| 1. |
- Ahrné, Karin, et al.
(författare)
-
Tillstånd och trender för arter och deras livsmiljöer – rödlistade arter i Sverige 2015
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- 2015 års upplaga av den svenska rödlistan är den fjärde i ordningen. Den är baserad på IUCN:s rödlistningskriterier och revideras vart femte år. I rödlistan bedöms risken som enskilda arter av djur, växter och svampar löper att försvinna från Sverige. Bedömningen utförs av ArtDatabankens medarbetare i samverkan med över 100 externa experter, indelade i 14 expertkommittéer för olika organismgrupper. Under arbetet med 2015 års rödlista har tillstånd och trender bedömts för 21 600 arter och 1 318 lägre taxa (apomiktiska arter, underarter och varieteter), sammanlagt ca 22 900 taxa. Av de bedömda arterna klassificerades 2 029 som hotade (kategorierna CR, EN och VU) och 4 273 som rödlistade (inkluderar även kategorierna NT, RE och DD). Förhållandet mellan antalet rödlistade och antalet bedömda arter ar 19,8 %, vilket är ungefär samma värde som 2010 och 2005. I denna rapport jämförs antalet och andelen rödlistade arter mellan olika organismgrupper, biotoper, substrat och påverkansfaktorer. Texten ar indelad i en allmän del och åtta kapitel inriktade på olika landskapstyper. Landskapstyperna utgör en grov indelning av landets miljöer enligt följande kategorier: Skog, Jordbrukslandskap, Urbana miljöer, Fjäll, Våtmarker, Sötvatten, Havsstränder och Havsmiljöer. Skogen och jordbrukslandskapet är de artrikaste landskapstyperna med 1 800 respektive 1 400 arter som har en stark anknytning dit, och ytterligare flera hundra arter som förekommer där mer sporadiskt. De faktorer som påverkar flest rödlistade arter i Sverige är skogsavverkning och igenväxning, som båda utgör ett hot mot vardera ca 30 % av de rödlistade arterna. Avverkning minskar arealen av skog där naturliga strukturer och naturlig dynamik upprätthålls, och den orsakar därmed förlust av livsmiljöer. Igenväxning orsakas av ett antal faktorer, bland annat upphörande hävd (bete och slåtter), gödsling, trädplantering och brist på naturliga störningsregimer som t.ex. regelbundna översvämningar kring vattendrag och sjöar. Andra viktiga påverkansfaktorer är fiske, torrläggning av våtmarker, tillbakagång hos värdarter (främst alm och ask som drabbats av invasiva svampsjukdomar), klimatförändringar och konkurrens från invasiva arter. IUCN:s rödlisteindex beräknas för ett urval av de bedömda organismgrupperna. Rödlisteindex visar att skillnaderna mellan rödlistorna från 2000, 2005, 2010 och 2015 är små. Ett par undantag finns dock. Groddjur och stora däggdjur har fått en något förbättrad situation sedan 2000. Totalt förefaller det ändå som att trycket mot Sveriges artstock har förblivit relativt konstant under de senaste 15 åren.
|
|
| 2. |
- Allard, Christina, et al.
(författare)
-
Rasbiologiskt språkbruk i statens rättsprocess mot sameby : DN Debatt 2015-06-11
- 2015
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Statens hantering av forskningsresultat i rättsprocessen med Girjas sameby utgör ett hot mot Sverige som rättsstat och kunskapsnation. Åratal av svensk och internationell forskning underkänns och man använder ett språkbruk som skulle kunna vara hämtat från rasbiologins tid. Nu måste staten ta sitt ansvar och börja agera som en demokratisk rättsstat, skriver 59 forskare.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Sandström, Ulf G, et al.
