskador jämfört med medelålders förare. Flera studier hävdar att de här mönstren elimineras om man kompenserar för äldres fysiologiska skörhet och kortare körsträckor. Utöver en ökad skörhet med stigande ålder, visar även ett flertal studier att äldre förare har en större risk för trafikolyckor på grund av medicinska tillstånd, mediciner och funktionsnedsättningar som är vanliga i den äldre befolkningen. Dessutom framkommer specifika riskfaktorer, som exempelvis kognitiva, visuella och motoriska försämringar. I allmänhet är äldre förare säkra men dessa nedsättningar kan påverka körförmågan negativt. Det har dock varit svårt att definiera vid vilken gräns trafiksäkerhetsrisken är för hög. Sammanfattningsvis framkommer olika forskningsresultat angående om äldre bilförare verkligen har en högre risk än andra förare. En möjlig förklaring till de varierande resultaten i studierna som har publicerats är olika studiedesign och metodik, samt att det är relativt små populationer som har studerats. I Sverige har under de senaste åren den största ökningen av antalet omkomna varit bland personer över 65 år. Trafikolyckor medför betydande mänskliga och ekonomiska kostnader för den enskilde och samhället. Med bakgrund av att andelen äldre ökar i befolkningen, inklusive äldre körkortshavare, behöver deras säkerhet och skaderisker framöver undersökas närmare, speciellt med tanke på att nationella och europeiska studier är mycket sällsynta inom området.
|
|
| 6. |
- Wallhagen, Susanne, 1961-, et al.
(författare)
-
Äldre förare av motorfordon i trafikolycka : analys av data från Strada 2010–2019
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Trafikskador är både i Sverige och internationellt ett växande folkhälsoproblem med stora kostnader för samhället. Sammanställda data som idag finns över trafikolyckor relaterat till äldre förare är bristfällig och det saknas forskning inom området. Syftet med studien var därför att kartlägga olyckor (dödade, allvarligt skadade och lindrigt skadade) med äldre förare av motorfordon inblandade med avseende på olika olycksomständigheter. Ett urval av vägtrafikolyckor rapporterade av polis och akutsjukvård i Transportstyrelsens olycksdatabas Strada analyserades. Urvalet inkluderade alla som varit förare i en olycka med motorfordon under perioden 2010–2019 och vid olyckstillfället varit 65 år eller äldre. De inblandade förarna i vägtrafikolyckor var dödade, allvarligt skadade (ISS 9–) måttligt skadade (ISS 4–8), lindrigt skadade (ISS 1–3), oskadade eller hade en osäker skada. Främst studerades personbilsförare. I analyserna delades äldregruppen upp i en yngre grupp med 12 672 personbilsförare i åldrarna 65–74 år och en äldre grupp med 8 478 förare i åldrarna 75 år och äldre. Jämförelser gjordes med 55 855 yngre olycksinblandade personbilsförare, 40–55 år. Följande huvudfynd framkom i studien: • Det fanns ingen direkt olycksökning bland äldre personbilsförare under tioårsperioden. • Könsskillnaderna ökade med åldern. Kvinnorna som var 75 år och äldre utgjorde en lägre andel av de olycksinblandade, jämfört med andelen kvinnor i den yngre gruppen och jämförelsegruppen. • Olyckstyperna skiljde sig åt, där de äldsta i äldregruppen var mer inblandade i korsningsolyckor och olyckor med oskyddade trafikanter. • Det var något vanligare att de äldres olyckor skedde på vägar med lägre hastighetsgränser. • Det var mindre vanligt att de äldres olyckor skedde i mörker.
|
|
| 7. |
- Wallhagen, Susanne, 1961-, et al.
