| 1. |
- Brokking, Peter, 1964-, et al.
(författare)
-
SEA in Swedish Transportation Policy-making and Planning : Political Ambitions and Practice
- 2004
-
Ingår i: European Environment. - : Wiley-Blackwell. - 0961-0405 .- 1099-0976. ; 14:2, s. 94-104
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Since the mid-1990s, the aim to incorporate SEA into Swedish strategic transportation planning has been repeatedly expressed in government documents and directives. To support a successful implementation, efforts have been made to develop tools and methods for the integration of SEA into strategic transportation planning. These efforts concern, for example, the application of SEA in corridor development and long-term transportation planning. The practical experiences of SEA in strategic transportation planning have been influenced by the ambiguity of the scope and structure of SEA. In this paper the process of implementing the SEA in Swedish transportation planning will be reviewed. The review relates to political ambitions and practice, and highlights the methodological development of SEA applications in the Swedish transport sector.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Hammar, Linus, 1979, et al.
(författare)
-
Cumulative impact assessment for ecosystem-based marine spatial planning
- 2020
-
Ingår i: Science of the Total Environment. - : Elsevier BV. - 0048-9697 .- 1879-1026. ; 734
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Claims for ocean space are growing while marine ecosystems suffer from centuries of insufficient care. Human pressures from runoff, atmospheric emissions, marine pollution, fishing, shipping, military operations and other activities wear on habitats and populations. Ecosystem-based marine spatial planning (MSP) has emerged worldwide as a strategic instrument for handling conflicting spatial claims among competing sectors and the environment. The twofold objective of both boosting the blue economy and protecting the environment is challenging in practice and marine planners need decision support. Cumulative Impact Assessment (CIA) was originally developed to provide an overview of the human imprint on the world's ocean ecosystems. We have now added a scenario component to the CIA model and used it within Swedish ecosystem-based MSP. This has allowed us to project environmental impacts for different planning alternatives throughout the planning process, strengthening the integration of environmental considerations into strategic decision-making. Every MSP decision may entail a local shift of environmental impact, causing positive or negative consequences for ecosystem components. The results from Swedish MSP in the North Sea and Baltic Sea illustrate that MSP certainly has the potential to lower net cumulative environmental impact, both locally and across sea basins, as long as environmental values are rated high and prevailing pressures derive from activities that are part of MSP. By synthesizing innumerous data into comprehensible decision support that informs marine planners of the likely environmental consequences of different options, CIA enables ecosystem-based MSP in practice.
|
|
| 4. |
- Hammar, Linus, et al.
(författare)
-
Symphony : Integrerat planeringsstöd för statlig havsplanering utifrån en ekosystemansats
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Symphony beräknar den kumulativa, sammanlagda, miljöpåverkan i havet. Beräkningarna baseras på en transparent vetenskaplig metod som framförallt baseras på nationellt täckande kartor över ekologiska värden och belastningar från mänskliga verksamheter.Genom Symphony kan havsplanernas effekt på miljöpåverkan bedömas och resultatet påverkar havsplanernas utformning. Denna rapport är framtagen för havsplaneringens samrådsskede 2018.Mycket nyttigt i bilagornaDu kan tända och släcka lager i den första kartan i bilaga 1 och 2 för att utforska materialet. Då behöver du en pdf-läsare som stödjer den funktionen, till exempel Adobe Reader eller Foxit Reader.Till rapporten hör flera bilagorMetadata visar båda kartorna från de olika påverkanslagerna och beskriver hur de data som påverkanslagerna representerar har tagits fram och skalats.Gröna kartan visar alla ekologiska värden som ligger till grund för kartorna.Känslighetsmatrisen visar hur de ekologiska värdena påverkas av belastningarna.Nuläget utan havsplan (bilagor 4 abc)Nuläget med havsplan, alltså havsplanens påverkan om den hade implementerats direkt (bilagor 5 abc)Utblick på hur miljöpåverkan utvecklats till år 2030 utan havsplan (bilagor 6 abc)
|
|
| 5. |
- Li Zweifel, Ulla, et al.
