| 1. |
- Blyh, Kerstin, et al.
(författare)
-
Baltic Sea – Our Common Treasure : Economics of Saving the Sea
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- BalticSTERN (Systems Tools and Ecological-economic evaluation – a Research Network) is a research network with partners in all countries around the Baltic Sea.The aim of the network is to combine ecological and economic models to make cost-benefit analyses and identify cost-effective measures to improve the environmental state of the Sea.Results from BalticSTERN research during the period of 2009-2012 is presented in this final report aimed at decision makers. Supplementing this final report there are Background Papers (BG Papers), published on the BalticSTERN website and on the website of the Swedish Agency for Marine and Water Management.This final report gives an overview and presents main results, while the BG Papers explore policy and research questions, as well as methods and results in more detail. Focus is on eutrophication, but some case studies on fish and fishery, oil spills and invasive species have also been undertaken within BalticSTERN and are discussed in a wider perspective in this report.
|
|
| 2. |
- Blyh, Kerstin, et al.
(författare)
-
Värdet av en friskare Östersjö
- 2012
-
Ingår i: Havet. - Stockholm : Naturvårdsverket. - 9789198064612 - 9789187025129 ; , s. 17-19
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Totalt är Östersjöborna villiga att betala runt 40 miljarder kronor per år för en förbättrad havsmiljö. Det visar en ny studie där befolkningen i alla nio länder runt Östersjön tillfrågats om vad de är villiga att betala för att minska övergödningen i havet. Studien visar att det finns ett stöd hos befolkningen runt Östersjön för att satsa resurser på åtgärder.
|
|
| 3. |
- Ivarsson, Mats, et al.
(författare)
-
Social analys med inriktning mot hälso- och sysselsättningseffekter av att uppnå god miljöstatus samt analys av befintliga styrmedel inom den maritima sektorn : Underlag till inledande bedömning 2018 inom havsmiljöförordningen
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten innehåller en social analys med inriktning mot hälso- och sysselsättningseffekter av att uppnå God miljöstatus (GES) i de svenska havsområdena, samt en analys av befintliga styrmedel inom den maritima sektorn. Syftet med rapporten är att fungera som underlag i Havs- och vattenmyndighetens arbete med att revidera den inledande bedömningen av miljötillståndet i de svenska havsområdena (HaV 2012a), ett arbete som markerar starten för den andra förvaltningscykeln i genomförandet av havsmiljödirektivet i Sverige. Rapportens struktur Innehållet i rapporten är uppdelat i tre huvuddelar: en sektorsanalys, en sammanställning av befintliga styrmedel med betydelse för havsmiljödirektivet, samt en analys över deras effektivitet när det gäller att uppnå GES.Sektorsanalys I sektorsanalysen görs en genomgång av varje aktivitet inom den maritima sektorn utifrån följande frågeställningar: Vilka miljöbelastningar aktiviteten ger upphov till. Hur varje aktivitet inom den maritima sektorn påverkar möjligheten att uppnå GES genom sina miljöbelastningar. Sambandet mellan belastningarna från respektive sektor och GES görs genom en kartläggning av de, belastnings- och påverkansdeskriptorer och slutligen tillståndsdeskriptorer som berörs. De kompletta sambanden redovisas i tabellform appendix 2. Vilka styrmedel som omgärdar aktiviteten. I anslutning till varje sektor ges en hänvisning till sammanställningen av relevanta styrmedel i kapitel 3. Vilka sysselsättningseffekter som kan förutses inom sektorn till följd av GES-uppfyllelse. Det statistiska underlag som ligger till grund för diskussionerna om potentiella sysselsättningseffekter av att uppnå GES återfinns i appendix 1. Vilka effekter inom den aktuella sektorn som kan förväntas vid GES uppfyllelse till följd av beroenden/påverkan på marina ekosystemtjänster. 