| 1. |
|
|
| 2. |
- Abrahamsson, Lena, et al.
(författare)
-
Mining and Sustainable Development : Gender, Diversity and Work Conditions in Mining
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Swedish mining companies and surrounding mining communities face many challenges when it comes to social sustainable development. For example, a strong mining workplace culture and community identity can create both strong cohesion but also lead to exclusion of certain groups, rejection of new ideas and reinforce traditional, masculine values. Other challenges include recruitment, as well as health and safety in relation to an increased use of contractors and automation of mining. The social dimension is relatively underdeveloped in studies of sustainable development in general and the mining industry in particular. This report reviews research on social sustainable development and mining with a special focus on (1) diversity of lifestyles, (2) gender, and (3) work conditions. Swedish and international research is reviewed and knowledge gaps are identified. All three areas of research can be regarded as relatively mature and they give important contributions to ourunderstanding of social sustainable development in relation to the mining sector even if they not always explicitly refer to it as such. There is a lack of research that links attitudes, policies and activities within companies to their impact on the wider society, and vice versa. Future research should also include the development of methods and indicators for social sustainability relevant for mining.
|
|
| 3. |
- Forsberg, Bertil, et al.
(författare)
-
Air pollution and respiratory health of children : the PEACE panel study in Umea., Sweden.
- 1998
-
Ingår i: European Respiratory Review. - 0905-9180 .- 1600-0617. ; 8:52, s. 12-19
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The Pollution Effects on Asthmatic Children in Europe (PEACE) study examined the acute effects of short-term changes in air pollution on symptomatic children. We were one of 14 research centres in Europe that used a common study protocol. Seventy five children in an urban panel and 72 children in a control panel, selected with a screening questionnaire, were characterized with lung function tests and skin-prick tests and followed in a 12 week diary study. Identical air quality monitoring stations were set up in our two study areas. The levels and ranges in concentrations for all air pollution indices were small. A negative correlation was seen between time spent outdoors and pollution levels, which may have weakened the correlation between personal exposure and outdoor concentrations and obscured any effect of air pollution. No consistent pattern of relations between air pollution and adverse effects were found, but particulates and nitrogen dioxide tended to be associated with a nonsignificant increase in symptoms and medication use on the same day. No clear effect of air pollution on respiratory health could be demonstrated.
|
|
| 4. |
- Forsberg, Bertil, et al.
(författare)
-
Akuta hälsoeffekter av luftföroreningar som indikator : en analys av möjligheterna att använda tidsserieanalyserbaserade på hälsoregister och haltmätningar
- 2005
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Luftföroreningars snabbt uppkommande hälsoeffekter har påvisats även i Sverige genomanalys av tidsserier bland annat hämtade från nationella hälsoregister. I en av Socialstyrelsenm.fl. utgiven rapport med titelnFörslag till indikatorer för uppföljning av hälsorelaterademiljökvalitetsmålframgår att det råder oklarhet i frågan om hur resultaten frånregisterbaserade tidsserieanalyser ska tolkas och kan användas. I rapporten föreslåsföljaktligen "att möjligheterna att använda tidsseriestudier som indikatorer utreds vidare".Utifrån egen lång erfarenhet av tidsserieanalyser, inledningsvis med paneldata och senarefrämst med registerdata har vi genomfört denna utredning för att belysa användningsmöjligheternaoch informationens lämplighet för miljömålsuppföljning.Hälsoindikatorer vid miljömålsuppföljning ska spegla utvecklingen i relation till förändringari befolkningens exponering för de aktuella miljöfaktorerna. Frekvensdata är inget lämpligtmått eftersom luftföroreningar bara förklarar en liten del av variationen i föreslagnafrekvensmått. Det är heller inte lämpligt att som indikator använda mått på hur högtidsvariation man har i frekvensdata i sig, eftersom man inte som i tidsseriestudierna ”rensarbort” variation i dygnsfrekvenser som beror på andra faktorer.Slutsatsen av vår genomgång är att en lämplig hälsoindikator för luftkvalitet är att medtidsserieteknik kvantifiera korttidssambanden mellan halter i luft och ohälsovariabler frånregister, vilket resulterar i exponerings-responssamband som kan användas för att kvantifieraantal fall per år som beror på korttidsexponering för luftföroreningar. Denna typ avberäkningar kan utifrån halt- och frekvensdata uppdateras lika ofta som nya haltdata redovisas(årligen), även om inte nya exponerings-responssamband beräknas lika ofta.Vi har inte funnit att överskattning av effekterna genom s.k. harvesting eller analystekniskaproblem utgör några argument mot användandet av resultat från tidsserieanalyser.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Forsberg, Bertil, et al.