(författare)
-
Äldre förare av motorfordon i trafikolycka : analys av data från Strada 2010–2019
- 2024
-
Ingår i: Sammanställning av referat från Transportforum 2024. - Linköping : Statens väg- och transportforskningsinstitut. ; , s. 303-303
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Trafikskador är både i Sverige och internationellt ett växande folkhälsoproblem med stora kostnader för samhället. Sammanställda data som idag finns över trafikolyckor relaterat till äldre förare är bristfällig och det saknas forskning inom området. Syftet med studien var därför att kartlägga olyckor (dödade, allvarligt skadade och lindrigt skadade) med äldre förare av motorfordon inblandade med avseende på olika olycksomständigheter. Ett urval av vägtrafikolyckor rapporterade av polis och akutsjukvård i Transportstyrelsens olycksdatabas Strada analyserades. Urvalet inkluderade alla som varit förare i en olycka med motorfordon under perioden 2010–2019 och vid olyckstillfället varit 65 år eller äldre. De inblandade förarna i vägtrafikolyckor var dödade, allvarligt skadade (ISS 9–) måttligt skadade (ISS 4–8), lindrigt skadade (ISS 1–3), oskadade eller hade en osäker skada. Främst studerades personbilsförare. I analyserna delades äldregruppen upp i en yngre grupp med 12 672 personbilsförare i åldrarna 65–74 år och en äldre grupp med 8 478 förare i åldrarna 75 år och äldre. Jämförelser gjordes med 55 855 yngre olycksinblandade personbilsförare, 40–55 år. Följande huvudfynd framkom i studien: Det fanns ingen direkt olycksökning bland äldre personbilsförare under tioårsperioden. Könsskillnaderna ökade med åldern. Kvinnorna som var 75 år och äldre utgjorde en lägre andel av de olycksinblandade, jämfört med andelen kvinnor i den yngre gruppen och jämförelsegruppen.Olyckstyperna skiljde sig åt, där de äldsta i äldregruppen var mer inblandade i korsningsolyckor och olyckor med oskyddade trafikanter.Det var något vanligare att de äldres olyckor skedde på vägar med lägre hastighetsgränser.Det var mindre vanligt att de äldres olyckor skedde i mörker.
|
|
| 8. |
- Andersson, Jan, et al.
(författare)
-
Trafiksäkerhetspåverkan vid omkörning av 30-metersfordon
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Trafikverket överväger att tillåta längre och tyngre fordon på vägarna förutsatt att de inte påverkar trafiksäkerheten negativt. Syftet med studien var att undersöka säkerhetseffekten av fordonslängd, speciellt med avseende på olycksrisken vid omkörningar. Intervjuade förare av en 30-meters timmerbil hade inte upplevt de farhågor som förare av normallånga lastbilar uttryckt i samband med trånga rondeller och korsningar, men de nämner betydelsen av stödjande åkeri, arbetsmiljö och fordonsutrustning. En simulatorstudie studerade bilförares omkörningar av ett 30- och ett 18,75-metersfordon på en 2+1-väg i situationen då två körfält går ihop till ett. Tidluckan till ett återstående körfält var i genomsnitt 0,2 s (sign.) kortare efter omkörningar av 30-metersfordonet i situationer då bakänden var i samma relativa position som för 18,75-metersfordonet vid början av omkörningen. En fältstudie analyserade videoinspelade omkörningar av en 30- och en 24-meters timmerbil på en 2+1-väg och en tvåfältig väg. Ingen signifikant skillnad i tidluckor kunde påvisas mellan omkörningar av de två fordonen för någon av vägtyperna. Det senare resultatet ska dock tolkas med försiktighet på grund av ojämnt distribuerad data som insamlats under specifika förhållanden. Slutsatserna är att det finns en liten tendens till negativ säkerhetseffekt vid omkörningar av längre fordon, och att fler fältstudier är nödvändiga.
|
|
| 9. |
- Bianchi Piccinini, Giulio, 1982, et al.