(författare)
-
God havsmiljö 2020 : Marin strategi för Nordsjön och Östersjön Del 2: God miljöstatus och miljökvalitetsnormer
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Havsmiljöförordningens övergripande mål är att upprätthålla eller uppnå en god miljöstatus i de svenska förvaltningsområdena Nordsjön och Östersjön till år 2020. En av uppgifterna i den första förvaltningsperioden är att bestämma vad som kännetecknar god miljöstatus i respektive förvaltningsområde samt att ta fram miljökvalitetsnormer. God miljöstatus baseras på ett ramverk av så kallade deskriptorer som anges i havsmiljödirektivet, det vill säga det EU-direktiv som i Sverige genomförs genom havsmiljöförordningen. Deskriptorerna beskriver god miljöstatus på en övergripande nivå för 11 temaområden. Till varje deskriptor hör en rad kriterier som anger vad som ska ingå i en bedömning av miljöstatus. I Sverige har god miljöstatus formulerats för samtliga 29 kriterier som ska beaktas enligt direktivet. Dessa kvalitativa beskrivningar anger vad som kännetecknar god miljöstatus i Nordsjön och Östersjön. För att praktiskt bedöma om god miljöstatus har uppnåtts föreslås 37 nationella indikatorer. En uppsättning av indikatorer omfattar miljöns tillstånd och avspeglar ekosystemets komponenter i form av nyckelarter, samhällen, och livsmiljöer. En utgångspunkt vid val av indikatorer för miljöns tillstånd har varit koppling till de belastningar som i den inledande bedömningen av miljötillståndet i Nordsjön och Östersjön bedömts ha stor negativ påverkan på ekosystemet. En annan uppsättning indikatorer berör påverkan och belastning på miljön i form av tillförsel av näringsämnen och farliga ämnen, samt biologisk och fysisk störning av miljön. Tillsammans utgör indikatorerna ett verktyg för att följa utvecklingen av miljötillståndet och effekter av åtgärder i havsmiljön. Vid val av indikatorer har arbetet delvis utgått från existerande miljöövervakning och redan utvecklade indikatorer. Med denna utgångspunkt uppfylls en rad av havsmiljödirektivets krav, bland annat en god uppföljning av effekter av tillförsel av näringsämnen. Funktionella indikatorer, det vill säga indikatorer som utvärderats och för vilka god miljöstatus har definierats, saknas dock för tio av havsmiljödirektivets 29 kriterier. För uppföljning av biologisk mångfald saknas bland annat miljöövervakning och metoder för att bedöma livsmiljöers tillstånd. För att kunna bedöma fysiska skador på havsbotten saknas en övergripande sammanställning av information om aktiviteter som påverkar havsbottnar samt metodik för att bedöma effekterna. Det saknas också utvecklade indikatorer för det kriterium som berör uppföljning av storleks- och åldersstruktur hos fiskar. Brist på kunskap gör också att inga förslag på svenska indikatorer kan ges för effekter på levande organismer från marint avfall, undervattensbuller, och främmande arter samt att endast ett begränsat antal indikatorer tagits fram som speglar effekter av farliga ämnen. De indikatorer som fastställs i juli 2012 utgör således inte en slutlig lista för att följa upp havsmiljödirektivet. Bristerna kommer att beaktas i det fortsatta genomförandet av havsmiljöförordningen där nästa steg är att anpassa miljöövervakningsprogrammen till uppföljning av miljötillståndet med valda indikatorer senast år 2014 samt att ta fram åtgärdsprogram till år 2015. God miljöstatus ska uppnås genom tillämpning av miljökvalitetsnormer det vill säga rättsligt bindande regler som avspeglar den lägsta godtagbara miljökvaliteten i Nordsjön och Östersjön. För att nå god miljöstatus har elva svenska miljökvalitetsnormer formulerats. Dessa miljökvalitetsnormer omfattar belastning i form av näringsämnen, farliga ämnen, främmande arter, uttag av arter, fysisk påverkan på havsbottnar och avfall i havsmiljön. Målsättningen har varit att utforma miljökvalitetsnormer som motsvarar alla de belastningar som i den inledande bedömningen har identifierats ha en stor påverkan på miljön.
|
|
| 6. |
- Schmidtbauer Crona, Jan, et al.
