| 1. |
|
|
| 2. |
- Kiiskinen, Jenny, et al.
(författare)
-
Att dansa i otakt med väljarna : Socialdemokraternas och Moderaternas strategiska bemötande av Sverigedemokraterna
- 2010
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Etablerade partiers strategiska bemötande av radikala högerpopulistiska partier (RHP-partier) står i fokus för avhandlingen. Syftet med avhandlingen är rekonstruktion och analys av innehållet i de etablerade partiernas strategiska bemötande av partier som anses utmana centrala principer inom den liberala demokratin, såsom pluralism och tolerans, och vars närvaro också anses skapa ett demokratiskt dilemma. Syftet har operationaliserats inom ramen för en svensk kontext med fokus på Socialdemokraternas och Moderaternas strategiska bemötande av ett svenskt RHP-parti i form av Sverigedemokraterna. Det metodologiska ramverket utgår från ett kvalitativt perspektiv med fokus på intervjuer med representanter för de två etablerade partierna och Sverigedemokraterna. Det empiriska materialet har analyserats med hjälp av PSO-teorin (Position, Salience and Owner-ship theory). Teorin visar hur de etablerade partiernas strategiska bemötande av RHP-partier kan relateras till l) den specifika sakfråga RHP-partiet politiserar och 2) till vilken grad RHP-partiet hotar de etablerade partierna i fråga om väljarstöd. Avhandlingens resultat visar att innehållet i de etablerade partiernas strategiska bemötande av Sverigedemokraterna har fOrändrats sedan valet 2006 och att den sakfråga som Sverigedemokraterna politiserat, flykting- och invandringsfrågan, är central för utformningen av de etablerade partiernas bemötande av partiet.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Saveljeff, Sigrid, Fil.Dr, 1976-, et al.
(författare)
-
Demokratins dilemma
- 2010
-
Ingår i: Invandrare & Minoriteter. - Norsborg. - 1404-6857. ; 37:4, s. 9-12
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 5. |
- Saveljeff, Sigrid, Fil.Dr, 1976-
(författare)
-
En resa i populismens spår
- 2010
-
Ingår i: IMER. - Malmö : Malmö högskola. - 9789163365706 ; , s. 197--220
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta är en festskrift till Björn Fryklund i samband med hans 65-års dag. Det är dock inte en bok som sätter punkt för Björns arbete inom Malmö högskola och MIM (Malmö Institute for Studies of Migration, Diversity and Welfare), utan vi hoppas alla att Björn länge än kommer att få möjlighet att fortsätta vara verksam inom IMER/migrationsområdet, där hans forskning ofta fokuserar kring begreppen populism, xenofobi och migration. Björn Fryklund kom till Malmö högskola i slutet av 1996 från sociologen i Lund där han bland annat var studierektor. Han var områdeschef/områdesprefekt för IMER-området under åren 1997-2003, mellan 1998 och 2003 även prorektor och senare (2003-2006) vicerektor med ansvar för forskning och forskarutbildning. Björn är sedan 2007 chef för MIM. Förutom uppdragen ovan har han haft många andra uppdrag både inom och utanför Malmö högskola, bland dessa kan nämnas att han har varit Malmö högskolas representant i INU, International Network for Universities, liksom inom migrationsnätverket Metropolis. Vidare har han varit fakultetsopponent och sakkunnig på både anställningar och forskningsansökningar. Björn har också lett ett tiotal forskningsprojekt. Han har alltid haft ett stort intresse för forskarutbildning och har lagt ner ett stort engagemang i handledning av doktorander. Grundtanken med denna festskrift är att i huvudsak de