(författare)
-
Är miljömålsåtgärder effektiva?En utvärdering i Dalarnas,Gävleborgs, Värmlands och Örebro län
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Länsstyrelserna och Skogsstyrelsen ska, med utgångspunkt från de nationella miljökvalitetsmålen,samordna arbetet med regionala miljömål och stimulera åtgärder för att nådem. Syftet med denna studie är att utvärdera regionala miljömålsåtgärders effektivitetgenom att studera utfallet i relation till kostnaderna för att genomföra åtgärderna.Resultatet ger bland annat vägledning för utformning av framtida miljömålsåtgärder,men visar också exempel på vad som krävs för att åtgärders effektivitet ska kunnautvärderas.Här har miljönytta, miljömålsuppfyllelse och kostnadseffektivitet utvärderats för 19miljömålsåtgärder inom områdena energi/klimat, giftfri miljö, ytvatten samt biologiskmångfald. Dessutom har framgångsfaktorer och hinder för åtgärdernas genomförandeidentifierats. Utvärderingen grundar sig på dokumentgranskning, enkät, telefonintervjuersamt vår samlade kompetens.Kvantitativa utvärderingar och uppföljningar av miljömålsuppfyllelse, miljönyttaoch kostnadseffektivitet ställer stora krav på underlag som beskriver förbrukade resurserför genomförandet och åtgärdens miljönytta. Eftersom biologiska system i mångafall behöver flera år för att återhämta sig är det ofta svårt att utvärdera miljönyttan korttid efter avslutad åtgärd. Kostnadseffektiviteten kunde inte bedömas för en tredjedelav åtgärderna på grund av brister i underlagen.I denna utvärdering karakteriseras de effektivaste åtgärderna av att de var konkreta,att länsstyrelsen hade beslutat att de skulle genomföras och att det fanns kompetensoch engagemang för att genomföra dem. Generellt är effektiviteten högre för åtgärdersom genomförts med hjälp av styrmedel somsamhällsplanering, lagar och ekonomi, än desom använtinformation som styrmedel.För utformning och utvärdering av framtida regionala miljömålsåtgärder drar vi följandeslutsatser:•Det är viktigt att länsstyrelsen/Skogsstyrelsen initierar och samordnar regionalt åtgärdsarbete.•En viktig uppgift för länsstyrelsen är att tillhandahålla adekvata kunskapsunderlag.•Underlag som redovisar hur miljön såg ut innan specifika åtgärder genomförs krävs.•Att formulera en tydlig målbild för varje åtgärd är viktigt.•Redan när åtgärder planeras ska möjligheten att kontinuerligt följa upp dem beaktas.•Länsprojekt som involverar kommunerna (t.ex. tillsyn, inventering) ger synergieffekteroch högre kostnadseffektivitet.•När åtgärder planeras bör ekonomiska förutsättningar diskuteras med berörda kommuner.•Det är en fördel om åtgärder som involverar kommuner är politiskt förankrade.•Länsstyrelsen bör underlätta för resurssvaga kommuner att delta i länsgemensammaåtgärder.•Åtgärder måste kopplas ihop med övrigt miljö- och naturvårdsarbete vid länsstyrelse/kommun.Bland de viktigaste framgångsfaktorer vi har identifierat finns:•Konstruktiv medverkan från många olika aktörer (ger kunskaps-/erfarenhetsutbyte).•Så kallade ”eldsjälar”, dvs. personer med stort engagemang och tydlig målbild.•Bra dialog mellan länsstyrelse och kommuner.•Länsövergripande administrativa verktyg och underlag för länets kommuner.•Höjd kunskapsnivå hos verksamhetsutövare och andra.•Nya forum och nätverk för samverkan.•Politiska prioriteringar och beslut.•Tillräckliga resurser avsätts för arbetet.•Förekomsten av ekonomiska styrmedel eller incitament.Bland de vanligaste hindren för effektiva åtgärder finns begränsande ekonomiska resurser,oklar ansvarsfördelning, bristande politisk förankring, brister i underlag frånlänsstyrelsen och stor personalomsättning.Denna studie bör ses som ett bidrag till arbetet med att utveckla metoder för utvärderingav miljömålsåtgärders effektivitet på regional nivå. Urvalet av åtgärder i dennautvärdering har varit mycket begränsat och vi föreslår en bredare och mer förutsättningslösutvärdering av regionala miljömålsåtgärder. Det vore också intressant attgranska hur länsstyrelser och kommuner arbetar med uppföljning och utvärdering avåtgärder. Vi rekommenderar även ytterligare studier för att kunna fastställa eventuellasamband mellan styrmedel och åtgärders effektivitet.Nyckelord:miljömål, åtgärder, utvärdering, miljönytta, måluppfyllelse, kostnadseffektivitet,framgångsfaktor, hinder, energi, klimat, giftfri miljö, ytvatten, biologisk mångfald,länsstyrelse
|
|
| 5. |
- Bjelke, Ulf, et al.
