| 1. |
- Angeler, David, et al.
(författare)
-
A comparative analysis reveals weak relationships between ecological factors and beta diversity of stream insect metacommunities at two spatial levels
- 2015
-
Ingår i: Ecology and Evolution. - : Wiley. - 2045-7758. ; 5, s. 1235-1248
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The hypotheses that beta diversity should increase with decreasing latitude and increase with spatial extent of a region have rarely been tested based on a comparative analysis of multiple datasets, and no such study has focused on stream insects. We first assessed how well variability in beta diversity of stream insect metacommunities is predicted by insect group, latitude, spatial extent, altitudinal range, and dataset properties across multiple drainage basins throughout the world. Second, we assessed the relative roles of environmental and spatial factors in driving variation in assemblage composition within each drainage basin. Our analyses were based on a dataset of 95 stream insect metacommunities from 31 drainage basins distributed around the world. We used dissimilarity-based indices to quantify beta diversity for each metacommunity and, subsequently, regressed beta diversity on insect group, latitude, spatial extent, altitudinal range, and dataset properties (e.g., number of sites and percentage of presences). Within each metacommunity, we used a combination of spatial eigenfunction analyses and partial redundancy analysis to partition variation in assemblage structure into environmental, shared, spatial, and unexplained fractions. We found that dataset properties were more important predictors of beta diversity than ecological and geographical factors across multiple drainage basins. In the within-basin analyses, environmental and spatial variables were generally poor predictors of variation in assemblage composition. Our results revealed deviation from general biodiversity patterns because beta diversity did not show the expected decreasing trend with latitude. Our results also call for reconsideration of just how predictable stream assemblages are along ecological gradients, with implications for environmental assessment and conservation decisions. Our findings may also be applicable to other dynamic systems where predictability is low.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Bergek, Sara, et al.
(författare)
-
Ekosystemtjänster från svenska sjöar och vattendrag : Identifiering och bedömning av tillstånd
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ekosystemtjänster är de nyttor, direkta eller indirekta, som naturens ekosystem och dess organismer tillhandahåller människan. De ger en förutsättning för människans existens och bidrar till vår välfärd. För en långsiktigt hållbar förvaltning av naturresurser behövs dels en kartläggning över vilka ekosystemtjänster som finns och vilket tillstånd dessa har, samt kunskap om vilka faktorer som påverkar ekosystemens möjligheter att producera och leverera ekosystemtjänster. Denna rapport syftar till att ge en första nationell och övergripande sammanställning av ekosystemtjänster från sjöar och vattendrag. Ekosystemtjänster som grundvattnet bidrar med är inte inkluderade. Rapporten ger en övergripande bedömning av ekosystemtjänsternas tillstånd, och således inte en exakt bild av statusen på ekosystemtjänsterna (i den mån detta är möjligt), på distriktsnivå. Rapporten bidrar även till en beskrivning av komplexiteten av att nationellt bedöma tillståndet på ekosystemtjänster. Rapporten