| 1. |
|
|
| 2. |
- Scheja, Max, 1973-, et al.
(författare)
-
Vad är och kan högskolepedagogisk forskning vara? Respons på Sverre Wides diskussionsinlägg
- 2023
-
Ingår i: Högre Utbildning. - : Cappelen Damm AS - Cappelen Damm Akademisk. - 2000-7558. ; 13:1, s. 35-39
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Artikeln tar sin utgångspunkt i Wides beskrivning; att se utvecklingen av högskolepedagogisk forskning som nära förbunden med den verksamhet som bedrivs inom pedagogiska utvecklingsenheter vid landets lärosäten, d.v.s. i hur stöd för högskolepedagogisk utveckling vuxit fram. Den avgränsning av högskolepedagogisk forskning författarna föreslår tecknar dock framväxten av ett potentiellt betydligt större fält. De menar: ”att den högskolepedagogiska forskningen har som primärt syfte att genom den systematik som befintliga och nya forskningsmetoder erbjuder skapa grund för förståelse, reflektion och utveckling av den högskolepedagogiska praktiken och dess processer”. De menar vidare att högskolepedagogisk forskning är ett ”tvärvetenskapligt forskningsfält vars syfte är att bidra till förståelsen och utvecklingen av den högre utbildningens villkor, innehåll, form och funktion”. Det särskilda med detta tvärvetenskapliga forskningsfält utgörs då av den nära kopplingen mellan pedagogisk utveckling, forskning och teoretiska bidrag. Scheja och Bolander Laksov lyfter fram att forskningen ska bidra såväl med underlag för högskolepedagogisk utveckling som med en vetenskaplig teoriutveckling, vilken även ska kunna skapa en grund för sammanhang inom och en integration av forskningsresultaten inom det växande fältet.
|
|
| 3. |
- Aldrin, Viktor, 1980, et al.
(författare)
-
Högskolepedagogik
- 2014
-
Ingår i: Nationalencyklopedin. - Malmö : Nationalencyklopedin.
-
Forskningsöversikt (refereegranskat)
|
|
| 4. |
- Bolander Laksov, Klara, et al.
(författare)
-
Akademiskt lärarskap
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I den här texten introducerar vi idén om akademiskt lärarskap. Akademiskt lärarskap kan bäst beskrivas som ett förhållningssätt där lärare kontinuerligt och systematiskt reflekterar över, utforskar och utvecklar den egna pedagogiska praktiken och dess inverkan på studenters lärande. Vi utforskar de olika dimensioner som bidrar till att forma ramarna för ett fruktbart lärarskap. För det första undersöker vi den individuella dimensionen av akademiskt lärarskap, där den individuella lärarens reflektioner över personliga erfaren-heter av olika undervisningssammanhang är en viktig plattform för utveckling av den egna pedagogiska praktiken och identiteten som professionell lärare i högskolan. För det andra uppmärksammar vi den kollegiala dimensionen av det akademiska lärarskapet, som handlar om hur lärare i högskolan synliggör reflektioner och argument kring den egna pedagogiska praktiken i dialog med kolleger, och för det tredje utforskar vi den institutionella dimensionen av det akademiska lärarskapet. Det handlar då om de institutionella ramar som en avdelning, institution eller lärosäte skapar för att stimulera ett kontinuerligt och systematiskt utforskande av utbildningsverksamheter.
|
|
| 5. |
- Conte, Helen, et al.
(författare)
-
Get it together : Issues that facilitate collaboration in teams of learners in intensive care
- 2016
-
Ingår i: Medical teacher. - 0142-159X .- 1466-187X. ; 38:5, s. 491-497
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Introduction: The study describes issues that facilitate collaboration in teams of learners in an interprofessional education unit in intensive care.Methods: A descriptive qualitative study design was applied using semi-structured interviews based on the critical incident technique and qualitative content analysis. Nineteen participants, eight learners in their specialist training, nine supervisors and two head supervisors in Sweden identified 47 incidents.Result: Teams of learners having control was the core issue. Motivation, time, experiences and reflection were central issues for facilitating collaboration.Conclusion: Efficiently training teams how to collaborate requires learners having control while acting on their common understanding and supervisors taking a facilitating role supporting teams to take control of their critical analysis.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Henttonen, Ani, et al.
(författare)
-
Exploring writing a bachelor's thesis as a tool for students’ learning in nursing : A qualitative interview study from an activity theoretical perspective
- 2023
-
Ingår i: Nordic journal of nursing research. - 2057-1585 .- 2057-1593. ; 43:2
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Nursing education prepares students for both academia and practice; however, the contribution of writing a bachelor’s thesis in learning nursing is overlooked. The aim of the present study was to explore the role of a bachelor thesis as a learning tool in nursing. A total of 15 nursing students were individually interviewed using semi-structured questions. The data were analyzed using thematic analysis, and the activity theoretical concept of a tool was subsequently applied. The results were reported in accordance with COREQ for qualitative research. The findings identified writing a bachelor’s thesis as a ‘Personal tool’ and a ‘Systemic tool for learning nursing’. The personal tool was related to ‘Preparation for patient encounters in working life’ and ‘Discovering bodily mechanisms of disease or health’. The systemic tool was related to ‘Enabling to impact on the organization of work and stakeholders’ and ‘Facilitating knowledge of the links between patient groups and common diseases’. The study discusses and concludes that a bachelor’s thesis represents both a personal and a systemic tool that embodies nursing knowledge, preparing students for their future work as registered nurses. An implication for contemporary nursing is that a bachelor’s thesis may serve as a boundary-crossing tool that transcends the school, workplace, and even society.
|
|