personer som Björn varit eller är handledare för (eller arbetat nära) 6 skrivit texter som på olika sätt handlar om IMER i dåtid, nutid och framtid. Förhoppningen är att boken ska bidra till en diskussion om vad IMER är och kan bli, möjligheter men också gränser. Skriften är också tänkt att vara en introduktion till IMER studier. Anders S Wigerfelt beskriver i första kapitlet hur det gick till när IMER-ämnet/området etablerades vid Malmö högskola samt hur ämnet kom att definieras i utredningar och av den arbetsgrupp som utarbetade utbildningen. Vidare diskuteras huruvida IMER ska ses som en ny disciplin eller som ett forskningsfält inom traditionella ämnen och texten avslutas med ett resonemang kring flervetenskap och tvärvetenskap. I andra kapitlet, Björn och jag, berättar Tomas Peterson om sitt trettioåriga forskningssamarbete med Björn Fryklund. Det började på grundutbildningsnivå i sociologi vid Lunds universitet och omfattar bland annat den gemensamma avhandlingen Populism och missnöjespartier i Norden , boken om Skånepartiet i Malmö, analyserna av folkomröstningen i Sjöbo och riksdagsvalet 1991, där Ny Demokrati slog igenom. Han tar även upp den så kallade Sjöbogruppen, där de båda ingick tillsammans med en rad andra forskare från olika ämnesdiscipliner. Gruppens arbetssätt och publikationer kom att få betydelse för IMER:s uppbyggnad i Malmö. Vad är egentligen IMER för något? Är det ett vetenskapligt eller ideologiskt fält? Eller möjligen både och? Vilka konflikter, dilemman och spänningar kan finnas i relationen mellan vetenskap och ideologi? Dessa frågor ställer sig Caroline Ljungberg och genom en analys av begreppet mångkulturalism och några empiriska nedslag i IMER-utbildningen på Malmö högskola diskuteras frågorna i tredje kapitlet. I fjärde kapitel gör Mozghan Zachrison en problematisering av IMER i en nationell kontext utifrån två olika perspektiv. Det första perspektivet handlar om behovet av att IMER forskningen kopplas till de globala frågorna i världen. Det andra perspektivet 7 diskuterar IMER forskarens identitet i relation till IMER som ett ”icke disciplinärt” område. Jenny Malmsten ger i femte kapitlet en personlig reflektion över kopplingen mellan teori och praktik i ett IMER-perspektiv. Hon resonerar kring detta utifrån tre teman: studietiden, doktorandåren och slutligen arbetslivet. Som student och doktorand handlade kopplingen huvudsakligen om att få möjlighet att komma utanför högskolans väggar och testa IMER-teorierna i ”verkligheten”. I arbetslivet får mötet mellan teori och praktik en ny innebörd – det handlar om att hitta arenor där olika perspektiv möts och berikar varandra, att få teorin att möta praktiken och tvärtom. Utifrån sitt avhandlingsarbete initierar Sayaka Osanami Törngren i sjätte kapitlet en metodologisk diskussion om vad hon anser saknas inom IMER-fältet idag, nämligen en problematisering av vad det innebär att vara forskare och tillhöra etnisk minoritet som gör undersökningar av majoritetsbefolkningen. Vilka blir konsekvenserna och innebörderna av detta samt vilka möjligheter har vi att producera kunskap med hjälp av ”Race of Interviewer Effect” (RIE) och ”Insider-Outsider”- doktrinen? I sjunde kapitlet utreder Anna Lundberg de utmaningar ett handlingsorienterat (aktions) forskningsprojekt medför ur framför allt ett vetenskapsteoretiskt perspektiv. Aktionsforskningens tankemässiga kärna diskuteras, dels ur ett historiskt perspektiv dels i termer av dess grundläggande element, liksom frågan om denna forsknings bidrag till vetenskapssamhället i stort. Sophie Hydén skriver i kapitel åtta om polisutredares förhör med brottsoffer som har utländsk bakgrund och tar upp svårigheter som utredare ser i dessa förhör. I kapitlet belyser hon hur poliser kan anpassa sig så att risken för etnisk diskriminering minskar i förhörssituationen. Denna mer konstruktiva infallsvinkel är sällsynt i forskning om polisen, i synnerhet när det gäller etnicitetsfrågor. 