(författare)
-
Daily air pollution levels and acute asthma in southern Sweden
- 1998
-
Ingår i: European Respiratory Journal. - Copenhagen : Munksgaard Forlag. - 0903-1936 .- 1399-3003. ; 12:4, s. 900-905
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This study aimed to investigate the association between daily air pollution levels and the occurrence of acute respiratory signs and symptoms among people with asthma or asthma-like problems.Thirty eight subjects in the southern Swedish city of Landskrona kept a daily diary for 10 weeks. The daily prevalence of symptoms, supplementary bronchodilator use and peak flow deviations were compared with measurements of environmental nitrogen dioxide (NO2), sulphur dioxide, temperature and humidity in the city.The occurrence of severe asthma, both during the day and during the evening, was significantly positively associated with the concurrent 24 h average concentration of NO2, which never exceeded 72 microg x m(-3). A correlation of borderline significance was found between the use of on-demand medication and the NO2 level. However, peak flow deviations were not associated with air pollution or weather conditions, which may be explained by the beneficial effect of bronchodilators used by 28 of the subjects.The results of this study confirm those of some earlier studies and suggest that aggravation of asthma is related to daily variations in air quality, as indicated by relatively low ambient concentrations of nitrogen dioxide. These results also indicate that it may be appropriate to examine severe asthma symptoms separately.
|
|
| 7. |
- Forsberg, Bertil, et al.
(författare)
-
En analys av Göteborgs luft över 40 år - halter och dödlighet
- 2005
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det primära syftet med detta projekt har varit att insamla, digitalisera och sammanställa historiska data för sot och svaveldioxid från Göteborg, samt att studera korttidshalternas samband med dagligt antal dödsfall. Genom insamlandet av mätresultat från olika arkiv har en samlad digitaliserad databas upprättats, som går tillbaka till 1959, innehållande dygnsdata för sot och svaveldioxid. Under studieperiodens början låg halterna av sot och svaveldioxid i Göteborg liksom på många andra platser i Europa, allmänt 5-10 gånger högre än idag. Under 60-talet var det ganska vanligt med dygnsmedelhalter för sot på över 125 μg/m3 och enstaka dagar låg sothalten över 200 μg/m3. Svaveldioxidhalten kunde under 60-talet som dygnsmedelvärde enstaka dygn uppgå till 500-600 μg/m3. För de epidemiologiska analyserna har bildats fem delperioder huvudsakligen definierade av teknik- och mätplatsbyten för sotmätningarna i Göteborg. Medelvärdet för sot var under de fem delperioderna cirka 39, 22, 14, 8 respektive 6 μg/m3. Dödligheten tycks öka med sothalten främst under den första delperioden, då den kumulativa effekten av halten de senaste 14 dagarna är statistiskt säkerställd, och effekten av halten de senaste 7 respektive 21 dygnen också är nära att vara statistiskt säkerställda.
|
|
| 8. |
- Forsberg, Bertil, et al.