7 Vilka hälsoeffekter som kan förutses till följd av GES-uppfyllelse. Hälsoeffekterna av att uppnå GES beskrivs i ett separat stycke.Styrmedelssammanställning Den andra delen av rapporten innehåller en sammanställning av de styrmedel som idag omgärdar den maritima sektorn. Sammanställningen är indelad efter de fyra övergripande belastningstyperna: fysisk påverkan, påverkan på hydrologin, föroreningar, och biologisk störning. Inom respektive belastningstyp särredovisas styrmedel som kan kopplas till respektive maritim aktivitet. För varje enskilt styrmedel anges också om det rör sig om internationell (I), regional (R), eller nationell (N) lagstiftning, och hur den i är införd i svensk lagstiftning. Styrmedlens effektivitet med avseende på GES I den tredje delen av rapporten görs en bedömning av effektiviteten hos de befintliga styrmedlen när det gäller påverkan på miljötillståndet och normuppfyllelse. Även detta kapitel är indelat efter de huvudsakliga belastningstyperna och beaktar de trender för den framtida utvecklingen av den maritima sektorn som presenterats av bl.a. världsnaturfonden. Slutsatser Sambandet mellan belastningar från den maritima sektorn och miljötillståndet Från genomgången av den maritima sektorn framträder ett antal samband när det gäller kopplingen mellan miljöbelastningar och aktiviteter med betydelse för GES i de svenska havsområdena. Resultaten är endast kvalitativa då de bygger på kedjan mellan sektorns miljöbelastning och miljötillståndet via tillgängliga belastnings- och tillståndsdeskriptorer. Intensiteten i individuella belastningar eller den geografiska skala som de verkar på har inte kunnat beaktas i studien. Slutsatserna är: Den belastningstyp med i särklass starkast koppling till GES är Föroreningar som berör ca 72% av det totala antalet berörda deskriptorer. Inom belastningstypen ryms: 1) tillförsel av näringsämnen och organiskt material, 2) farliga ämnen, 3) marint skräp, 4) buller, och 5) annan energi.De aktiviteter som står för den största andelen av berörda deskriptorer, och därmed också kumulativa effekter, inom belastningstypen Föroreningar är: 1) Marint fiske2) Landaktiviteter med belastning på hav, och 3) Marint vattenbruk. Förstärkta eller nya styrmedel med fokus på dessa tre sektorer, och med inriktning mot belastningarna inom Föroreningar, bör därmed vara effektiva när det gäller att förbättra möjligheten att uppnå GES. Den belastningstyp med näst starkast koppling till GES är Biologisk störning som berör ca 15% av det totala antalet berörda deskriptorer. Inom belastningstypen ryms: 1) Marint fiske, 2) Marint vattenbruk, och3) Sjöfart På samma sätt som ovan kan man dra slutsatsen att förstärkta eller nya styrmedel med fokus på dessa tre sektorer, och med inriktning mot belastningen Biologisk störning, bör vara ett effektivt sätt att förbättra möjligheten att uppnå GES. Sysselsättningseffekter som kan förutses till följd av GESuppfyllelse Generellt kan vi dra slutsatsen att effekter på sysselsättningen till följd av GES-uppfyllelse tenderar att vara begränsade i ett nationellt perspektiv. Detta beror både på att sektorn som sådan sysselsätter en relativt begränsad andel av arbetsmarknaden men också på att eventuella positiva effekter i en sektor tenderar att neutraliseras av flöden från någon annan sektor. Dock kan effekterna på lokala, och sektorsspecifika, arbetsmarknader vara intressanta och nedan dras några generella slutsatser om sådana. De sektorer vars sysselsättning anses ha ett stort och direkt samband med miljötillståndet är marint fiske, marint vattenbruk och marin turism och rekreation. Av dessa är både marint fiske och marint vattenbruk små till omfattningen medan marin turism och rekreation redan idag är en stor sektor som dessutom väntas kunna växa betydligt. Det finns inget empiriskt stöd för att miljöpolitik påverkar den totala sysselsättningen i ett land. Den kan däremot påverka fördelningen av arbetskraften inom olika sektorer, det vill säga vad arbetskraften är sysselsatt med. Effekter inom den maritima sektorn vid GES uppfyllelse till följd av beroenden/påverkan på marina ekosystemtjänster. Det går inte, med underlag i det arbete som görs i denna rapport, att avgöra vilka ekosystemtjänster som i störst