| 1. |
|
|
| 2. |
- Christensen, Pernilla, et al.
(författare)
-
Jordbrukslandskapet : tillstånds- och förändringsanalyser baserade på data från NILS
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ett syfte med denna rapport är att visa ett axplock av vad Nationell inventering av landskapet i Sverige (NILS) kan bidra med till Jordbruksverkets uppföljning av miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap, utöver tidigare rapporterade analysresultat. Ett annat syfte är att visa på skillnader och likheter i skattningar av data som tagits fram med olika metodik och på så vis utvärdera metodikerna. Analyserna i rapporten är gjorda på data från NILS flygbildsinventering och NILS fältinventering. Data från flygbildsinventeringen har använts för tillståndsskattningar av markslagsarealer och mönster i landskapet, medan fältdata har använts även för förändringsanalyser av arealer och längder av linjeobjekt. Rapporten visar att flera analysresultat kan användas för att följa förändringar i odlingslandskapets natur- och kulturmiljövärden, under förutsättning att de följs över tiden. Till dessa hör: - Arealer av olika markslag i jordbrukslandskapet - Rumsliga mönster i jordbrukslandskapet - Täckningsgrad av träd i ohävdad jordbruksmark - Stengärdesgårdars läge i landskapet - Kvaliteten på skogskanter i jordbrukslanskapet Analyserna visar att det, enligt NILS, under perioden 2003-2007 fanns omkring 460000 ha hävdade betes- och slåttermarker i Sverige. Resultatet är detsamma från de båda inventeringarna. I nästa femårsperiod, 2008-2012, skattas samma markslag till 500000 ha i fältinventeringen. Ökningen är emellertid inte signifikant. Den obrukade åkermarken (träda) visar en icke signifikant tendens till minskning från 2003-2007 till 2008-2012. Det finns även en tendens till ökning av den totala arealen betad mark (inklusive betad vall) under samma period. Förändringen, som inte är signifikant, tycks främst bero på en något ökad areal av mark som betas av andra djurslag än nöt, häst och får, d.v.s. exempelvis getter. En övergångsmatris visar att de största förändringarna i markanvändning i jordbukslandskapet mellan de två femårsperioderna består av att brukad åkermark har övergått till tidigare åkermark med bete eller till ”övrig mark”, vilket t ex kan vara bebyggd mark. Det är emellertid tänkbart att en del av övergångarna mellan markslag som presenteras inte är sanna övergångar, utan beror på att markslag kan vara svåra att bedöma i fält och att inventerarna helt enkelt har gjort olika bedömningar i de båda femårsperioderna. Genom att låta fältinventerarna få tillgång till bedömningarna från det förra inventeringsvarvet kommer man att komma tillrätta med en del av detta problem. Den genomsnittliga fläckstorleken av ett markslag, tillsammans med den totala arealen av samma markslag, ger en bild av hur landskapet ser ut. Ytmässigt små fläckar och en stor totalarea antyder att landskapet är mer småbrutet än i de fall där fläckarna är stora vid samma totalarea. Kantindex (m/ha) där kantlängd relateras till fläckens area visar vid höga värden på ett mer småbrutet och varierat landskap än vid lägre index. Ett lågt index antyder större sammanhängande fläckar med liten flikighet. Kantindex tillsammans med total kantlängd, total area och genomsnittlig fläckstorlek ger en bild över hur landskapet ser ut och kommer att vara intressant att följa över tiden. Naturbetesmark visar på en större småbrutenhet och flikighet än åkermark vilket inte är särskilt förvånande. Norra Sverige har få och små naturbetsmarker, ett relativt högt kantindex och låg genomsnittlig fläckstorlek. Ett sätt att följa igenväxning av nedlagd jordbruksmark är att analysera trädtäckning i obrukad jordbruksmark. Analysen visar att Götalands mellanbygder och norra Sverige har den högsta genomsnittliga trädtäckningen, 15 % respektive 16 %, medan Götalands slättbygder har den lägsta, 6 %. Stengärdesgårdar har ett stort kulturmiljövärde och är också viktiga som biotoper. De har historiskt använts för att skilja inägor från utägor och markera fastighetsgränser i odlingslandskapet. Analyserna av linjekorsningsdata visar att det totalt fanns ca 136 000 km stengärdesgårdar i landet under perioden 2003-2007. Av dessa ligger 34 % i skog, 28 % ligger i gränsen mellan jordbruksmark och andra markslag och 25 % ligger helt i jordbruksmark. Gränszoner mellan markslag är ofta viktiga för den biologiska mångfalden. I den här rapporten har skogskanter som gränsar mot jordbruksmark analyserats. Mängden skogskanter som gränsar mot jordbruksmark har inte förändrats mellan de två femårsperioderna, utom i Norra Sverige där en signifikant minskning har skett. De vanligaste typerna av skogsbryn i jordbrukslandskapet idag är trädbryn med tvär skogsmantel och mindre komplexa kantformer, som raka till lätt böjda skogskanter. En mer komplex kantzon tros kunna hålla en högre artdiversitet än de mer tvära och raka skogskanterna med inget eller litet bryn.
|
|
| 3. |
- Ekström, Magnus, 1966-, et al.