(författare)
-
Hälsokonsekvenser av partikulära luftföroreningar i 26 europeiska städer : Svenska resultat från APHEIS 3
- 2004
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Stockholm och Göteborg ingår som svenska städer bland de 26 europeiska städer som ingår i APHEIS. Beräkningarna inom APHEIS 3 visar att en sänkning av den urbana bakgrundshalten av partiklar med 5 mikrogram per kubikmeter mätt som PM10 (eller 3,5 μg/m3 av dess finare fraktion PM2.5) på sikt bedöms minska antalet dödsfall med ungefär 2 %. Detta innebär per år cirka 80 dödsfall färre i Göteborg och cirka 220 i Stockholm. Mer än ¾ av dessa för tidiga dödsfall sker i hjärt-och lungsjukdomar, medan lungcancer svarar för en liten andel. Drygt ¼ av de tidigarelagda dödsfallen bedöms vara relaterade till partikelhalten under de senaste 40 dygnen, och skulle därför kunna påverkas tämligen omgående om partikelhalten minskades. Ungefär vart 7:e av dessa dödsfall beror av halten samma dag eller dagen innan. Tre fjärdedelar av dödsfallen som är tidigarelagda på grund av luften, tycks dock sammanhänga med längre tids exponering och kan huvudsakligen påverkas först på många års sikt. Luftföroreningarna får naturligtvis olika personers hälsa och livslängd att påverkas mer eller mindre, men de förtida dödsfall i Stockholm och Göteborg som skulle undvikas med 5 μg/m3 lägre långtidshalt av PM10 (eller 3,5 μg/m3 av PM2.5) beräknas motsvara en livslängdsförlust med i genomsnitt cirka 2,5 månader för städernas invånare. En haltminskning av diskuterad storlek kan åstadkommas såväl genom minskade utsläpp i vår omvärld, som genom lokala åtgärder mot främst trafikens avgaser, slitagepartiklar och damm. Storleken på de förväntade hälsovinsterna beror troligtvis även på hur partikelhalten minskas. Det är sannolikt så att en sänkt halt av avgaspartiklar har större betydelse räknat per μg/m3 än en sänkt halt på grund av andra källor. Det finns även andra luftföroreningar i städerna som är av betydelse bl.a. för dödligheten och som inte täcks av dessa beräkningar baserade på den urbana bakgrundshalten av PM10 och PM2.5. Inom APHEIS har även beräknats hur antalet akuta inläggningar på sjukhus skulle minska med sänkta partikelhalter. Dessa beräkningar har klara begränsningar. Här finns kunskap bara om hur antalet vårdfall beror av halterna de senaste två dagarna, vilket troligen leder till en stor underskattning av hur luftföroreningarna totalt påverkar antalet fall. Dessutom har de faktiska analyserna inom APHEIS 3 visat att den genomsnittliga effekt som partikelhalten i konsekvensberäkningarna för alla 26 städer antas ha på inläggningar för andningsorganens sjukdomar är mycket lägre än den verkliga effekt vi nu funnit i Stockholm och Göteborg. Detta är sannolikt inte ett slumpbetingat resultat, utan kan motivera att vi antar starkare effekter per haltökning vid beräkningar för svenska städer. Förklaringen kan finnas i såväl befolkningens känslighet och möjlighet att få vård, som i partiklarnas sammansättning och toxiska egenskaper.
|
|
| 9. |
- Forsberg, Bertil, et al.
(författare)
-
Luftföroreningshalter och akutbesök för astma och andra luftvägssjukdomar i Stockholm, Göteborg och Malmö 2001-2005
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna studie inom den hälsorelaterade miljöövervakningen har genomförts på uppdrag av Naturvårdsverket för att belysa eventuella korttidseffekter av luftföroreningar på akutbesök för astma och andra sjukdomar i andningsorganen, vilka ofta medför ökad känslighet för luftföroreningar. Halternas samband med sjukhusinläggningar för andningsorganens sjukdomar har tidigare studerats inom miljöövervakningen. För att underlätta jämförelser har metodiken anpassats till dessa tidigare studier av sjukhusinläggningar, där betydelsen av halterna de två senaste dygnen beräknas. Övervakning av denna typ av direkta samband med halter i miljön är mindre känslig för trender och förändringar i diagnostik och vårdresurser än enklare epidemiologisk bevakning av antalet fall per år etc., eftersom totala antalet fall i sig kan påverkas av en rad olika typer av faktorer utan koppling till luftföroreningssituationen. Uppgifter om den skrivna befolkningens akutbesök under åren 2001 till och med 2005 för andningsorganens sjukdomar inklusive astma vid akutsjukhusen i StorStockholm (8 sjukhus), Göteborg och Mölndal respektive Malmö har inhämtats från Socialstyrelsens Patientregister. Uppgifterna från registret avser avidentifierade akutbesök med diagnoser dygn för dygn under perioden. Luftföroreningsdata i form av urbana bakgrundshalter har hämtats från Stockholm luft- och bulleranalys (SLB) vid miljöförvaltningen i Stockholm, Göteborgs miljöförvaltning respektive Malmö miljöförvaltning. Vi har studerat partikelhalten som PM10, avgashalten indikerad med kväveoxider (NOx) samt ozon. Tidsserieanalyserna har utförts med Poisson-regression. I dessa analyser tas hänsyn till tidstrender, årstidsmönster, influensaperioder, väderförhållanden, pollenhalt, veckodag, helgperioder mm. De inkluderade luftföroreningarna är ozon, kvävedioxid och partiklar. Alla luftföroreningsvariabler kan ses som indikatorer på olika typer av luftföroreningar, och har i kombinationer beaktats i de slutliga analyserna. Vi fann att sambanden inte skiljer sig signifikant mellan studieområdena varken beträffande effekterna för partikelhalten som PM10 eller för NOx, medan vi för ozon fann kraftigare effekter i Göteborg. När resultaten vägdes ihop för de tre studieområdena beräknas att antalet akutbesök för andningsorganen ökar med 1,4% (95% KI= 0,4-2,4%) per 10 μg/m3 PM10, medan akutbesök för astma ökar med 2,8% (95% KI= 1,8-3,7%). Motsvarande sammanvägda resultat för NOx visar en ökning av totala antalet akutbesök för andningsorganen med 0,5% (95% KI= 0,1-1,0%) per 10 μg/m3 och akutbesök för astma med 1,2% (95% KI= 0,4-2,1%). Eftersom föroreningssituationen som indikatorerna representerar kan förändras med tiden, bör analyserna upprepas med viss periodicitet.