(författare)
-
Rödlistade arter och naturvård i sand- och grustäkter
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Naturligt störningspräglade sandmarker hyser en artrik och konkurrenskänslig flora och fauna. Sådana livsmiljöer har minskat drastiskt under 1900-talet. Under samma period ökade antalet sand- och grustäkter. Trots att täkterna ofta innebär stora ingrepp i naturen kan de utgöra viktiga ersättningshabitat för arter knutna till sandiga miljöer. Sedan några decennier så minskar även sand- och grustäkter starkt, beroende på att samhället vill bevara naturliga sand- och grusresurser. Produktionen har medvetet flyttats till bergkrossanläggningar och det ges idag mycket få tillstånd för utökad verksamhet eller nya sandtäkter. Från fler än 5 000 aktiva täkter på 1990-talet har antalet sjunkit till färre än 1 000. Täkter som avslutas har ofta föreskrifter om att planas ut och övertäckas vilket gör att deras naturvärden spolieras. Drygt 300 rödlistade arter har gynnats av sandtäkter när ursprungshabitaten minskat. Steklar och skalbaggar utgör de största grupperna med närmare två tredjedelar av arterna. Södra Sverige hyser störst rikedom av dessa arter men såväl täkter som arternas mer naturliga miljöer är bristfälligt undersökta, särskilt i glest befolkade delar av landet. För att bevara dessa täktlevande arter krävs att naturvården arbetar för att förhindra att avslutade täkter planas ut eller täcks över. Det är av stor betydelse att naturvårdande myndigheter ges tillräckliga styrmedel och ekonomiska resurser att arbeta med täkter. Genom enkla åtgärder kan de skapade livsmiljöerna i täkter bevaras till en låg kostnad jämfört med andra alternativa biotopvårdande åtgärder. Rapporten belyser artsamhällena som kan finnas i täkter samt viktiga strategier och åtgärder för naturvård i dessa miljöer. Rapporten har finansierats av Naturvårdsverket och av SLU:s medel för fortlöpande miljöanalys.
|
|
| 6. |
- Heyman, Ulf, et al.
(författare)
-
Funding and research quality
- 2016
-
Ingår i: RJ Yearbook 2015/2016. - : Makadamm Publishers. ; , s. 39-60
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Hovelius, Lennart, et al.
(författare)
-
Non-operative treatment of primary anterior shoulder dislocation in patients forty years of age and younger : a prospective twenty-five-year follow-up
- 2008
-
Ingår i: Journal of Bone and Joint Surgery. American volume. - : Journal of Bone and Joint Surgery. - 0021-9355 .- 1535-1386. ; 90:5, s. 945-952
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background: During 1978 and 1979, we initiated a prospective multicenter study to evaluate the results of nonoperative treatment of primary anterior shoulder dislocation. In the current report, we present the outcome after twenty-five years.Methods: Two hundred and fifty-five patients (257 shoulders) with an age of twelve to forty years who had a primary anterior shoulder dislocation were managed with immobilization (achieved by tying the arm to the torso with use of a bandage) or without immobilization. All 227 living patients (229 shoulders) completed the follow-up questionnaire, and 214 patients completed the Disabilities of the Arm, Shoulder and Hand (DASH) questionnaire.Results: Ninety-nine (43%) of 229 shoulders had not redislocated, and seventeen (7%) redislocated once. Thirty-three recurrent dislocations had become stable over time (14.4%), and eighteen were considered to be still recurrent (7.9%). Sixty-two shoulders (27%) had undergone surgery for the treatment of recurrent instability. Immobilization after the primary dislocation did not change the prognosis. Only two of twenty-four shoulders with a fracture of the greater tuberosity at the time of the primary dislocation redislocated (p < 0.001). When shoulders with a fracture of the greater tuberosity were excluded, forty-four (38%) of 115 shoulders in patients who had been twelve to twenty-five years of age at the time of the original dislocation and sixteen (18%) of ninety shoulders in patients who had been twenty-six to forty years of age had undergone surgical stabilization. At twenty-five years, fourteen (23%) of sixty-two shoulders that had undergone surgical stabilization were in patients who subsequently had a contralateral dislocation, compared with seven (7%) of ninety-nine shoulders in patients in whom the index dislocation had been classified as solitary (p = 0.01). Gender and athletic activity did not appear to affect the redislocation rate; however, women had worse DASH scores than men did (p = 0.006).Conclusions: After twenty-five years, half of the primary anterior shoulder dislocations that had been treated nonoperatively in patients with an age of twelve to twenty-five years had not recurred or had become stable over time.Level of Evidence: Prognostic Level I. See Instructions to Authors for a complete description of levels of evidence.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Koski, Timo, et al.
(författare)
-
Towards field-adjusted production : Estimating research productivity from a zero-truncated distribution
- 2016
-
Ingår i: Journal of Informetrics. - : Elsevier. - 1751-1577 .- 1875-5879. ; 10:4, s. 1143-1152
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Measures of research productivity (e.g. peer reviewed papers per researcher) is a fundamental part of bibliometric studies, but is often restricted by the properties of the data available. This paper addresses that fundamental issue and presents a detailed method for estimation of productivity (peer reviewed papers per researcher) based on data available in bibliographic databases (e.g. Web of Science and Scopus). The method can, for example, be used to estimate average productivity in different fields, and such field reference values can be used to produce field adjusted production values. Being able to produce such field adjusted production values could dramatically increase the relevance of bibliometric rankings and other bibliometric performance indicators. The results indicate that the estimations are reasonably stable given a sufficiently large data set.
|
|