8 I ett perspektiv av harmonisering av integrationspolicys inom EU blir mellanstatliga jämförelser av arbetsmarknadsintegration viktiga policyinstrument (benchmarks). De datamaterial som finns idag kan, enligt Inge Dahlstedt, beskriva arbetsmarknadssituationen på ett översiktligt sätt. Inge Dahlstedt hävdar emellertid i det nionde kapitlet att mellanstatliga jämförelser av sysselsättning och arbetslöshet är eller kan vara problematiska av flera anledningar. De europeiska länderna har olika strategier för att identifiera immigranter i statistiken vilket gör att det ibland blir som att jämföra äpplen och päron. De ekonomiska förutsättningarna i de europeiska länderna skiljer sig också avsevärt åt vilket också försvårar jämförelser. Jenny Kiiskinen och Sigrid Saveljeff presenterar och diskuterar i tionde kapitlet tidigare och nuvarande forskning kring radikala högerpopulistiska partiers närvaro på den politiska scenen. Kapitlet visar såväl på dessa partiers utveckling över tid som på vilka frågor som stått i fokus för den forskning som genomförts på området. Vidare diskuteras vikten av att, utifrån ett IMERperspektiv, studera och producera kunskap kring en aktuell och påtaglig politisk rörelse där grundläggande medborgerliga frågor ställs på sin spets i en föränderlig politisk verklighet. Ett av de största problemen inom såväl integrationspraktiker som i integrationsdebatten (och inom IMER-forskningen) är, enligt Tobias Schölin och Per Broomé, att det finns undvikande tendenser. Undvikandet är dock olika explicit; i integrationspolicyn är undvikandet mindre tydligt och i integrationspraktiken – i utförandet av politiken – mer tydligt. I elfte kapitlet diskuteras de former av undvikande som kan härledas till, eller ses som resultatet av olika nojor, en överdriven form av misstänksamhet. Dessa ”integrationsnojor” utmynnar i praktiken i särlösningar som syftar till att på olika sätt och med olika medel anpassa och kontrollera ”de andra” med hjälp av social ingenjörskonst. Men dessa ”integrationsnojor” leder även till en annan problematik – till att nojan för nojan accentueras, artikuleras och accelererar. 9 Nojan för nojan tar sig olika uttryck; ett exempel är de etablerade partiernas undvikande hållning i debatten om och med Sverigedemokraterna. Brigitte Suter behandlar i tolfte och sista kapitlet bilden av asylsökande/flyktingar i media och i sociala media som Facebook och visar att dessa kategorier ofta antingen framställs som kriminella eller som offer. Hon menar att IMER-forskningen kan bidra till en mer nyanserad bild bortom dikotomin. Men för att detta ska bli lyckat måste IMER- forskare ta IMER ut i världen och ta världen till IMER, för att visa på sambandet mellan vad som händer globalt och vad som sker inom EU och i Sverige. Vi vill som redaktörer rikta ett stort tack till de medverkande författarna samt till Magnus Gudmundsson för bokomslaget, Benny Carlson får språkgranskningen och Louise Tregert för hjälp i allmänhet.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Saveljeff, Sigrid, Fil.Dr, 1976-, et al.