riktar sig i första hand till förvaltare som arbetar med sjöar och vattendrag, samt till beslutsfattare och andra intressenter. Tjugotre olika kategorier av ekosystemtjänster identifierades för Sveriges sötvatten. Dessa ekosystemstjänster bedömdes därefter i vardera av Sveriges fem vattendistrikt utifrån fyra nivåer: - god, god-måttlig, måttlig-dålig samt dålig. Möjliga indikatorer för bedömning av varje ekosystemtjänst redovisas och dess relevans och lämplighet för bedömning av tillstånd på ekosystemtjänster kommenteras. Indikatorerna, som i denna rapport bedöms kunna reflektera tillstånd på ekosystemtjänsterna, valdes från befintliga direktiv i förvaltningen; kvalitetsfaktorer från vattenförvaltningen, indikatorer för de svenska miljökvalitetsmålen, Art- och habitatdirektivet samt indikatorer som används i arbete med Badvattendirektivet. De föreslagna indikatorerna bedöms i många fall endast till viss del kunna ge underlag till bedömning av ekosystemtjänsterna, och för vissa ekosystemtjänster saknas relevanta indikatorer, varför den slutgiltiga bedömningen av ekosystemtjänsternas tillstånd främst genomfördes som expertbedömningar. För en sammantagen bedömning av ekosystemtjänsternas tillstånd utfördes slutligen expertbedömning i respektive vattendistrikt. Bedömningarna resulterade i att de flesta ekosystemtjänsters tillstånd befanns ha en måttlig status. Endast ekosystemtjänsterna ”skydd mot översvämning” och ”tillhandahållande av livsmedel”, bedömdes ha dålig status i vissa av vattendistrikten. ”Skydd mot översvämning” bedömdes dock i ett annat vattendistrikt ha god status. Andra ekosystemtjänster som bedömdes ha god status i något eller några av vattendistrikten är till exempel ”upprätthållande av biogeokemiska cykler”, ”upprätthållande av vattnets kretslopp”, ”luft- och klimatreglering”, ”vattenrening”, ”tillhandahållande av dricksvatten”,” tillhandahållande av vatten till bevattning och industri”, ”rekreation” och ”naturarv”. Det finns en variation i expertbedömningarna mellan distrikten, främst beroende av de olika gruppsammansättningarna och den expertis dessa besitter. Det finns även en variation i indikatorunderlaget, både på grund av avsaknaden av data/statusbedömningar inom befintliga direktiv samt en skillnad i tillstånd för olika vatten inom samma distrikt. Eventuella skillnader i ekosystemtjänsternas tillstånd mellan olika distrikt kan därmed inte direkt jämföras utan att en djupare studie genomförs. Förutom en beskrivning och bedömning av ekosystemtjänster i sötvatten gjordes även en kartläggning över olika påverkansfaktorer/mänskliga aktiviteter, som har en koppling till och påverkar ekosystemtjänsterna. Detta resulterade i ett förslag på 19 olika påverkansfaktorer/aktiviteter. Bland dessa kan nämnas vattenkraft, skogsbruk, jordbruk, fiske och påverkan av miljögifter. Rapporten ger en bra överblick över ekosystemtjänster i svenska sötvatten och en övergripande bedömning av dessa. Rapporten visar på de kunskapsluckor som finns gällande bedömning av olika ekosystemstjänsters status. Fortsatt arbete krävs för utveckling av metodik och indikatorer för bedömning. Det behövs även vidare kartläggning och utvärdering av relevanta påverkansfaktorer för ökad förståelse för dess effekter på ekosystemen och dess förmåga att tillhandahålla ekosystemtjänster. Detta är nödvändigt för att vi ska kunna förvalta ekosystemen på ett långsiktigt och hållbart sätt.
|
|
| 5. |
- Bergek, Sara, et al.
(författare)
-
Vad händer med avrinningsområdenas ekosystemtjänster i ett framtida klimat?
