| 1. |
|
|
| 2. |
- Norén Bretzer, Ylva, 1969, et al.
(författare)
-
Förtroendet för Försäkringskassan 1999 - 2010
- 2015
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vad förklarar förtroendenedgången för Försäkringskassan under tids - perioden 1999–2010? Denna nedåtgående trend som uppmättes i flera olika mätningar, från och med år 1999 fram till år 2010, uppvisade en successiv minskning av medborgarnas förtroende för myndigheten Försäkringskassan. Denna minskning ägde rum i hela befolkningen, även om den var sär skild tydlig bland arbetare och de åldersgrupper som närmade sig slutet av sin arbetsmarknadsaktiva period (i åldern 50–64 år). Även gruppen egenföre - tagare tappade i betydande utstäckning förtroende för Försäkringskassan under den aktuella perioden. Särskilt mycket minskade förtroendet i den grupp som hade sjuk- eller aktivitetsersättning. Gruppen är till antalet mycket liten, men förtroendet halverades under perioden bland dessa personer. Sammantaget kan ingen enskild åtgärd eller förändring sägas ha en kausal verkan på den förtroendeminskning som uppmättes under perioden. Inte desto mindre är vi som grupp fast överty gade efter dessa delstudier, att reformernas mängd och omfattning sammantaget har bidragit till den negativa förtroendetrend som uppmättes under den aktuella tidsperioden. Några teman som särskilt står ut i delstudierna är: a) Socialförsäkringens nät har stramats åt, men förväntningarna låg i hög grad kvar vid den situation som rådde vid slutet av 1990- talet. Förvän t- ningsnivån har alltså inte minskat i takt med att t.ex. regelverkets om- fattning reducerades, möjligen på grund av för svag mediering i detta avseende. b) Det finns flera olika brister i rättssäkerheten som har uppmätts i vår fokusgruppsstudie. Sådana brister har även noterats i olika granskningar som genomförts av olika myndigheter (Inspektionen för Socialförsä k- ringarna, Riksrevisionen och Statskontoret), och dessa rapporter måste tas på stort allvar av Försäkringskassan. Att grundläggande rättssäke r- hetsprinciper upprätthålls är den enskildes rätt enligt Förvaltningslagen, Myndighetsförordningen och Sekretesslagstiftningen. c) Ansvarsfördelningen mell an Försäkringskassan och den politiska nivån förefaller ha varit oklar under perioden. I alltför hög grad har ”ansvars - utkrävandet” utkrävts av myndigheten Försäkringskassan, och i alltför liten grad har ansvarsfrågan skickats vidare till den politiska nivån. För- säkringskassan är en utförande myndighet, de ska primärt svara på frågor som har att göra med genomförandet av beslutad politik. Detta är av vikt att Försäkringskassan svarar på ”rätt” frågor, för att allmänheten ska få en större förståelse för vilk a aktörer som ansvarar för vad.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Sandstig, Gabriella, 1969, et al.
(författare)
-
Förtroendet för rättsväsendet 1986 - 2011
- 2012
-
Ingår i: I framtidens skugga / Annika Bergström, Lennart Weibull och Henrik Oscarsson (red.). - Göteborg : University of Gothenburg. - 9789189673243 ; , s. 145-159
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Eklund, Leena, et al.
(författare)
-
The concept of ‘Equity in Health’ in the Nordic countries – how can it be applied and addressed more clearly in policy making?
- 2013
-
Ingår i: 7th Nordic Health Promotion Research Conference in Vestfold, Norway, June 17-19.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Purpose: To discuss the need for more focus on the concept of equity in order to address increasing inequalities in health in all the Nordic countries - despite their status as “social democratic” welfare states. Organisation: (what will happen, when and how) The workshop takes its starting point in a recent study conducted by a Nordic research group. It aimed to explore how the terms equity/equality were defined and applied in selected Nordic health policy documents 2001-2011, and how the policy measures were described and communicated for addressing and reducing inequity/social inequalities in health in Denmark, Finland, Norway and Sweden. The study suggests that the concept of ‘Equity in Health’ needs to be re-established as a core value and a strong concern within health promotion in the Nordic countries. Programme 1) Brief introduction to the concept “Equity in Health” by the moderator (5-10 minutes) 2) The members of the group will give a brief summary of the results of the study of Danish, Finnish, Norwegian and Swedish documents respectively (5 minutes x 4 = 20 minutes) 3) Time for participants to reflect on and discuss the subject and the results presented in small groups (5-10 minutes). 4) Discussion in plenum chaired by the moderator, focusing on how a more clear focus on equity aspects can be communicated to politicians and others responsible for public health matters and policy making (25-30 minutes). Participation: (how are participants expected to interact with the workshop moderator) Please see points 3 and 4 above.