|
|
| 10. |
- Forsberg, Bertil, et al.
(författare)
-
Luftföroreningshalter och akutbesök för astma samt några andra luftvägssjukdomar i Stockholm, Göteborg och Malmö 2001-2005 : projektrapport till Naturvårdsverket
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna studie inom den hälsorelaterade miljöövervakningen har genomförts på uppdrag avNaturvårdsverket för att belysa eventuella korttidseffekter av luftföroreningar på akutbesökför astma och andra sjukdomar i andningsorganen, vilka ofta medför ökad känslighet förluftföroreningar. Halternas samband med sjukhusinläggningar för andningsorganenssjukdomar har tidigare studerats inom miljöövervakningen. För att underlätta jämförelser harmetodiken anpassats till dessa tidigare studier av sjukhusinläggningar, där betydelsen avhalterna de två senaste dygnen beräknas. Övervakning av denna typ av ”akuta samband” medhalter i miljön bedöms mindre känslig än enklare epidemiologisk bevakning av antalet fall förtrender och förändringar i diagnostik och vårdresurser, eftersom totala antalet fall i sig kanpåverkas av en rad olika typer av faktorer utan koppling till luftföroreningssituationen.Uppgifter om den skrivna befolkningens akutbesök under åren 2001 till och med 2005 förandningsorganens sjukdomar inklusive astma vid akutsjukhusen i StorStockholm (8 sjukhus),Göteborg och Mölndal respektive Malmö har inhämtats från Socialstyrelsens Patientregister.Uppgifterna från registret avser avidentifierade akutbesök med diagnoser dygn för dygn underperioden.Luftföroreningsdata i form av urbana bakgrundshalter har hämtats från Stockholm luft- ochbulleranalys (SLB) vid miljöförvaltningen i Stockholm, Göteborgs miljöförvaltningrespektive Malmö miljöförvaltning. Vi har studerat partikelhalten som PM10, avgashaltenindikerad med kväveoxider (NOx) samt ozon.Tidsserieanalyserna har utförts med Poisson-regression. I dessa analyser tas hänsyn tilltidstrender, årstidsmönster, influensaperioder, väderförhållanden, pollenhalt, veckodag,helgperioder mm. De studerade luftföroreningarna är ozon, kvävedioxid och partiklar. Allaluftföroreningsvariabler kan ses som indikatorer på olika typer av luftföroreningar, och har ikombinationer beaktats i de slutliga analyserna.Vi fann att resultaten inte skiljer sig signifikant mellan studieområdena beträffande effekternaav partikelhalten som PM10 och NOx, medan vi för ozon fann kraftigare effekter i Göteborg.När resultaten vägdes ihop för de tre studieområdena beräknas att antalet akutbesök förandningsorganen ökar med 1,4% (95% KI= 0,4-2,4%) per 10 μg/m3 PM10 och akutbesök förastma med 2,8% (95% KI= 1,8-3,7%). Motsvarande sammanvägda resultat för NOx visar enökning av totala antalet akutbesök för andningsorganen med 0,5% (95% KI= 0,1-1,0%) per 10μg/m3 och akutbesök för astma med 1,2% (95% KI= 0,4-2,1%).Eftersom föroreningssituationen som indikatorerna representerar kan förändras med tiden, böranalyserna upprepas med viss periodicitet.
|
|