utsträckning påverkas av GES-uppfyllelse. Dock kan vissa generella slutsatser om hur sektorerna påverkas dras. Gemensamt för de sektorer som väntas ha betydande sysselsättningseffekter, som beskrivs ovan, är att de både är direkt beroende av ekosystemtjänster samt belastar dessa. Exempelvis är fisket beroende av ekosystemtjänsten livsmedelsproduktion men belastar bland annat reglering av övergödning och giftiga ämnen. Detta skiljer sig från exempelvis sjöfarten och landbaserade aktiviteter som båda belastar ekosystemtjänster kraftigt men som bara i liten utsträckning är beroende av dem för sin produktion. Hälsoeffekter som kan förutses till följd av GES-uppfyllelse De hälsoeffekter som kan uppstå till följd av att GES uppnås analyseras genom att studera vilka belastningar respektive sektor ger upphov till och hur dessa kan kopplas till mänsklig hälsa. De allvarligaste problemen antas vara de som kopplas till algblomningar, tillförsel av farliga ämnen samt försämrad folkhälsa till följd av försämrade möjligheter till rekreation. Effekterna av att exempelvis mikroplaster bryts ner och anrikas i näringskedjan är idag inte kända men är potentiellt stora med cancer, hormonpåverkan och nervskador som möjliga effekter. Sjöfarten och det marina fisket anses vara bland de sektorer som bidrar till störst effekt i form av spridning av skräp och farliga ämnen medan landbaserade aktiviteter står för majoriteten av näringsläckage som leder till algblomningar. Styrmedlens effektivitet med avseende på GES I dagsläget existerar det en mängd styrmedel (internationella, regionala samt nationella) riktade mot samtliga belastningsfaktorer. Överlag är det främst administrativa styrmedel som tillämpas medan tillämpningen av marknadsbaserade styrmedel samt information är begränsad. Internationella och regionala styrmedel förekommer i högre grad för miljöproblem och/eller sektorer för vilka den nationella rådigheten är svag. Det finns ett stort antal styrmedel riktade mot belastningskategorierna tillförsel av föroreningar samt Biologisk störning, vilket kan förklaras av den stora mängd sektorer som bidrar till dessa. Det är utifrån befintligt underlag inte möjligt att bedöma huruvida redan existerande styrmedel har förmågan att uppnå GES eller ifall det finns behov av att implementera nya styrmedel. Styrmedels framtida effektivitet beror i hög grad på utvecklingen av de drivkrafter och aktiviteter som påverkar belastning såväl som det marina ekosystemets förmåga att hantera belastningen.
|
|
| 4. |
- Jönsson, K. Ingemar, 1959-, et al.
(författare)
-
Environmental compensation as a policy tool in Swedish municipal planning
- 2019
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- In the struggle to reach the national environmental policy objectives, environmental compensation has emerged as a possible policy tool that may contribute to achieving the objectives. In Sweden, environmental compensation is legally mandated mainly in cases of exploitation within Natura 2000 areas and nature reserves, which is handled through the Swedish Environmental Code. In contrast, regulatory support is weak when it comes to compensation for impacts arising from municipal development (e.g., housing, schools, hospitals, local roads, etc), even though detailed development planning is required through the Planning and Building Act. Despite this, some municipalities have voluntarily mainstreamed environmental compensation into their planning processes. In the research project ”MuniComp” (2018-2020) we investigate the more progressive use of environmental compensation in planning in two Southern Swedish municipalities, Lomma and Helsingborg (in the province of Skåne). We analyze the models and processes of compensation used, and planning cases where compensation have been applied, in terms of general aspects and criteria for environmental compensation and in light of the constraints of the Swedish legislative context. In the presentation, the compensation models and some of the results from the compensation cases will be presented.
|
|
| 5. |
- Jönsson, K. Ingemar, et al.
