| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Skogberg, Gabriel, et al.
(författare)
-
Altered expression of autoimmune regulator in infant down syndrome thymus, a possible contributor to an autoimmune phenotype.
- 2014
-
Ingår i: Journal of Immunology. - : The American Association of Immunologists. - 0022-1767 .- 1550-6606. ; 193:5, s. 2187-95
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Down syndrome (DS), caused by trisomy of chromosome 21, is associated with immunological dysfunctions such as increased frequency of infections and autoimmune diseases. Patients with DS share clinical features, such as autoimmune manifestations and specific autoantibodies, with patients affected by autoimmune polyendocrine syndrome type 1. Autoimmune polyendocrine syndrome type 1 is caused by mutations in the autoimmune regulator (AIRE) gene, located on chromosome 21, which regulates the expression of tissue-restricted Ags (TRAs) in thymic epithelial cells. We investigated the expression of AIRE and TRAs in DS and control thymic tissue using quantitative PCR. AIRE mRNA levels were elevated in thymic tissue from DS patients, and trends toward increased expression of the AIRE-controlled genes INSULIN and CHRNA1 were found. Immunohistochemical stainings showed altered cell composition and architecture of the thymic medulla in DS individuals with increased frequencies of AIRE-positive medullary epithelial cells and CD11c-positive dendritic cells as well as enlarged Hassall's corpuscles. In addition, we evaluated the proteomic profile of thymic exosomes in DS individuals and controls. DS exosomes carried a broader protein pool and also a larger pool of unique TRAs compared with control exosomes. In conclusion, the increased AIRE gene dose in DS could contribute to an autoimmune phenotype through multiple AIRE-mediated effects on homeostasis and function of thymic epithelial cells that affect thymic selection processes.
|
|
| 5. |
- Sundström, Johan, Professor, 1971-, et al.
(författare)
-
Weight gain and blood pressure
- 2020
-
Ingår i: Journal of Hypertension. - : Lippincott Williams & Wilkins. - 0263-6352 .- 1473-5598. ; 38:3, s. 387-394
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- OBJECTIVE: Although the causality of the obesity—hypertension association is established, the potential for prevention is not. We hypothesized that weight gain between early adulthood and mid-life is associated with higher mid-life blood pressure.METHODS: We investigated the hypothesis using a large contemporaneous population-based mid-life cohort of men and women aged 50-64 years. Recalled body weight at age 20 years was self-reported, and mid-life body weight and office blood pressures were measured in accordance with a detailed protocol.RESULTS: On average, men had gained 14.9 (95% CI 14.6-15.2) kg of weight, and women 14.6 (95% CI 14.4-14.9) kg, between age 20 years and the mid-life examination, corresponding to 0.40 (95% CI 0.39-0.41) kg/year for men and women. Both weight at age 20 years and weight at the mid-life examination were associated with mid-life blood pressures. On average, a 10 kg weight increase between age 20 years and mid-life was associated with 2.2 (95% CI 0.9-3.5) mmHg higher systolic and 1.7 (95% CI 0.9-2.5) mmHg higher diastolic mid-life blood pressure in men, and 3.2 (2.5-4.0) mmHg higher systolic and 2.4 (1.9-2.9) mmHg higher diastolic mid-life blood pressure in women. Mid-life weight was more closely associated than weight at age 20 years with mid-life blood pressure. For a given mid-life weight, blood pressure was higher in persons with higher weight gain from age 20 years.CONCLUSION: In sum, weight gain between early adulthood and mid-life was associated with higher mid-life blood pressure. The magnitude of the association indicates a potentially great public health impact of strategies to prevent weight gain throughout adulthood.
|
|
| 6. |
- Abrahamsson, Jan, et al.
(författare)
-
Sopact - en katalysator för samhällsnytta
- 2020
-
Ingår i: 1666. 1999. 2000. 2020. Campus Helsingborg 20 år.. - 9789151970912 ; , s. 327-333
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 7. |
- Alakangas, Lena, et al.
(författare)
-
Project: Improve Resource Efficiency and Minimize Environmental Footprint
- 2016
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- The REMinE project is organized in five work packages that comprise: detailedcharacterization and risk assessment of the mine wastes selected (WP2), identification of new processing methods for mine waste (WP3), characterization and risk assessment of the remaining residuals (WP4), outlining business opportunities and environmental impact in a conceptual model for sustainable mining (WP5). The project comprises case studies of historical mine wastes from three different European countries, namely Portugal, Romania and Sweden. The interdisciplinary research collaboration in this project is innovative in the sense that separation of minerals and extraction of metals not only are basedon technical and economic gain but also considers the environmental perspective.
|
|
| 8. |
- Andersson, Jan, et al.
