| 1. |
- Schömer, Eva, et al.
(författare)
-
Osynliggörande av multipel diskriminering i den svenska diskrimineringslagstiftningen
- 2012
-
Ingår i: På vei. Kjønn og rett i Norden. - 9789170611049 ; , s. 115-144
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- I artikeln belyses den samlade svenska diskrimineringslagen (2009) från ett perspektiv av intersektionalitet. Genom en analys av ett antal mål från den svenska arbetsdomstolen där minst två diskrimineringsgrunder har varit aktuella, visar författare att det det både brister hos arbetsdomstolen när det gäller att förstå individers utsatthet när det gäller multipel diskriminering och lagen som sådan, eftersom den saknar instrument för att bedöma och hantera liknande tvister. Författaren avslutar artikeln med att förorda ett nytt perspektiv på rättvisa: kompensatorisk (kommutativ) global rättvisa.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
-
En bok om genus
- 2010
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Genus är ett samlingsbegrepp för det forskningsfält som rör frågor om kön, genus och feministisk teori, men även jämlikhet och jämställdhet. Detta fält som från början kallades kvinnoforskningen etablerades i Sverige på 1960- och 1970-talen, då frågan om huruvida "manligt" och "kvinnligt" är socialt och historiskt konstruerade företeelser stod i fokus. Begreppet genus började därför användas för att klart skilja mellan de biologiska och de sociala könen åt. Bidragen i antologin kan sägas återspegla och vidareutveckla den vetenskapliga diskussionen. Boken kan användas på högskolenivå inom skilda utbildningar med genusvetenskaplig inriktning. Författarna har olika ämnestillhörighet, varför det är möjligt att använda boken som introduktion till genusvetenskapliga frågeställningar i bl.a. humaniora, pedagogik, företagsekonomi och juridik.
|
|
| 4. |
- Funck, Carina, et al.
(författare)
-
Övningar för kurser i arbetsrätt
- 2020
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Arbetsrätten reglerar relationen mellan arbetstagare och arbetsgivare. Det övergripande syftet med såväl anställningsavtalet som kollektivavtalet är att reglera villkoren för det enskilda arbetsförhållandet. Övningar för kurser i arbetsrätt inleds med en kort översikt över den svenska arbetsmarknaden och arbetsrätten. Därefter följer ett antal kapitel med övningsuppgifter som belyser arbetsrättens olika delar. Här återfinns bland annat frågeställningar om anställningens ingående, uppsägning och avsked, arbetsskyldighet, förenings- och förhandlingsrätt, kollektivavtal, stridsåtgärder, diskriminering, arbetsmiljö och internationella förhållanden. Uppgifterna är på såväl grundläggande som avancerad nivå. Många av dem har sin grund i verkliga händelser. I denna upplaga har boken kompletterats med förslag till svar på många av övningsuppgifterna. Dessa hjälper och vägleder läsaren i vilka problemställningar som tas upp i frågorna och hur de kan lösas. Detta bidrar till inlärningen och förståelsen för ämnet arbetsrätt och dess många teman. Övningar för kurser i arbetsrätt vänder sig till studerande på arbetsrättsliga grund- och fortsättningskurser, men också till den som vill träna sig i arbetsrättslig problem- och konfliktlösning.