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ekosystemtjänster, de nyttor som ekosystemen tillhandahåller människan, är idag ett etablerat begrepp. Även om begreppet används mer och mer frekvent i den svenska förvaltningen finns ett behov att utarbeta bedömning av tillstånd och metodik för att övervaka eventuella förändringar för dessa tjänster, inte minst i tjänster från sötvatten.Sötvattensmiljöer är bland de mest påverkade miljöerna av mänsklig verksamhet. Den biologiska mångfalden minskar och klimatförändringar är ett växande hot. I denna rapport testas metodik för bedömning av tillstånd på ekosystemtjänster på lokal nivå. Rapporten ger en bild över tillstånden på ekosystemtjänsterna i nuvarande klimat och en analys över hur ett urval av ekosystemtjänster kan komma att påverkas givet kommande klimatförändringar i Sverige med mer frekventa översvämningar.Studien är gjord i två fallstudieområden, Arbogaåns och Bällstaåns avrinningsområden. Bedömningen av ekosystemtjänsternas tillstånd är gjord baserat på befintliga direktiv (främst Vattendirektivet och de nationella miljömålen) samt en slutlig expertbedömning. För Arbogaåns avrinningsområde bedömdes majoriteten av ekosystemtjänsternas tillstånd i nuvarande klimat som måttlig. Endast två ekosystemtjänster, rekreation och vetenskap och utbildning bedömdes ha god status. För Bällstaåns avrinningsområde bedömdes däremot flertalet ekosystemtjänsters tillstånd i nuvarande klimat som dålig. En ökad översvämningsrisk påverkar flertalet av de utvalda ekosystemtjänsterna negativt. Då en negativ effekt observeras för viktiga stödjande ekosystemtjänster som biologisk mångfald och livsmiljö i de båda avrinningsområdena riskerar indirekt också majoriteten av resterande ekosystemtjänsterna i vattenekosystemet att bli negativt påverkade.Rapporten ger en bild över ekosystemtjänsternas nuvarande tillstånd och hur klimatförändringar, med ökade översvämningsrisker i Sverige kan påverka tillståndet i framtiden. Översvämning kan leda till läckage av näringsämnen, humusämnen, avloppsvatten, föroreningar och därmed också påverka vattenkvaliteten och ekosystemen i vattnet. Av de ekosystemtjänster som undersöks i denna studie kommer viktiga stödjande ekosystemtjänster som biologisk mångfald och livsmiljö samt reglerande ekosystemtjänster som reglering av övergödning potentiellt påverkas negativt av översvämning. För att undvika att detta sker är det viktigt med fortsatt forskning och analys över tillstånd och åtgärder som kan minimera negativ påverkan på ekosystemtjänsterna i samband med ett förändrat klimat.
|
|
| 6. |
- Bergfur, Jenny, et al.
(författare)
-
Effects of nutrient enrichment on C and N stable isotope ratios of invertebrates, fish and their food resources in boreal streams
- 2009
-
Ingår i: Hydrobiologia. - : Springer. - 0018-8158 .- 1573-5117. ; 628, s. 67-79
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Carbon and nitrogen stable isotopes are frequently used to study energy sources and food web structure in ecosystems, and more recently, to study the effects of anthropogenic stress on aquatic ecosystems. We investigated the effect of nutrient enrichment on d13C and d15N in fine (FPOM), coarse (CPOM) particulate organic matter, periphyton, invertebrates and fish in nine boreal streams in south-central Sweden. In addition, we analysed the diet of benthic consumers using stable isotope data. Increases in d15N of periphyton (R2 = 0.88), CPOM (0.78), invertebrates (0.92) and fish (0.89) were related to nutrient enrichment. In contrast, d13C signatures did not change along the nutrient gradient. Our results show that d15N has potential as a sensitive indicator of nutrient enrichment in boreal streams. Carbon and nitrogen isotopes failed to elucidate putative diets of selected aquatic consumers. Indeed, comparison of low- and high-impact sites showed that d13C of many consumers were found outside the ranges of basal resource d13C. Moreover, ranges of basal resource d13C and d15N overlapped at both low and high sites, making discrimination between the importance of allochthonous and autochthonous production difficult. Our findings show that a fractionation rate of 3.4% is not always be appropriate to assess trophic interactions, suggesting that more studies are needed on fractionation rates along gradients of impairment.
|
|
| 7. |
- Bergström, Lena, et al.
(författare)
-
Klimatförändringar och biologisk mångfald : Slutsatser från IPCC och IPBES i ett svenskt perspektiv.