(författare)
-
Environmental compensation as a policy tool in Swedish municipal planning
- 2019
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In the struggle to reach the national environmental policy objectives, environmental compensation has emerged as a possible policy tool that may contribute to achieving the objectives. In Sweden, environmental compensation is legally mandated mainly in cases of exploitation within Natura 2000 areas and nature reserves, which is handled through the Swedish Environmental Code. In contrast, regulatory support is weak when it comes to compensation for impacts arising from municipal development (e.g., housing, schools, hospitals, local roads, etc), even though detailed development planning is required through the Planning and Building Act. Despite this, some municipalities have voluntarily mainstreamed environmental compensation into their planning processes. In the research project ”MuniComp” (2018-2020) we investigate the more progressive use of environmental compensation in planning in two Southern Swedish municipalities, Lomma and Helsingborg (in the province of Skåne). We analyze the models and processes of compensation used, and planning cases where compensation have been applied, in terms of general aspects and criteria for environmental compensation and in light of the constraints of the Swedish legislative context. In the presentation, the compensation models and some of the results from the compensation cases will be presented.
|
|
| 6. |
- Kätterer, Thomas, et al.
(författare)
-
Växtföljders påverkan på inlagring av organiskt kol i jordbruksmark : en systematisk översikt och samhällsekonomisk analys
- 2021
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Ändrade växtföljder kan göra jordbruket mer klimatsmart Genom väl avvägda växtföljder inom jordbruket kan förlusten av organiskt kol i marken minskas. Det är bra både för klimatet och markens bördighet. Vi har undersökt vad vetenskapen säger om vilka grödor och växtföljder som minskar kolförlusterna mest. I den här rapporten redovisar vi en systematisk översikt (del 1) och en samhällsekonomisk analys (del 2). Den systematiska översikten reder ut hur olika växtföljder påverkar inlagring av kol i jordbruksmark. Syftet med en systematisk översikt är att identifiera all tillgänglig och relevant kunskap, kvalitetsgranska studierna och undersöka hur olika faktorer påverkar studieresultaten. I den här systematiska översikten har vi granskat över 7500 unika sökträffar, varav 125 vetenskapliga artiklar uppfyllde de på förhand uppställda urvalskriterierna och är inkluderade i översikten. Utifrån resultaten från den systematiska översikten har vi därefter genomfört en kostnadsnyttoanalys och beräknat den samhällsekonomiska lönsamheten av olika typer av växtföljder. Vi har också genomfört en styrmedelsanalys där vi diskuterar vad som kan vara ett lämpligt styrmedel för att få till stånd en ändring av växtföljder som leder till en ökad inlagring av kol på jordbruksmark.Del 1: Övergripande evidensgraderade slutsatser av den systematiska översiktenVi är säkra på att flerårsväxter har en positiv effekt på halten av organiskt kol i jorden inom varierade växtföljderVi är säkra på att baljväxter har en positiv effekt på halten av organiskt kol i jorden inom varierade växtföljderVi kan visa att det finns en positiv effekt på halten av organiskt kol i jorden av vissa varierade växtföljder och brukningsmetoder jämfört med en upprepad monokultur.Fler och mer detaljerade slutsatser presenteras i rapporten. De skillnader i halt av organiskt kol i jorden mellan olika typer av växtföljder vi rapporterar om här framkommer tydligast när många studier vägs samman, snarare än i enskilda studier, och det statistiska underlaget därmed blir större. I den systematiska översikten har vi även identifierat några typer av växtföljder som det kan behövas mer forskning om, samt brister i hur metoder och resultat ofta rapporteras och som författare av framtida vetenskapliga artiklar bör beakta.Del 2: Resultat av den samhällsekonomiska analysenModellberäkningar visar att det är samhällsekonomiskt lönsamt att inom jordbruket praktisera växtföljder som främjar inlagring av organiskt kol i jordbruksmark även om de på kort sikt ger en lägre avkastning för den enskilde jordbrukaren.Om styrmedel i form av ekonomiska ersättningar skulle bli aktuella för att öka intresset för växtföljder som främjar inlagring av organiskt kol i jordbruksmark kan omvänd auktionering vara ett fungerande alternativ. Införande och utformning av ett eventuellt styrmedel måste dock utredas djupare och förankras brett genom sedvanligt remissförfarande.