(författare)
-
Estimating density from presence/absence data in clustered populations
- 2020
-
Ingår i: Methods in Ecology and Evolution. - : John Wiley & Sons. - 2041-210X. ; 11:3, s. 390-402
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Inventories of plant populations are fundamental in ecological research and monitoring, but such surveys are often prone to field assessment errors. Presence/absence (P/A) sampling may have advantages over plant cover assessments for reducing such errors. However, the linking between P/A data and plant density depends on model assumptions for plant spatial distributions. Previous studies have shown, for example, how that plant density can be estimated under Poisson model assumptions on the plant locations. In this study, new methods are developed and evaluated for linking P/A data with plant density assuming that plants occur in clustered spatial patterns. New theory was derived for estimating plant density under Neyman-Scott-type cluster models such as the Matern and Thomas cluster processes. Suggested estimators, corresponding confidence intervals and a proposed goodness-of-fit test were evaluated in a Monte Carlo simulation study assuming a Matern cluster process. Furthermore, the estimators were applied to plant data from environmental monitoring in Sweden to demonstrate their empirical application. The simulation study showed that our methods work well for large enough sample sizes. The judgment of what is' large enough' is often difficult, but simulations indicate that a sample size is large enough when the sampling distributions of the parameter estimators are symmetric or mildly skewed. Bootstrap may be used to check whether this is true. The empirical results suggest that the derived methodology may be useful for estimating density of plants such as Leucanthemum vulgare and Scorzonera humilis. By developing estimators of plant density from P/A data under realistic model assumptions about plants' spatial distributions, P/A sampling will become a more useful tool for inventories of plant populations. Our new theory is an important step in this direction.
|
|
| 4. |
- Ekström, Magnus, 1966-, et al.
(författare)
-
Estimating density from presence/absence data in clustered populations
- 2021
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- 1. Inventories of plant populations are fundamental in ecological research and monitoring, butsuch surveys are often prone to field assessment errors. Presence/ absence (P/A) samplingmay have advantages over plant cover assessments for reducing such errors. However, thelinking between P/A data and plant density depends on model assumptions for plant spatialdistributions. Previous studies have shown, for example, how that plant density can beestimated under Poisson model assumptions on the plant locations. In this study, newmethods are developed and evaluated for linking P/A data with plant density assuming thatplants occur in clustered spatial patterns.2. New theory was derived for estimating plant density under Neyman–Scott-type cluster models such as the Matérn and Thomas cluster processes. Suggested estimators, correspondingconfidence intervals and a proposed goodness-of-fit test were evaluated in a Monte Carlosimulation study assuming a Matérn cluster process. Furthermore, the estimators were applied to plant data from environmental monitoring in Sweden to demonstrate their empiricalapplication.3. The simulation study showed that our methods work well for large enough sample sizes.The judgment of what is ’large enough’ is often difficult, but simulations indicate that asample size is large enough when the sampling distributions of the parameter estimators aresymmetric or mildly skewed. Bootstrap may be used to check whether this is true. Theempirical results suggest that the derived methodology may be useful for estimating densityof plants such as Leucanthemum vulgare and Scorzonera humilis.4. By developing estimators of plant density from P/A data under realistic model assumptions about plants’ spatial distributions, P/A sampling will become a more useful tool forinventories of plant populations. Our new theory is an important step in this direction.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Ekström, Magnus, 1966-, et al.
(författare)
-
Model-based estimation and mapping of plant density based on remotesensing and presence/absence data
- 2023
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Inventories of populations are of great importance in ecological research. For monitoring plants,presence/absence (P/A) sampling is simple to conduct, since only presence or absence of aspecies on a plot needs to be registered. Estimates of plant density may be obtained from P/Adata but need to be based on model assumptions about the spatial distribution of plants. Wehave showed, in a model-based setting, how to use P/A and remote sensing data for estimatingand mapping plant density for regions and subregions, where the model assumes plant locationsto follow an inhomogeneous Poisson point process. To guard against model misspecifications,we derived a test for assessing the plausibility of the model assumptions of the inhomogeneousPoisson point process. Using empirical data from the Swedish National Forest Inventory as wellas artificial plant population data, we evaluated the performance of the suggested estimators ofplant density and the proposed test of model assumptions, respectively.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Glimskär, Anders, et al.