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- De stora miljö- och samhällsproblemen kommer inte ensamma. De är sammankopplade på olika sätt. Detta innebär utmaningar men ger också möjligheter att utveckla åtgärder och lösningar. Det gäller både för klimatfrågan och frågan om att motverka förlusten av biologisk mångfald och ekosystem. Kunskapens betydelse för att hantera dessa och andra aspekter är ovärderlig, såväl kring specifika frågeställningar som kring omständigheter och förutsättningar för åtgärdsarbetet.Den här kunskapssammanställningen har gjorts av forskare från Lunds universitet och Sveriges lantbruksuniversitet på uppdrag av Naturvårdsverket och SMHI. Forskarna har tagit avstamp i de omfattande kunskapsutvärderingar som gjorts av den mellanstatliga klimatpanelen (IPCC) och den mellanstatliga plattformen för biologisk mångfald (IPBES). Slutsatserna från IPCC och IPBES sätts i ett svenskt perspektiv, bland annat genom utvalda exempel vilka fungerar som aktuella illustrationer av hur klimatförändringar påverkar biologisk mångfald och ekosystem i Sverige.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Bowes, Rachel E., et al.
(författare)
-
Landscape features control river's confluences water quality and tributary fish composition
- 2023
-
Ingår i: Rivers Research and Applications. - : John Wiley & Sons. - 1535-1459 .- 1535-1467. ; 39:6, s. 1025-1036
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Rivers networks represent hierarchical dendritic habitats within terrestrial landscapes and differences in connectivity and land use influence dispersal, and consequently biodiversity patterns. We, therefore, measured variation in water chemistry and fish abundance and related these to a number of landscape characteristics (e.g., wetland, urban, wooded, and agricultural) in the River Klaralven and its 30 permanently flowing tributaries. We hypothesized that these environmental attributes would differ between tributary and main stem habitat and that these differences would be driven by landscape attributes including land use. We found considerable intertributary variation in temperature and nutrient levels, and between the tributaries and the main stem. Generally, water temperature was lower in the tributaries, whereas nutrient levels were higher in the tributaries. The lower water temperature has implications for coldwater fishes, and we found two fishes, burbot and lamprey, associated with coldwater tributaries. We also found an inverse relationship between water quality and anthropogenic land use. Protecting tributaries with low anthropogenic impact will likely become increasingly important with ongoing global warming as they can function as thermal refugia for coldwater fishes. Hence, this study underscores the need to evaluate water courses at regional scales to identify spatial refuges and ensure connectivity.
|
|
| 10. |
- Carlson, Peter, et al.
(författare)
-
Responses of macroinvertebrate communities to small dam removals: Implications for bioassessment and restoration
- 2018
-
Ingår i: Journal of Applied Ecology. - : Wiley. - 0021-8901 .- 1365-2664. ; 55, s. 1896-1907
-
Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
- 1. Small dam removals are increasing on a global scale; yet, general predictions of organism response to dam removal are constrained by heterogeneity of study designs, implementation strategies, geographies, and characteristics of dams and their removals.2. Macroinvertebrate data extracted from 29 studies including 34 small dam removals over a broad geographical range were re-analysed utilizing dam removal effect sizes (a quantified change from before to after removal). Effect sizes of 10 metrics of community structure were calculated to investigate the spatiotemporal extent of small dam removal effects and if responses differ with characteristics of the dam and environmental settings.3. We found that dam removal had initial negative effects on total macroinvertebrate density and Ephemeroptera, Plecoptera and Trichoptera (EPT) density, both downstream and upstream; however, recovery to pre-removal values was reached and exceeded after c. 15-20 months. Mean annual discharge, land use in the catchment and distance from the dam affected the magnitude and direction of responses of four community metrics: total density, EPT density, % EPT density and family biotic index.4. Synthesis and applications. Our study provides evidence that macroinvertebrate community recovery from dam removal is mediated by catchment characteristics and system size, which may correlate with sediment flushing efficiency. Negative impacts were observed in smaller systems or those with a high percentage of undisturbed catchment areas, conditions that may benefit from sediment management prior to dam removal. Significant responses in reaches upstream of the impoundment clearly indicate that caution be applied to interpretations of - response in sampling designs that utilize upstream sites for reference condition.
|
|