|
|
| 5. |
- Hartzén, Ann-Christine
(författare)
-
The European Social Dialogue in Perspective : Its future potential as an autopoietic system and lessons from the global maritime system of industrial relations
- 2017
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- There are three starting points for this thesis. First, there is the system of ESD, which is criticised for lacking capacity to improve the working conditions within the EU. Secondly, there is the system developed through the global ITF FOC campaign, which is considered to have capacity to improve working conditions for seafarers at a global level. Thirdly, there is the theory on self-referential autopoietic systems, which is a useful tool for analysing systems of industrial relations and their functions. The purpose of this thesis is to deepen the understanding of the function of the ESD in relation to the development of EU legislation and policy with the aim of trying to find a model for providing a holistic analysis of regulatory systems for the labour market. The research questions are: ‘How can the significant differences and similarities between the ESD and the global ITF FOC campaign be understood?’ and ‘Why is the ESD generally regarded as lacking the capacity needed for producing results that improve working conditions, while the ITF FOC is considered to have such capacity?’ The theoretical framework used for the analysis is Luhmann’s theory on autopoietic systems. Since the thesis has a normative core I have applied a methodological model that consists of a two-layer analysis at both the empirical and theoretical level. Firstly an analysis of positivistic values has been carried out and secondly an analysis of hermeneutic values. The empirical material consists of documents and texts that can be considered part of or reflecting the communication of the studied systems. The main conclusion is that whereas the ITF FOC system is a traditional system of industrial relations based on the binary code of negotiable or non-negotiable between collective actors the ESD is a system of industrial relations based on a less clear binary code of discussable or non-discussable. The ESD is also subject to less developed communicative structures that negatively affect the system’s capacity both to produce results and to secure the efficient implementation and application of these results. This makes the ESD as a system more sensitive to hermeneutic values framing the programming of structurally coupled systems causing difficulties for the ESD to challenge such hermeneutic values.
|
|
| 6. |
- Källström, Lisa, et al.
(författare)
-
Gästföreläsningar 2.0
- 2021
-
Konferensbidrag (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Persson Waye, Kerstin, et al.
(författare)
-
Genusperspektiv på arbetsskada vid bullerexponering och hörselskada
- 2016
-
Ingår i: Book of abstracts. - : Mittuniversitetet. ; , s. 27-27
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ett inkluderande och hållbart arbetsliv bör vara könsneutralt och genusmedvetet vid bedömning av riskexponeringar och hälsorisker. Forskning inom Arbets- och miljömedicin, Göteborgs universitet, indikerar att personal inom kvinnodominerade yrken såsom skola, hälso- och sjukvård rapporterar hörselskador av annan karaktär än vad som kan förväntas. En möjlig orsak är att ljudmiljön inom dessa kvinnodominerade yrken till skillnad från t ex industribuller orsakas av mänsklig aktivitet, är kommunikationsintensiv och mycket oregelbunden med plötsliga starka ljud. Pågående analyser visar att rapportering av hyperakusis är fördubblad för förskollärare jämfört med en kontrollgrupp. Vetenskaplig evidens för samband mellan buller och hörselskada är till stor del baserad på forskning inom mansdominerade yrken. Det är troligt att den typ av bullerexponering som återfinns inom traditionellt manliga yrken och de symptom som rapporteras av exponerade i dessa miljöer utgör normen för hur en bullerskada bedöms. Det föranleder frågeställningen om bedömning av arbetsskadeanmälningar som rör hörselskada skiljer sig åt mellan kvinnodominerade och mansdominerade yrken. Projektet utgår från tesen att beviljande av arbetsskada utgör en viktig signal om skadans betydelse och kostnader för individ och samhälle. En låg beviljningsgrad leder till negativ återkoppling för individen och på sikt berörda yrkeskategorier som minskar incitament till att anmäla. Vi tror även att förekomst av anmälningar är en viktig påverkansfaktor för intensitet av det systematiska arbetsmiljöarbetet och tillsynen. Hypotesen är att beviljande av arbetsskada påverkas av kunskap men även av informella strukturer. Vi planerar undersöka om och i sådant fall vilka skillnader i beviljandegrad för hörselrelaterade sjukdomar och symptom som finns mellan kvinnor och män, med hänsyn tagen till yrke. Kvaliteten i bedömningsunderlaget från arbetsplatsinspektioner och medicinskt underlag granskas med avseende på underlagets omfattning och grad av vetenskaplig evidens. Vidare undersöks om det i huvudsak är exponeringsbedömning, symptombedömning eller samband däremellan som föranleder avslag på arbetsskadeanmälan.
|
|