|
|
| 7. |
- Jervelycke Belfrage, Maria, 1963, et al.
(författare)
-
Offentlighetsprincipen i den journalistiska västsvenska praktiken
- 2014
-
Ingår i: Nordic Political Science Association Conference 2014, NOPSA, 12-15 August, Gothenburg, Sweden. Working group 28: Marknadisering i offentlig förvaltning - utmaningar för demokratin och välfärdsstaten.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Förutsättningarna för medborgarnas ansvarsutkrävande och journalistikens roll som granskare av den politiska makten är båda stöttepelare i en fungerande demokrati (Bovens 2005). Trots detta har journalistikens roll i ansvarsutkrävandet uppmärksammats styvmoderligt (Djerf-Pierre m.fl. 2013). Internationellt finns indikationer på att allmänhetens möjlighet till insyn i offentlig verksamhet till följd av marknadiseringen inte längre kan garanteras (Bovens m.fl. 2008). Detta trots att ökad transparens beskrivits som nyckeln till bättre styrning av och ett ökat förtroende för samhällets institutioner (Hood and Heald 2006). Även om antalet länder som lagstiftat om tillgången till offentlig information ökat markant sedan 1990-talet är det (även i Sverige) ont om forskning kring hur lagstiftningen faller ut i praktiken (Lidberg 2009). Eftersom den svenska journalistiken främst är lokal till sin karaktär (Johansson 1998) och verksamhets-/eller driftsformerna främst varierar på den kommunala nivån är denna nivå i fokus för studien. Syfte: Med anledning av de senaste 10-15 årens utveckling mot en kommunalpolitisk styrning baserad på mer marknadiserade lösningar finns det skäl att tro att de journalistiska förutsättningarna att bevaka och granska kommunal myndighetsutövning har förändrats. Då denna utveckling bland annat lett till att många kommuner numera driver ett flertal kommunala verksamheter i bolagiserad form, alternativt har dem utlagda på entreprenad är syftet att undersöka hur väl offentlighetsprincipen fungerar som arbetsverktyg för kommunreportrar under dessa förändrade förhållanden. Syftet besvaras med hjälp av kvalitativa intervjuer med kommunreportrar som arbetar på större och mindre redaktioner i Västra Götalands län, inom press, tv och radio. Innehåll: Mycket tyder på att kommunal verksamhet som utförs av entreprenörer är sämre på att leva upp till offentlighetsprincipens intentioner om öppenhet. Preliminära resultat pekar på en negativ utveckling. Som exempel kan nämnas såväl en försämrad service, som en brist på kunskap om lagstiftningen samt en förändrad attityd hos anställda i verksamheter som lagts ut på entreprenad.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Johansson, Bengt, 1964, et al.
(författare)
-
Instruction as Self-Protection
- 2024
-
Ingår i: Sellnow, T.L. and Sellnow, D.D., (Eds.) Communicating Risk and Safety. - Berlin, Boston: : De Gruyter Mouton. - 9783110752359 ; , s. 321-338
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- The world is wrought with risks that may harm people and cost lives. The news is riddled with reports of natural disasters (wildfires, floods, earthquakes, hurricanes), industrial disasters (chemical spills, water and air pollution), and health pandemics (e.g., SARS, H1NI, COVID19). Effective risk communication is critical to mitigating harms. The body of research in this handbook reveals the challenges of communicating such messages, affirms the need for dialogue, embraces the role of instruction in proactively communicating risk, acknowledges the function of competing risk messages, investigates the growing influence of new media, and constantly reconsiders the ethical imperative for communicating recommendations for enhanced safety.
|
|
| 10. |
|
|
