| 1. |
- Persson Waye, Kerstin, et al.
(författare)
-
Genusperspektiv på arbetsskada vid bullerexponering och hörselskada
- 2016
-
Ingår i: Book of abstracts. - : Mittuniversitetet. ; , s. 27-27
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ett inkluderande och hållbart arbetsliv bör vara könsneutralt och genusmedvetet vid bedömning av riskexponeringar och hälsorisker. Forskning inom Arbets- och miljömedicin, Göteborgs universitet, indikerar att personal inom kvinnodominerade yrken såsom skola, hälso- och sjukvård rapporterar hörselskador av annan karaktär än vad som kan förväntas. En möjlig orsak är att ljudmiljön inom dessa kvinnodominerade yrken till skillnad från t ex industribuller orsakas av mänsklig aktivitet, är kommunikationsintensiv och mycket oregelbunden med plötsliga starka ljud. Pågående analyser visar att rapportering av hyperakusis är fördubblad för förskollärare jämfört med en kontrollgrupp. Vetenskaplig evidens för samband mellan buller och hörselskada är till stor del baserad på forskning inom mansdominerade yrken. Det är troligt att den typ av bullerexponering som återfinns inom traditionellt manliga yrken och de symptom som rapporteras av exponerade i dessa miljöer utgör normen för hur en bullerskada bedöms. Det föranleder frågeställningen om bedömning av arbetsskadeanmälningar som rör hörselskada skiljer sig åt mellan kvinnodominerade och mansdominerade yrken. Projektet utgår från tesen att beviljande av arbetsskada utgör en viktig signal om skadans betydelse och kostnader för individ och samhälle. En låg beviljningsgrad leder till negativ återkoppling för individen och på sikt berörda yrkeskategorier som minskar incitament till att anmäla. Vi tror även att förekomst av anmälningar är en viktig påverkansfaktor för intensitet av det systematiska arbetsmiljöarbetet och tillsynen. Hypotesen är att beviljande av arbetsskada påverkas av kunskap men även av informella strukturer. Vi planerar undersöka om och i sådant fall vilka skillnader i beviljandegrad för hörselrelaterade sjukdomar och symptom som finns mellan kvinnor och män, med hänsyn tagen till yrke. Kvaliteten i bedömningsunderlaget från arbetsplatsinspektioner och medicinskt underlag granskas med avseende på underlagets omfattning och grad av vetenskaplig evidens. Vidare undersöks om det i huvudsak är exponeringsbedömning, symptombedömning eller samband däremellan som föranleder avslag på arbetsskadeanmälan.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Schömer, Eva, 1960-
(författare)
-
Arbetsrättsliga perspektiv på jämställdhet, diskriminering och intersektionalitet
- 2014. - 1
-
Ingår i: Inte bara jämställdhet. - Stockholm : Fritzes. - 9789138241219 ; , s. 61-86
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det här kapitlet syftar till att illustrera hur jämställdhet och diskriminering kan förstås utifrån ett intersektionellt perspektiv på det arbetsrättsliga området. Kapitlet inleds med att beskriva de begrepp som omgärdar rättsområdet, varefter den nu gällande diskrimineringslagen (2008:567) beskrivs och analyseras ur ett intersektionellt perspektiv. Från ett rättssociologiskt perspektiv kan rätten förstås som law in books, dvs. innehållet i den skrivna rätten samt de rättskipande domstolarnas och myndigheternas bedömningar; law in action, som belyser hur människor förhåller sig till den skrivna rätten (åtlydnaden av rätten); samt living law, hur människor beter sig oberoende av law in books och law in action (Hertogh 2009). Den här artikeln rör sig över samtliga rättsliga nivåer på så sätt att living law förstås som det som händer i vardagslivet (dvs. parternas berättelser i domstolars domar). Law in books förstås genom domstolens bedömningar av tvisterna och law in action illustreras genom den intersektionella analysen av rätten (lagstiftningen och domstolens bedömningar av tvister som har varit uppe till behandling).
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Schömer, Eva, 1960-, et al.
(författare)
-
DO sviker diskriminerade
- 2014
-
Ingår i: Svenska Dagbladet. - : Svenska Dagbladet. - 1101-2412.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Diskrimineringsombudsmannen (DO) har på eget bevåg och utan stöd i diskrimineringslagen fabricerat en gallringsmetod som gör att merparten av anmälningarna kan skickas tillbaka med vändande post, skriver tre debattörer.
|
|
| 7. |
- Schömer, Eva, 1960-, et al.
(författare)
-
Etnisk diskriminering, en rättslig paradox
- 2014. - 1
-
Ingår i: Festskrift till Catharina Calleman. - Uppsala : Iustus förlag. - 9789176788899 ; , s. 351-369, s. 251-269
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 8. |
- Schömer, Eva, 1960-
(författare)
-
Ett himmelens kulturarv att bära
- 1995
-
Ingår i: 13 kvinnoperspektiv på rätten. - Uppsala : Iustus förlag. - 917678293X ; , s. 279-303
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I artikeln belyses den svenska kvinnans situation över tid: forntid, dåtid och nutid, varvid en analys av hennes position görs från ett rättssociologiskt perspektiv när det gäller "inter-system", "intra-system", de "ekonomiska", "politiska", "naturliga" och "sociala" systemen.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Schömer, Eva, 1960-
(författare)
-
Genusvetenskapliga perspektiv på rätten
- 2009. - 1
-
Ingår i: En bok om genus. - Växjö : Växjö University Press. - 9789176366707 ; , s. 207-234
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I ”Genusvetenskapliga perspektiv på rätten” gör Eva Schömer en analys av de båda begreppen jämställdhet och jämlikhet mot bakgrund av den nya diskrimineringslagen från 2009. Schömer menar att den nya lagen tyvärr inte ger ett samlat skydd mot diskriminering. Snarare gör den intryck av ett splittrat och tämligen ostrukturerat hopkok av skilda former av diskriminering, visserligen sammanförda i en ny lag. Hon understryker att det onekligen är positivt att diskrimineringsbegreppet har utvidgats från att, som tidigare var fallet, endast omfatta indirekt och direkt diskriminering till att i dag även inkludera trakasserier, sexuella trakasserier och instruktion om att diskriminera samt att könsöverskridande identitet eller uttryck och ålder har fogats till listan över diskrimineringsgrunder. Men att detta inte kan uppväga bristen på reglering när det gäller det förebyggande aktiva mångfaldsarbetet. Genom en nyläsning av jämställdhetsbegreppet visar Schömer att detta begrepp, som egentligen var tänkt som en väg bort från det problematiska jämlikhetsbegreppet, är kodat av vithet. Avslutningsvis skriver Schömer att hon oroar sig över att diskrimineringslagen kan komma att leda till att underordnade gruppers ställning inte alls stärks genom lagen utan att den i stället kommer att leda till att grupper ställs mot varandra och jämförs för att därmed slås ut. På så sätt har möjligheten att skapa en jämställt jämlik rättsutveckling också gått om intet.
|
|
