| 1. |
- Overland, Conny, 1975, et al.
(författare)
-
Climate-friendly construction and capital constraints: A problem of asymmetric information?
- 2013
-
Ingår i: 2013 Nordic Environmental Social Sciences conference, Copenhagen, 11th-13th June.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Energy efficiency investments in the built environment are a key issue to meet set climate goals. For real estate developers access to debt financing is imperative. Borrowing capacity is therefore related to the likelihood that environmental targets are met. In this interview study we investigate whether the views on investments’ debt capacity may differ between different parties in the real estate market, and how that can affect developers’ access to finance. We find that property owners and banks come to different conclusions about the borrowing capacity of energy efficient construction projects. There is reason to believe that energy efficient buildings often are profitable, insofar that the larger investment outlays are compensated by larger discounted future cash flows, but that investments are impeded by a lack of funds. We also investigate whether property appraisers as well as environmental certification can serve as certifying bodies to overcome borrowing constraints induced by informational asymmetries. We do not find that they fill that role in Sweden today. The capital constraints could be problematic for developers who are hindered to make value increasing investments, society at large as it may lead to underinvestment and increased external costs, and for the banks themselves as they risk allocating capital to inferior assets.
|
|
| 2. |
- Overland, Conny, 1975, et al.
(författare)
-
Lån till klimatanpassat byggande: En förstudie om problemet med långivares och låntagares värderingsskillnader
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna förstudie undersöks hur synen på investeringars belåningsutrymme skiljer sig åt mellan aktörer på fastighetsmarknaden och inom bankväsen. Särskilt fokuseras hur sådana skillnader i synsätt kan påverka förutsättningarna för att erhålla lånefinansiering vid investeringar i fastigheter med lägre energianvändning – investeringar som skulle bidra till att möta klimatutmaningen. Vi finner skäl att tro att banker faktiskt inte nämnvärt värderar de positiva ekonomiska konsekvenser som följer av minskad energiförbrukning när de gör sina kreditbedömningar; detta kan leda till underinvestering i fastigheter med hög miljöprestanda. Detta kan vara problematiskt för fastighetsföretag som upplever begränsade finansieringsmöjligheter att genomföra värdeskapande investeringar, för samhället om det medför underinvesteringar och större externa kostnader, och även för bankerna själva då de på marginalen allokerar kapital till sämre tillgångar.
|
|
| 3. |
- Algehed, Jessica, et al.
(författare)
-
Stadslinbana i Göteborg - Att i samverkan initiera och förankra en mångbottnad idé om kollektivtrafik och framtidens stad
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Göteborgs stadslinbana är ett ambitiöst projekt som har haft i uppdrag att utreda, projektera, bygga och driftsätta Sveriges första urbana linbana i kollektivtrafik. Arbetet med stadslinbanan har genomförts i nära samverkan mellan Göteborgs Stad, Västtrafik och Västra Götalandsregionen sedan 2011, då idén om en linbana över Göta älv initierades som ett medborgarförslag med anledning av Göteborgs kommande 400-årsjubileum. Arbetet med stadslinbanan har under åren tagit olika former, från att vara av mer utforskande karaktär till att bli ett av Göteborgs största infrastrukturprojekt med en utredningsbudget på över 100 miljoner kronor. Under våren 2019 beslutade dock Västtrafik att inte fortsätta planeringsarbetet. Hösten 2019 fattade trafikkontoret motsvarande beslut, efter att ha undersökt hur en förenklad, billigare stadslinbana skulle kunna utformas. Istället utreds alternativa kollektivtrafiklösningar för stadslinbanans föreslagna stäckning, exempelvis i form av ytterligare färjor, samt busstrafik. Anledningen var att de kostnadsuppskattningar för linbaneanläggningen som hade arbetats fram avvek alltför kraftigt från den tidigare beslutade kostnadsramen. Projektet Göteborgs Stadslinbana är därmed i skrivandets stund pausat i väntan på fortsatt politisk behandling. I denna rapport analyseras de utmaningar som projektet Göteborgs stadslinbana och dess beslutsorganisation har haft att hantera. Analysen baseras på drygt ett års följeforskning av projektet, med start hösten 2018. Forskningen bygger på ett stort antal intervjuer med projektdeltagare och intressenter, medverkan på olika möten inom projektet och tillgång till centrala projektdokument. Forskningen visar att arbetet med stadslinbanan har präglats av stora osäkerheter. Det beror till stor del på att linbanor i urban miljö är en ny kollektivtrafiklösning som inte har prövats i Sverige tidigare. Ytterligare ett starkt skäl är att projektets organisatoriska inramning har präglats av den komplexitet som uppstått genom flernivåstyrning, samverkan och multipla målbilder gällande tidsramar, förväntade kostnader och önskade kvaliteter. Rapporten lyfter fram lärdomar inom tre områden för medverkande parter att arbeta vidare med. Det handlar om vikten av att: • utveckla gränsöverskridande styr- och ledningssystem för stora infrastrukturprojekt • hitta sätt att belysa och inkludera det breda värdeskapande som infrastrukturprojekt genererar i beslutsfattandet • utveckla arbetssätt som möjliggör ett medvetet risktagande och lärande kring innovativa lösningar för hållbar kollektivtrafik och stadsutveckling. (Detta är ofta svårt inom ramen för rådande projektmodeller för infrastrukturinvesteringar, och förutsätter därför att nya lösningar ges en bredare inramning som utvecklingsprojekt betraktat.) Syftet med följeforskningen har varit att analysera projektet och arbetet med stadslinbanan, för att därigenom stärka processen och bidra till medverkande organisationers lärande. Forskningen har genomförts av en forskargrupp med kompetens inom organisation och management, finansiell ekonomi och innovationsledning i nära samarbete med projektledare och projektägare på Göteborgs trafikkontor och Västtrafik.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Axelsson, Erik, et al.