(författare)
-
Populism och främslingsmisstro : Sverige i Europa
- 2006
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Som ett led i att följa samhällsutvecklingen ur ett integrationspolitiskt perspektiv och arbetet för att motverka och förebygga rasism och främlingsfi entlighet, har Integrationsverket tagit initiativ till en studie som analyserar framväxten av högerpopulistiska partier och främlingsmisstro i Europa. Det denna studie syftar till är att beskriva och analysera hur relationerna och påverkan ser ut vad avser populism och främlingsmisstro på den europeiska politiska arenan. Alltfl er länder i Europa har fått se högerpopulistiska partier och rörelser växa fram och växa till sig. Därför är det viktigt att kritiskt analysera denna utveckling och förhålla sig till den särskilt med tanke på att de populistiska partierna och rörelserna utmanar den representativa demokratin på dess egna grundvalar. Det sker genom att de i vissa fall framför uppfattningar som är eller gränsar till att vara rasistiska eller främlingsfi entliga. Det empiriska materialet baseras på genomgående litteraturstudier inom forskningsfältet samt intervjuer med svenska EU-parlamentariker. Projektgruppen som arbetat med studien har bestått av doktoranderna Jenny Kiiskinen, Sigrid Saveljeff och professor Björn Fryklund, alla från Internationell Migration och Etniska Relationer vid Malmö högskola. Björn Fryklund, har varit projektledare och är vetenskapligt huvudansvarig för hela studien och dess genomförande. Jenny Kiiskinen och Sigrid Saveljeff är författare till studien med undantag för kapitlet En introduktion till forskningsfältet . Integrationsverket anlitade en extern anonym expert för genomförande av kvalitetsbedömningar. José Alberto Diaz, forskningsledare vid Integrationsverket, har varit ledare för samarbetsprojektet. Johan Andersson, handläggare vid Integrationsverket har varit ansvarig för uppföljningsarbetet. Integrationsverket tackar de personer som varit delaktiga i arbetet med rapporten.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Swenberg, Thorbjörn, 1968-, et al.
(författare)
-
Design Matters for the Role of the University in a Regional Innovation System
- 2019
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The role of a university in an innovation system can take on various forms. The design of that role depends on how the university enters into collaboration with other parties in the innovation system, and how they all contribute to this design. Here, we apply a social system’s design perspective, and point out some key issues and aspects that should be considered if the role of universities is to be purposefully designed, rather than formed ad hoc.The purpose of such a design would be to support a wide scope of mutual benefits for the university and its collaborators – a “maximum output” from the engagement. The aim here is to point out concrete matters for the system’s designer(s) to consider, in order to create a role for the university in the innovation system that embraces a range of the university’s assets and capacities. Therefore, we address a number of critical issues and aspects affecting the functioning of the university in regard to an associated regional innovation system. Why these factors are critical will also be discussed.The paper stems from a pilot-project, where 16 semi-structured interviews from four (4) different Swedish regions were analysed, including regional innovation system executives, university innovation officers and leaders, as well as university research group leaders. We have analysed the reason why certain issues are critical for success when designing a university’s role in a regional innovation system:First, a university's contribution to the support of an innovation system through expertise consultancy and resources require other factors than participation in the innovation process by knowledge involvement does. Second, within the university there is a tendency to make a distinction between the ideation part and the utilisation part of the innovation process: different units at the university tend to show more engagement in different aspects of the process. Third, research commission is at heart for both university researchers and external parties. Fourth, the university comprises multifaceted capacities and potentials to sustain core functions in the innovation processes: as a meeting place; as a strategic knowledge broker; or as a driving force. Fifth, a university’s various networks is a resource that might be underestimated by external parties. Sixth, much of collaborative innovation is accomplished in smaller units within the university, far from centralised university administration. Centralisation supports the university’s relations to external parties, whereas de-centralised and independent involvement of university units supports direct and efficient collaboration. To maximise the output from the university’s engagement in the innovation system, the university’s role must be designed to distinguish between involvement in, or support of, innovation processes, between internal and external context requirements, and between what functions are suitable for innovation collaboration for different units of the university.
|
|
| 10. |
- Swenberg, Thorbjörn, 1968-, et al.