(författare)
-
How Do Drivers Respond to Silent Automation Failures? Driving Simulator Study and Comparison of Computational Driver Braking Models
- 2020
-
Ingår i: Human Factors. - Chalmers University of Technology, Gothenburg, Sweden.; Volvo Group Trucks Technology, Gothenburg, Sweden.; Virginia Tech Transportation Institute, Blacksburg, USA.; University of Leeds, UK.; VTI, Gothenburg, Sweden. : SAGE Publications. - 1547-8181 .- 0018-7208. ; 62:7, s. 1212-1229
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Objective: This paper aims to describe and test novel computational driver models, predicting drivers’ brake reaction times (BRTs) to different levels of lead vehicle braking, during driving with cruise control (CC) and during silent failures of adaptive cruise control (ACC). Background: Validated computational models predicting BRTs to silent failures of automation are lacking but are important for assessing the safety benefits of automated driving. Method: Two alternative models of driver response to silent ACC failures are proposed: a looming prediction model, assuming that drivers embody a generative model of ACC, and a lower gain model, assuming that drivers’ arousal decreases due to monitoring of the automated system. Predictions of BRTs issued by the models were tested using a driving simulator study. Results: The driving simulator study confirmed the predictions of the models: (a) BRTs were significantly shorter with an increase in kinematic criticality, both during driving with CC and during driving with ACC; (b) BRTs were significantly delayed when driving with ACC compared with driving with CC. However, the predicted BRTs were longer than the ones observed, entailing a fitting of the models to the data from the study. Conclusion: Both the looming prediction model and the lower gain model predict well the BRTs for the ACC driving condition. However, the looming prediction model has the advantage of being able to predict average BRTs using the exact same parameters as the model fitted to the CC driving data. Application: Knowledge resulting from this research can be helpful for assessing the safety benefits of automated driving.
|
|
| 10. |
- Dozza, Marco, et al.
(författare)
-
MICA2 : Modelling Interaction between Cyclists and Automobiles 2
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- FFI-projektet MICA (180401-191231) visade hur förarmodeller kan hjälpa automatiska bromssystem att bli smartare och aktiveras mer effektivt utan att kompromissa med föraracceptans. MICA2 har haft ett brett fokus på hela omkörningen då både aktiva och passiva säkerhetssystem har utvecklats och testats i projektet:Försäkringsdata och olycksdatabaser har analyserats för att identifiera olycksscenarion och olycksmekanismer för alla faser i omkörningen.Flera beteendemodeller har utvecklats för att hantera hela omkörningsmanövern vid simuleringar. Modellerna tar hänsyn till både förarens objektiva säkerhet, cyklistens perspektiv på situationen och den upplevda säkerheten för alla involverade trafikanter.Modellerna har använts för att utveckla och analysera aktivering av automatisk bromsning och -styrning i kritiska omkörningssituationer.Externa krockkuddar och expanderbara metallstrukturer för personbilar som kan lindra skadeutfallet hos cyklister har utvecklats och testats.En effektanalys av systemen har genomförts som visade att expanderbar metallstruktur på en bil kan minska risken för moderata/svåra huvudskador från 69% till 9%. Dessutom bedömdes att ett AEB-system med MICA2-modeller skulle kunna undvika 20% av omkörningsolyckorna helt.Nya metoder för datainsamling har utvecklats - som ger helt nya möjligheter att generera och verifiera beteendemodeller och att jämföra olika testmiljöer. Data har samlats in i både cykel- och körsimulatorer. Vidare har virtual realtity använts i ett experiment på provbana utan att äventyra deltagarnas säkerhet. Dessutom, genom att väva ihop indata från olika kamerasystem, har unika naturalistiska data samlats in med motorfordonsförare som kör om cyklister i verklig trafik.Resultaten från MICA2 gör det möjligt att utveckla nya säkerhetssystem, ger ny input till utveckling av experimentella procedurer i Euro NCAP och främjar säker interaktion mellan automatiserade fordon och cyklister.
|
|