(författare)
-
Bioenergikombinat i fjärrvärmesystem : Rapport 2009:11
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Energikombinat i fjärrvärmesystem har den senaste tiden diskuterats på olika håll. Med energikombinat avses här att en produktionsenhet för t.ex. förnybara drivmedel integreras med ett fjärrvärmesystem. Drivmedelsproduktion har ofta ett förhållandevis lågt utbyte och mycket spillvärme som kan utnyttjas till fjärrvärme. Inte sällan uppstår även brännbara biprodukter som kan tas om hand i fjärrvärmesystemets pannor. Ytterligare en synergieffekt är att fjärrvärmesystemet kan leverera ånga/värme av högre temperatur till drivmedelsproduktionen. Det senare gör även att nyttjandegraden av fjärrvärmesystemets pannor kan ökas. Genom att energiintegrera drivmedelsproduktion med ett fjärrvärmesystem kan således totalverkningsgraden ökas i jämförelse mot fristående produktion av biodrivmedel respektive fjärrvärme. Om den integrerade produktionsenheten utgår från biomassa fås ett kombinat baserat på biomassa, alltså ett bioenergikombinat. Målet med projektet är att utvärdera förutsättningar för bioenergikombinat i svenska fjärrvärmesystem i syfte att ge kunskap om de tekniska, ekonomiska och klimatgasmässiga förutsättningar som präglar investeringar i bioenergikombinat i svenska fjärrvärmebolag. Även konsekvensen vid införande av sådana kombinat på bred front i Sverige undersöks i projektet. Följande övergripande slutsatser kan dras i studien: • Samtliga undersökta fjärrvärmesystems referensinvesteringar kan kompletteras med en biokombinatinvestering med tillräcklig lönsamhet för att motivera fortsatt och mer detaljerad utredning av respektive företag. • Om bioenergikombinat införs på bred front i Svenska fjärrvärmesystem kommer energiflöden såsom biobränsle och drivmedel att påverkas markant och minskningen av internnationella klimatgaser att blir stora. • Om utsläpp för marginalel, producerad i kolkraftverk, medtas i analysen är bioenergikombinat inte lika effektiva på att sänka koldioxidemissionerna som vanlig kraftvärme. • Om biobränsle i stor grad kompletteras med torv innebär införande av kombinat en ökning av koldioxidutsläpp istället för en minskning, om inte torv räknas som förnyelsebart.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Bladini, Filip, 1958, et al.
(författare)
-
Planerarens roll i förändring
- 2015
-
Ingår i: Tillväxt kräver planering. - Karlskrona : Boverket och Tillväxtverket. - 9789175632940 ; , s. 38-47
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Idag handlar stadsutveckling om komplexa utmaningar där förmågan att hantera frågor om hållbar utveckling sätts på prov. Samverkan inom och mellan olika offentliga kompetensområden, medborgare och näringsliv blir allt viktigare. Men detta ställer också helt nya krav på de förvaltningsprocesser som formar stadsutvecklingen. I det här kapitlet belyser författarna hur planerarnas profession håller på att förändras och pekar på vilka strukturella, organisatoriska och individuella utmaningar som påverkar samverkan med näringslivet.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Jensen, Christian, 1963, et al.
(författare)
-
Om urbanisering och stadutveckling i nätverk
- 2012
-
Ingår i: Affärsdriven hållbar stadsutveckling - Goda exempel och potential. - Göteborg : Mistra Urban Futures. ; , s. 102-110
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
