| 1. |
- Andersson, Elin, et al.
(författare)
-
Uppföljning av biologisk mångfald meddata från Riksskogstaxeringen : Slutrapport, mars 2012
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport redovisar resultatet av ett samarbete mellan två projekt, dels ett projekt inom fortlöpandemiljöanalys på SLU, lett av Artdatabanken, dels ett projekt som letts av Länsstyrelsen i Jämtlandtillsammans med Artdatabanken och Skogsstyrelsen. Det senare drivs som ett så kallat miljömålsprojekt,med medel från Naturvårdsverket. I båda projekten är Riksskogstaxeringen en samarbetspartner.Grundtanken i båda projekten är att undersöka vilka parametrar i Riksinventeringen av skog (RIS) sombäst speglar tillståndet för biologisk mångfald.I ett första steg har arbetsgruppen valt ut ett antal parametrar som bör tas fram och undersökas. I ett andrasteg har SLU tagit fram ett bakgrundsmaterial som diskuterats vidare inom gruppen. Därefter har gruppentagit fram ett preliminärt förslag på vilka parametrar som kan vara lämpliga att prioritera för uppföljningav miljömålen. Förslaget har remitterats till forskare och myndigheter som kan tänkas ha intresse avinnehållet och inkomna synpunkter har inarbetats i föreliggande slutrapport. Innehållet kan utgöralämpligt bakgrundsmaterial om tillståndet i skogen, men också som indikatorer och andra mått som kananvändas på olika sätt i uppföljning av biologisk mångfald.Övergripande kan det konstateras att RIS ger värdefull kunskap om främst utvecklingen av skogligastrukturer som trädens ålder, trädslag, beståndsålder och andra kvaliteter. Denna information kan bidra tillatt beskriva förutsättningarna för den biologiska mångfalden. Ett flertal av parametrarna har haft enpositiv utveckling under miljömålsperioden. Det är däremot inte liktydigt med att utvecklingen för denbiologiska mångfalden utvecklats i en positiv riktning. Detta på grund av att de nivåer som vi har att utgåfrån (1999) ofta ligger på en så låg nivå jämfört med många arters behov att det krävs kraftigaförändringar för att arterna ska kunna utvecklas i positiv riktning.Projektet har hitintills prioriterat drygt ett tjugotal skogliga parametrar för uppföljning av biologiskmångfald inom miljömålssystemet. Av de skogliga parametrarna har följande föreslagits få hög prioritet:•Antal gamla träd över 121 år per kvadratkilometer, indelat i åldersklasser•Areal gammal skog fördelad på skogstyper; tall, gran, barr (ädel, barrädel, barrlöv)•Volym död ved av olika trädslag; tall, gran, löv•Volym död ved av olika grovlek•Areal ädellövskog indelad i åldersklasser•Areal ädellövskog fördelat på olika klasser för mängden död vedDe arter och spårtecken från inventeringen som särskilt uppmärksammats är:•Hackmärken•Vedsvamp•Tickor•Mjölkört•Hänglavar; man- och skägglav
|
|
| 2. |
- Svedlund, Lennart, et al.
(författare)
-
Markägarenkäten : Skogsstyrelsens delrapport för undersökningarna omprocessen för formellt skydd 2005-2008
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Markägarenkäten1 är ett något förenklande namn för en verksamhet som bedrivitsav Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket under några år. Med hjälp av kvalitativaundersökningar i form av intervjuer och fokusgrupper, liksom med kvantitativaenkätundersökningar, har ett kontrakterat företag hämtat in, sammanställt ochrapporterat om markägares syn på processerna inom formellt skydd av skog. Detär tre olika juridiska skyddsinstrument som har ingått: naturreservat bildade avlänsstyrelserna och biotopskyddsområden och naturvårdsavtal bildade av Skogsstyrelsen.Markägarenkäten initierades av Skogsstyrelsen, och planering och faktaöverblickarpåbörjades under 2007. I januari 2008 lämnades två uppdrag från regeringentill Naturvårdsverket respektive Skogsstyrelsen, vilket gav ramarna för denverksamhet som sedan har genomförts.Det är viktigt att notera att det utöver resultat och summeringar som har gjortsfrån undersökningarna, finns ett förhållandevis fylligt sidomaterial som tillgångefter det genomförda arbetet. Denna information kan vara värdefull i andra sammanhangän i frågor om formellt skydd, eller när det handlar om Markägarenkäteni sig själv. Se vidare om detta i kapitlet som tar upp undersökningsresultaten.Upplägget av verksamheten och genomförandet av undersökningarna har i alltväsentligt löpt på väl enligt planering. De två undersökningsomgångar som totalthar genomförts har gett underlag som är till nytta för inblandade aktörer ochkan utvecklas vidare.Mycket av vunna erfarenheter betonar området kommunikationUndersökningsresultaten och analyserna av dem ger både positiva och negativaomdömen för Skogsstyrelsen att ta till sig och arbeta vidare med. Myndigheten fårett ganska bra betyg, men det finns viktiga områden med förbättringspotential. Deförbättringar som bör övervägas finns framförallt inom arbetet med biotopskydd.Det är viktigt att notera att det här märks en viss trendförsämring i omdömenaunder de fyra år som undersökts. Även om just detta resultat inte är statistiskt signifikantbör det beaktas i myndighetens fortsatta arbete.Den kursiverade texten i kapitlet med analyser och förbättringsförslag (s. 18-25)visar i kort form de förbättringsförslag delrapporten lämnar för arbetet med biotopskyddsområdenoch naturvårdsavtal.Även i kapitlet som utvärderar helaMEK-verksamheten finns motsvarande kursiverad text med slutsatser och förslag.Mycket av det viktigaste, kan summeras som önskade förbättringar inom områdetkommunikation, information och relation. I grunden handlar det inom verksam-1Några använda förkortningar i delrapporten:MEK: MarkägarenkätenBS: biotopskyddsområde, verksamhet inom biotopskyddNVA: naturvårdsavtal,verksamhet inom naturvårdsavtal2heten med formellt skydd om att skapa och upprätthålla relationer under såvällätta som svåra omständigheter. Det är framförallt kapitlet med analyser och förbättringsförslaghär i delrapporten som tar upp dessa frågor.Delrapportgruppen ser i vissa enkätresultat enpositiv potential till en utveckladsamverkanmellan staten, markägare och eventuellt andra aktörer, när det handlarom biotopskyddsområdena och naturvårdsavtalen. Det gäller bl.a. enkätfrågor omatt vara med i skötselarbete, stolthet över att ha ett skyddat område på sin markrespektive vilka mål markägaren ser som viktiga med sitt skogsägande och skogsbruk.Denna positiva potential bör uppmärksammas och analyseras.Fortsatt arbete med MarkägarenkätenReferensgruppen för Markägarenkäten (se närmast följande kapitel) betonade vidsitt möte i januari 2010 att det är viktigt att undersökningarna löper på under flerår. Ifall det skulle finnas någon svaghet i frågeupplägget eller i enskilda frågor såär detta av mindre vikt – det viktigaste är nu att systematiskt hålla fast vid uppläggoch frågor och samla material från fler år som har rätt jämförbarhet och ger enlängre tidsserie. Delrapportgruppen delar den uppfattningen.Skogsstyrelsen har ambitionen att fortsätta undersökningarna under verksamhetsåret2010. Förhoppningsvis kan framförallt enkäterna för det formella skyddetunder 2009 genomföras, och eventuellt ytterligare någon kompletterande aktivitet.3
|
|