|
|
| 7. |
- Perman, Jeanna, 1981, et al.
(författare)
-
The VLDL receptor promotes lipotoxicity and increases mortality in mice following an acute myocardial infarction.
- 2011
-
Ingår i: The Journal of clinical investigation. - : American Society for Clinical Investigation. - 1558-8238 .- 0021-9738. ; 121:7, s. 2625-40
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Impaired cardiac function is associated with myocardial triglyceride accumulation, but it is not clear how the lipids accumulate or whether this accumulation is detrimental. Here we show that hypoxia/ischemia-induced accumulation of lipids in HL-1 cardiomyocytes and mouse hearts is dependent on expression of the VLDL receptor (VLDLR). Hypoxia-induced VLDLR expression in HL-1 cells was dependent on HIF-1α through its interaction with a hypoxia-responsive element in the Vldlr promoter, and VLDLR promoted the endocytosis of lipoproteins. Furthermore, VLDLR expression was higher in ischemic compared with nonischemic left ventricles from human hearts and was correlated with the total lipid droplet area in the cardiomyocytes. Importantly, Vldlr-/- mice showed improved survival and decreased infarct area following an induced myocardial infarction. ER stress, which leads to apoptosis, is known to be involved in ischemic heart disease. We found that ischemia-induced ER stress and apoptosis in mouse hearts were reduced in Vldlr-/- mice and in mice treated with antibodies specific for VLDLR. These findings suggest that VLDLR-induced lipid accumulation in the ischemic heart worsens survival by increasing ER stress and apoptosis.
|
|
| 8. |
- Scharin, Henrik, et al.
(författare)
-
Processes for the sustainable stewardship of marine environments
- 2016
-
Ingår i: Ecological Economics. - : Elsevier BV. - 0921-8009 .- 1873-6106. ; 128, s. 55-67
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Sustainable stewardship of the marine environment necessitates a holistic approach encompassing all the relevant drivers, activities and pressures causing problems for the natural state of the system and their impact on human societies today and in the future. This article provides a framework as well as a decision support process and tool that could guide such an approach. In this process, identifying costs and benefits of mitigation is a first step in deciding on measures and enabling instruments, which has to be accompanied by analyses regarding distributional effects (i.e. who gains or loses) related to different targets and policy instruments. As there are risks of future irreversible regime shifts and even system collapses, the assessments have to be broadened to include scenarios on possible future developments as well as ethical considerations. In particular, a deeper sustainable management strategy may be needed to respond to possible future increases in the rate of environmental change, amongst growing evidence of external pressures, interactions and non-linear dynamics. This adaptive management strategy should focus on building the resilience required to cope with and adapt to change.
|
|
| 9. |
- Scharin, Henrik, et al.
(författare)
-
Styrmedelsverkan inom icke-handlande sektorns industri
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den här rapporten redovisar resultaten av ett uppdrag för Naturvårdsverket om att ta fram underlag för att kunna bedöma de olika klimatpolitiska styrmedlens effekt på koldioxidutsläppen från de industrier som inte ingår i avtalet om EU-ETS.
|
|