(författare)
-
Biologiska kontrollundersökningar vid Oskarshamnsverket : Sammanfattning av resultaten tom 1995
- 1996
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Basundersökningar och kontroll av Oskarshamnsverkets påverkan på miljön har pågått sedan 1962. Undersökningarna var till en början brett upplagda, men kom efterhand att inrikta sig främst på påverkan på fiskbestånd och bottenfauna. Förekomsten av abborre har följt en ökande trend, såväl i kraftverkets närhet som i referensområdet i Kvädöfjärden. Mörten har ökat signifikant i referensområdet. Den förhöjda vattentemperaturen i kraftverkets närhet har medfört en anlockning av varmvattengynnade arter som abborre, mört och björkna och har visats ha en starkt positiv effekt på tillväxten hos dessa. Under senare år framträder tydliga indikationer på en snabbare tillväxt hos abborre även i mera måttligt påverkade områden i den omgivande skärgården. Likaså indikerar resultaten att anlockningen av karpfiskar till utsläppsområdet leder till minskad förekomst i den omgivande skärgården. Någon sådan effekt har inte observerats för abborren. Fångsterna av gulål i Hamnefjärden har ökat kraftigt under senare år, främst p g a ett lyckat resultat av utsättningar under 1980-talet.Fångstutvecklingen för strömming avviker från utvecklingen i Östersjön som helhet och tyder på en fortsatt omfattande anlockning under vinterhalvåret. Tillkomsten av den tredje reaktorn, i kombination med generellt höga vattentemperaturer, har medfört att strömmingen uppehållit sig på större djup än tidigare. Storskaliga beståndsfluktuationer samt starkare koncentration till utsläppsområdet har medfört markanta ökningar för ett flertal arter efter 1980-talets mitt. Förekomsten av torsk har dock minskat drastiskt till följd av en tillbakagång för hela östersjobeståndet.Temperaturhöjningen i recipienten har inte medfört någon anmärkningsvärd höjning av sjukdomsfrekvensen hos fisk. En parasit i ålens simblåsa, Anguillicola crassus, etablerades snabbt i närområdet i slutet av 1980-talet, men även om de höga temperaturerna gynnat dess utveckling har den på senare år också blivit vanlig i andra kustområden. Störningar på könsorganen har under senare år varit vanliga hos flera fiskarter. Problemet har främst studerats hos abborre och mört och symptomen ses som en effekt av att onormalt höga temperaturer under större delen av året leder till störningar på de processer som styr äggutvecklingen hos honan.Fångsterna i det yrkesmässiga ålfisket i kraftverkets närhet har uppvisat små förändringar sedan 1970-talet. Skillnader mellan enskilda år var dock stora. Några effekter av driften på fångstens storlek har inte kunnat påvisas.Bottenfaunasamhällena i Simpevarp och Kvädöfjärden har utvecklats likartat under en lång följd av år. Under 1990-talet inträffade dock en utarmning av samhället på den djupare lokalen vid Simpevarp, sannolikt till följd av att ökad näringstillförsel via kylvattenströmmen medfört syrebrist i sedimentet.Algsamhällena på hårda bottnar har studerats genom dykningar sedan 1989. Områdets tångtälten tillhör de rikaste i Kalmar län och har också stor utbredning i djupled. Under senare år har dock en försämring inträffat till följd av betning av ett kräftdjur, tånggråsuggan. En motsvarande uttunning av tångbältet har konstaterats på många andra platser i länet.
|
|
| 9. |
- Andersson, Jan, et al.
(författare)
-
Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten 2015 : Resursöversikt
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I rapporten kan du ta del av bedömningen som görs av situationen för bestånd som regleras inom ramen för EU:s gemensamma fiskeripolitik (GFP). Bedömningarna baseras på det forskningssamarbete och den rådgivning som sker inom det Internationella Havsforskningsrådet (ICES).De bestånd som förvaltas nationellt baseras på de biologiska underlagen och rådgivningen i huvudsak på den forskning och övervakning samt analys som bedrivs av Institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua) vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) samt yrkesfiskets rapportering.Rapporten omfattar 40 fiskarter uppdelade i olika bestånd, samt sex skal-och blötdjursarter.Nytt för årets upplaga är en beskrivning av hur de provfisken som ligger till grund för analys och rådgivning utförs.Översikten är utarbetad av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua), på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten.
|
|
| 10. |
- Andersson, Jan, et al.