(författare)
-
PM: Metodik för övervakning av myrexploatering i LillNILS
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Som underlag för att utvärdera effekter av exploatering och annan mänsklig påverkan på myrar, testades tre olika alternativ för flygbildsinventering, i de myrar där provyteinventering idag görs av SLU på uppdrag av länsstyrelserna inom det gemensamma delprogrammet ”Vegetation och exploatering av myrar (via NILS)”.Kartering av diken, vägar och körspår ger viktig information för att utvärdera hydrologisk påverkan, vilket länsstyrelserna lyfter fram som den i särklass viktigaste påverkanstypen. Även fysisk störning från terrängkörning kan ha dränerande effekt och dessutom orsaka fysiska skador på vegetationen. Som stöd för att utvärdera den hydrologiska effekten och för jämförbarheten med Våtmarksinventeringen och andra datakällor, så förespråkas också att hydrotopografisk myrtyp anges inom de avgränsade myrarna i landskapsrutorna. Även här finns en väl utprovad metodik som används i NILS ordinarie flygbildsinventering. Att kartera naturtyp och markanvändning enbart i närmaste omgivningen kring myrarna är troligen inte kostnadseffektivt i dagsläget, i synnerhet som länsstyrelserna tillmäter sådan påverkan mindre vikt. En kartering av omgivningen bör snararare samordnas med en framtida utvidgning av NILS flygbildstolkning av naturtyper och markanvändning i hela landskapsrutan (5x5 km).Eftersom flygbilderna för de aktuella områdena finns tillgängliga, så kan flygbildsinventeringen påbörjas när resurserna så tillåter. Även om kostnaden inte är jättestor, så behövs ändå något förstärkt finansiering för att rymma karteringen och även hantera nödvändiga kringfunktioner. Om flera nya län ansluter till nästa programperiod inom regional miljöövervakning (år 2015-2020) så skulle det vara lämpligt om man kunde lägga in denna metodik som en integrerad del redan från första början, i samband med att man gör den yttre avgränsningen av myrar i landskapsrutorna.
|
|
| 10. |
- Glimskär, Anders, et al.
(författare)
-
Uppföljning av kvalitetsförändringar i ängs- och betesmark via NILS år 2008
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport presenterar resultat för ett antal indikatorer på kvalitet och skötsel i ett stickprov av ängs- och betesmarker i hela Sverige. Inventeringen och analyserna görs varje år från och med 2006 på uppdrag av Jordbruksverket, som underlag för bl.a. utvärderingen av miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap. Som indikatorer har i första hand valts ett antal organismgrupper (fjärilar, humlor, kärlväxter, grova lövträd och epifytlavar), och dessutom beskrivs vegetationens struktur och sammansättning i provytor, som underlag för att ta fram strukturella indikatorer (t.ex. påverkan av gödsling och hävdintensitet/igenväxning). Urvalet bygger på förslag som tagits fram av Naturcentrum AB. De resultat som presenteras i denna rapport kommer från de första tre årens inventering, vilket innefattar tre femtedelar av det totala stickprovet. Efter fem år får man således de mest tillförlitliga mängdskattningarna. Därefter återkommer man till samma objekt med samma intervall, vilket gör att man på ett tillförlitligt sätt kan analysera förändringar baserat på jämförelser mellan femårsperioder. Uppdraget att inventera ängs- och betesmarker samordnas med fältarbetet i NILS (Nationell Inventering av Landskapet i Sverige), och metodiken är till stor del likartad, med en del tilläggsmoment. NILS är ett rikstäckande miljöövervakningsprogram som följer tillstånd och förändringar i det svenska landskapet och hur dessa påverkar förutsättningarna för den biologiska mångfalden. NILS finansieras av Naturvårdsverket och ingår i programområde Landskap. Ett viktigt syfte med NILS är att följa upp de nationella miljökvalitetsmålen för olika naturtyper och fungera som underlag för att till exempel visa om genomförda miljövårdsåtgärder leder till önskade förbättringar på nationell nivå eller landsdelsnivå. Arbetet har utförts vid institutionen för skoglig resurshushållning, Sveriges lantbruksuniversitet, Umeå, i samarbete med inst. för ekologi, SLU och avd. för biologi/IFM, Linköpings universitet. Erik Cronvall och Åsa Gallegos Torell (SLU, inst. för skoglig resurshushållning) har ansvarat för fältkurser och genomförandet av fältinventeringen tillsammans med säsongsanställd fältpersonal, med stöd av bl.a. Kjell Lagerqvist (SLU) och Karl-Olof Bergman (Linköpings universitet). Beräkningarna har utförts av Saskia Sandring och Åsa Eriksson, med stöd av Anna Ringvall (SLU). Sammanställandet av rapporten har utförts av Anders Glimskär och Jörgen Wissman (SLU). NILS programchef Johan Svensson (SLU) har det övergripande ansvaret för uppdraget
|
|