(författare)
-
Blev det som det var tänkt? : en internationell kunskapsöversikt om miljöuppföljning av väg- och järnvägsprojekt
- 2003
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- "Were the results as intended?" The question encapsulates the main purpose ofenvironmental follow-ups of road and railway projects. Documenting how farthe real environmental effects and consequences agree with those that weredescribed in the environmental impact assessment (EIA) is the main purpose ofan environmental follow-up. Another of its purposes is to identify unforeseeneffects and consequences, so that appropriate countermeasures can be taken.Describing the extent to which any adaptive or mitigation measures had thedesired effect may be yet a further purpose of making an environmentalfollow-up. An environmental follow-up can also aim to describe whether theenvironmental consequences of the infrastructure project was kept within theframework laid down at the time the investment decision was made. Thisoverview reports how an EIA follow-up is organised and carried out in othercountries, principally Norway, the Netherlands, Germany, Switzerland, theUSA, Canada, Brazil, Australia, New Zealand and Hong Kong. Procedures arepresented for selecting infrastructure projects to follow up, together withthe environmental effects that are to be followed up. The importance ofclarifying the purpose of the follow-up is emphasised, as is the importanceof the follow-up activities being carried out according to a definedprogramme. Among other things, the follow-up programme describes the variousplayers' responsibilities, access to baseline data, the timing of thefollow-up, the methods to be used, and how the results are to be reported andused. The overview also takes up the follow-up's linkage to an environmentalmanagement system. Examples are also given of a method known as adaptiveenvironmental management. Finally, the review looks at how experience gainedfrom follow-ups can be disseminated and transferred to the planning of futureinfrastructure projects. The review shows that inspiration for more effectiveapproaches and methodology for EIA follow-ups in the road and railway sectorcan also be sought in experience from follow-ups in other sectors.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Schmidtbauer Crona, Jan
(författare)
-
Tillämpning av ekosystemansatsen i havsplaneringen
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna rapport beskrivs hur ekosystemansatsen kan tillämpas i svensk havsplanering. I inledande avsnitt redogörs för hur ekosystemansatsen beskrivits internationellt och hur den tolkats i Sverige. Ekosystemansatsen, eller the Ecosystem Approach, har fått stort genomslag i politiken kring användning och förvaltning av naturresurser. Den nämns som vägledande princip i allt från EU:s fiskeripolitik1 till praktiskt inriktad lokal förvaltning av regnskog i Malaysia2. Ekosystemansatsen är också en utgångspunkt för EU:s havsmiljödirektiv3 och har lyfts fram i havsplaneringsutredningens betänkande Planering på djupet4. Ekosystemansatsen lämnar utrymme för tolkning och ställer krav på konkretisering i specifika tillämpningssammanhang. Orsaker till det är bland annat att tillgängliga definitioner är generella till sin karaktär och omfattar flera dimensioner. Att tillämpa ekosystemansatsen i svensk havsplanering förutsätter därför konkretisering utifrån havsplaneringens karaktär, avgränsning, process och innehåll. Huvudfrågan är att analysera vilka möjligheter som havsplaneringen ger för tillämpning av ekosystemansatsen. Samtidigt är det just havsplaneringens karaktär, avgränsning, process och innehåll som ekosystemansatsen ska sätta sin prägel på. En tolkning och konkretisering av ekosystemansatsen i ett havsplaneringssammanhang är också en förutsättning för att i senare skede kunna utvärdera hur framgångsrik tillämpningen av ekosystemansatsen har varit.
|
|