(författare)
-
Utslagen fiskrekrytering och sviktande fiskbestånd i Kalmar läns kustvatten
- 2000
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Undersökningar gjorda 1994-1997 i ett antal områden i Kalmarsund visade minskande bestånd av främst gädda och abborre samt en låg årsyngelproduktion vid jämförelse med tidigare studier. Observationerna stöddes av rapporter från fiskare och allmänhet och uppfattades så allvarliga, att ett tvåårigt forskningsprojekt beslutades genomföras för att dels dokumentera skadornas karaktär och geografiska utbredning, dels analyserade bakomliggande orsakerna. Projektet, som pågick under 1998-1999, omfattade ett flertal områden efter Kalmarsunds fastlandskust, ett område öster om Öland, samt några referensområden norr om sundet och ett söder därom. Inventerande provfisken och årsyngelundersökningar gjordes för att kartlägga fisksamhällets sammansättning och rekryteringen till de vuxna bestånden. Trålningar genomfördes under abborrens kläckningsperiod för att mäta tätheten av fisklarver samt undersöka deras överlevnad och tillväxt. I samband med detta gjordes insamlingar av djurplankton för att kartlägga larvernas födounderlag. Fält- och laboratorieexperiment genomfördes för att studera romutveckling, kläckning och larvöverlevnad hos gädda och abborre. Som stöd vid tolkningarna av resultaten inhämtades vattenkemiska data från den samordnade kustvattenkontrollen i Kalmar län.Tätheten av främst vuxen abborre men även gädda var mycket låg i området mellan Emån och Revsudden i sundets mitt och andelen gamla fiskar var stor. Även längre ner mot länsgränsen fanns tecken på att bestånden var negativt påverkade. På lokalen vid östra Öland var tätheterna likaså mycket låga. Inventeringen av årsyngel gav en ännu mer negativ bild. Bara ett fåtal yngel av abborre och gädda fångades i hela Kalmarsundsområdet. Även yngel av karpfiskar,strömming och stubbar förekom i lågatätheter. Något påverkade alltså fiskrekryteringen så negativt, att även de vuxna bestånden av flertalet arter reducerats. Det strandnära yngel- och småfisksamhället dominerades av spiggar, vilka förekom i högre tätheter än i referensområdena. Resultaten från de lokaler som besökts vid upprepade tillfällen visade att skadorna förvärrats med tiden.Vattenkemiska data visade, att högsalt- eller ammoniumhalt knappast kunde vara en tänkbar förklaring till den uteblivna rekryteringen. Ammoniumhalterna når inte skadliga nivåer i rekryteringsområdena, och salthalten har minskat i stället för ökat i kustområdet under de senaste 10 åren. Såväl fält- som laboratorieexperimenten gav resultat som talar emot en toxisk påverkan på föräldrafiskar eller ägg och larver. Befruktningsgrad, kläckning och larvöverlevnad vartill synes normala. Undersökning av snäckor från de områden där kläckningsförsök och rekryteringsstudier genomfördes, visade att det åtminstone detta år inte förekom larver eller cerkarier ögonsugmasken Diplostomum sp. under den känsliga period då fisklarver kan dödas av parasitangrepp. Eutrofiering har förts fram som en tänkbar orsak till den sviktande fiskrekryteringen. Närsaltsdata visar att området är övergött, och en förändrad kväve/fosforkvot antyder att primärproduktionen blivit alltmer kvävebegränsad under produktionsperioden senare år.Eutrofieringen yttrar sig som en ökning av primärproduktionen. Halterna klorofyll-a har tenderat att öka i de kustnära vattnen och bedöms som höga enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet, Kust och Hav (1999). Under de senaste 4-5 åren har halterna emellertid sjunkit, vilket kan kopplas till ökat siktdjup. Utvecklingen indikerar att en större del av primärproduktionen under senare år sker i det bentiska växtsamhället. Denna utveckling ses inte i referensområdena. Även om en rik bottenvegetation normalt är positivt för fisk, kan alltför kraftig algpåväxt ha flera negativa effekter, t ex att leksubstraten försämras. En förskjutning av produktionen från pelagiska mikroalger till det bentiska systemet kan också innebära att fiskens födotillgång påverkas. Analyserna av zooplanktonproven visade tydliga avvikelser jämfört med referensmaterialen, såväl vad avser artsammansättning som täthet, och indikerar att födounderlaget försämrats för pelagiska fisklarver, t ex abborre, strömming och stubbar.Utsläppen från Mönsterås Bruk har också ansetts utgöra en möjlig förklaring. Om skadorna på fisk beror på eutrofiering, kan effekterna av brukets utsläpp ses som ett bidrag bland andra till den antropogena belastningen i området. Risken för att toxiska eller hormonellt störande ämnen i avloppsvattnet påverkat fisken måste enligt resultaten från fält och laboratorieexperimenten bedömas vara liten.Kalmarsund hyser landets tätaste skarvkolonier. Teoretiska beräkningar, baserat på uppskattningar av skarvbeståndets storlek, visar att dess konsumtion skulle kunna uppgå till den totala produktionen av stationär fisk i området vilket kan vara en viktig förklaring till de minskande tätheterna. Det finns dock observationer som talar mot skarven som den enda bakomliggande faktorn. Årsyngel utnyttjas normalt inte som föda av skarvarna, och rekryteringen försämrades inte bara för de stationära arterna abborre och gädda, utan även för stubbar och sillar vars vuxna bestånd inte påverkas lika starkt av skarv. Modellsimuleringar visar dock, att i dagens situation kan skarvpredationen effektivt motverka att bestånden återhämtar sig när, förhoppningsvis, rekryteringen åter börjar bli normal.
|
|