(författare)
-
Disjunctive External and Internal Ideas on the University's Role in a Regional Innovation System
- 2019
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Regional innovation systems are recurrently presented by model figures. The purpose of such figures is to monitor certain ideas regarding each presented system. The topic of this paper is the role of the University represented through such model figures, and what ideas such figures are created to promote. In analysing the models, a visual communication perspective is paired with network notions.The current objective is to discuss what politics can be found behind the idea promotion, when figures created within a university is compared to figures created outside of it. The aim is to clarify core differences between motives underlying the engagement of a university in its associated regional innovation system, by taking on the research question: How should we understand the disjunctions between model imagery on the University’s role in a regional innovation system used by people inside and outside of the University, respectively?The research method used in this pilot-project, focusing on the Dalarna region of Sweden, is an analysis of policy documents in combination with interviews. The policy documents come from universities, as well as from other institutions engaged in regional innovation systems. Primarily the model figure of the regional innovation system presented by Region Dalarna (http://www.regiondalarna.se/wp-content/uploads/2016/12/Mobilisera-for-tillvaxt-Innovationsarbete-och-smart-specialisering.pdf [p.18]) is compared to Dalarna University’s model figure of its regional collaboration self-understanding (https://www.du.se/sv/Samverkan/Lägesrapport och slutrapport – Förstudie Högskolan Dalarnas roll i det regionala innovationssystemet.pdf [p.11]), and analysed in regard to policy documents on the Dalarna innovation system. Semi-structured interviews are also made with regional innovation system executives, university innovation officers and leaders, as well as university research group leaders, 14 interviews in total, spread across four (4) different Swedish regions.The results are several: there are commonalities in the understanding of the university’s role in the Dalarna innovation system, inside and outside of Dalarna University, but also several disjunctions:(1) It is a common understanding that there could be cooperation between the university and others based on research, and/or through education.(2) One disjunction regard whether the university should act as one centrally organized hub for such collaboration, or function through a more scattered and self-organized set of units, in accordance with specific knowledge areas, where collaboration takes place.(3) Another disjunction appears concerning the university’s role in regard to innovation, whether it should be expected to be involved in the very innovation processes, or be an external part in support of innovation by providing resources and expertise for those that innovate.(4) A third disjunction concerns the university’s regional engagement, whether its prime efforts should be focused inwards the region, or if it is more important to function as a network provider and facilitator towards other regions as well as globally.(5) The fourth encountered disjunction regards weather the university should take on the intermediating role as a (strategic) knowledge broker that connects and encourages parties to innovation collaboration, or, yet again, the active role as the (leading) driving force in collective innovation processes, covering entire strategic areas of intervention.(6) A more delicate disjunction, the fifth, is the different views on knowledge, where the external expectations on the university is to deliver configured pieces of knowledge, from research or education, ready to exploit into innovation and business, whereas the university’s internal understanding is that knowledge should be developed during the collaborative process, jointly with the external parties.The implications of these results are that (1) the common attitude of the possibility for the university to be involved in the regional innovation system which constitutes the vital starting point for such involvement to be achieved in a systematic and meaningful way. The disjunctions are in that sense topics for negotiation: (2) how much the university should centralize its innovation system involvement must be balanced against the benefits of free and active collaboration with external parties on the level of units and individuals within the organization; (3) to what degree supportive functions for an innovation system should be expected from a university, or from others, and what actual innovation activities the university should be involved in, or not; (4) weather the university should have a more operative engagement within the region, or rather emphasize its capacity as a bridge towards other regions and countries through its networks; (5) in what regards it is useful that the university has a more strategic or leading role in terms of broking knowledge, or driving innovation processes; and (6) what are the goals and terms of collaboration – exploitation of existing knowledge or mutual development of new knowledge?We see, as the main outcomes of this study, that the outset for a university to engage in the regional innovation system is affirmative, when involvement is recognized as possible in both research and education, from within as well as from outside the university. The existing disjunctions regarding a university’s role in the innovation system, though, present a challenge for negotiation, which, if not taken seriously, risks a collapse of collaborations and a failure of the involvement.
|
|
