| 1. |
- Bergjord Olsen, A. K., et al.
(författare)
-
Estimating winter survival of winter wheat by simulations of plant frost tolerance
- 2018
-
Ingår i: Journal of Agronomy and Crop Science. - : Wiley. - 0931-2250 .- 1439-037X. ; 204:1, s. 62-73
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Based on soil temperature, snow depth and the grown cultivar's maximum attainable level of frost tolerance (LT50c), the FROSTOL model simulates development of frost tolerance (LT50) and winter damage, thereby enabling risk calculations for winter wheat survival. To explore the accuracy of this model, four winter wheat cultivars were sown in a field experiment in Uppsala, Sweden in 2013 and 2014. The LT50 was determined by tests of frost tolerance in November, and the cultivars’ LT50c was estimated. Further, recorded winter survival from 20 winter wheat field variety trials in Sweden and Norway was collected from two winter seasons with substantial winter damages. FROSTOL simulations were run for selected cultivars at each location. According to percentage of winter damage, the cultivar survival was classified as “survived,” “intermediate” or “killed.” Mean correspondence between recorded and simulated class of winter survival was 75% and 37% for the locations in Sweden and Norway, respectively. Stress factors that were not accounted for in FROSTOL might explain the poorer accuracy at the Norwegian locations. The accuracy was poorest for cultivars with intermediate LT50c levels. When low temperature was the main cause of damage, as at the Swedish locations, the model accuracy was satisfying.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Casimir, Justin, et al.
(författare)
-
Possibilities and bottlenecks for implementing slurry acidification techniques in Russian and Belarus
- 2019
-
Rapport (refereegranskat)abstract
- This report: summarizes expert judgements on how slurry acidification technologies (SATs) could be implemented in Belarus and North West Russia. Special focus on bottlenecks for implementing SATs with existing manure management systems was considered.In Belarus and North West Russia, a smaller proportion of manure is handled as slurry compared to EU Baltic Sea countries, but this might be due to the high poultry production in Russia since most poultry manure is solid. None the less, SATs are currently only available for slurry manure handling systems and not for solid or semi-solid manure.Regarding the current systems used in Russia and Belarus some SATs may be easier to implement than others. For instance, due to health issues, farms do not store manure under animal houses. Further studies related to the legislation are needed to reveal if this factor is a potential bottleneck for the in-house SAT. In-storage SATs, both long term and just before spreading should be possible to implement based on the current handling practices, even in Belarus where lagoons are very commons to store slurry. In-field SATs also have a good potential for implementation, but it is worth mentioning that machine contractors in agriculture are nearly non-existent in these two countries and equipment is usually owned by each farm.More information concerning economics and environmental impacts as well as safety issues related to acid handling are still needed to fully understand the implementation potential of SATs in Belarus and Russia.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Eckersten, Henrik, et al.
(författare)
-
Crop yield trends in relation to temperature indices and a growth model
- 2010
-
Ingår i: Climate Research. - : Inter-Research Science Center. - 0936-577X .- 1616-1572. ; 42, s. 119-131
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Annual variability and trends in winter wheat yields were evaluated for relationships to climate in 6 long-term experiments (in total 1915-2005) and regionally in 3 counties (1965-2008) in southern and central Sweden. The annual yield was predicted as function of a climate index and year. Alternative indices were used based on either monthly temperatures or yield predicted by a simple weather-driven crop growth simulation model. The main results were as follows. (1) The yield predictions were better for regions than for the long-term experiments. (2) The time variable accounted for more of the yield trend in regions than in the experiments, and more in southern than in central Sweden. (3) The models based on a simple temperature index were often better yield predictors than the growth model. (4) The relations to winter temperatures became gradually weaker after ca. 1970. (5) The yield relation to simple temperature indices differed between locations, similarly for experimental and regional yields. (6) The strongest influence of climate was estimated by means of the growth model predictions of regional yields in Gotland County. (7) The fraction of regional yield trends (1965-1996; ranging from 57 to 90 kg ha(-1) yr(-1)) that could be attributed to climate was estimated greatest in the Gotland region (27 to 64%). For climate change assessments of winter wheat yield in central Sweden, the growth model considering temperature, radiation and water conditions during spring and summer would also need to include processes of overwintering.
|
|
| 7. |
- Eckersten, Henrik, et al.
(författare)
-
Predicting silage maize yield and quality in Sweden as influenced by climate change and variability
- 2012
-
Ingår i: Acta Agriculturae Scandinavica, Section B - Soil and Plant Science. - : Informa UK Limited. - 0906-4710 .- 1651-1913. ; 62, s. 151-165
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Forage quality assessments strongly influenced the assessments of harvest time and thereby the yield. Changes in simulated yield of the tested cultivars were high for the past climate, but relatively small under future climatic conditions due to earlier harvest caused by improved forage quality. By the end of the 21st century an appropriate fodder quality would be achieved every year in the south of Sweden, whereas in the middle of Sweden (60 degrees N) about 30% of the years would not be successful, even for the earliest cultivar. In the cast, increased water stress counteracted the positive effect of a prolonged growing season. It was concluded that adaptation of field experiments to model calibration requirements remains to be done, in order to enable extrapolation of observations from Swedish field trials to a changing future climate.
|
|
| 8. |
- Edström, Mats, et al.
(författare)
-
Rötning av fjäderfägödsel med gödselförädling i tillämpad skala
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ett tjugotal lantbrukare i Mönsterås kommun planerar för att bygga en stor biogasanläggning som kommer att ha fastgödsel från höns som huvudsubstrat. Den gemensamma biogasanläggning kan bli den största i sitt slag i Sverige, med en biogasproduktion på ca 70 GWh biogas/år för produktion av drivmedel. Den genererade rötresten kan kväveförsörja ca 12 000 ha/år växtodling och fosforförsörja ca 20 000 ha/år. Den rötade gödseln bidrar i princip till all växtnäring i rötresten, där fjäderfägödseln kommer att bidra med ca 80 % av rötrestens innehåll av kväve och fosfor. Ett hinder för att realisera denna anläggning är att det idag saknas erfarenhet från praktisk drift av rötningsanläggningar med betydande inblandning av fjäderfägödsel. Fjäderfägödsel är både ett fosfor- och kväverikt substrat, och innehåller dessutom både tunga och lätta partiklar som riskerar att bilda sediment och svämtäcken i rötkammaren. Idag betraktas fjäderfägödsel framför allt som ett fosforgödselmedel eftersom huvuddelen av kvävet inte är direkt upptagbart av växter, men rötning av fjäderfägödsel ökar andelen direktverkanande kväve. För att optimera hantering, spridning och utnyttjande av kväve och fosfor i fjäderfägödsel är det önskvärt att processa denna gödsel för att generera fyra stycken gödselmedel med olika kväve- och fosforkvot. För att kunna studera dessa frågeställningar och bredda gödselbasen för rötning har Vinnova, under 2016-2018, finansierat denna tillämpade studie.Under ett tillämpat försök genomfördes rötning i pilotskala av kväverik hönsgödsel som huvudsubstrat. Rötningsprocessen gick att driva stabilt vid en ammoniumkvävehalt på närmare 6 g/l inom det mesofila temperaturområdet i en totalomblandad rötkammare med volymetrisk metanproduktion som uppgick till 1,1 m3 CH4/m3 slamvolym & dag. Järnklorid tillfördes rötkammaren för att hålla biogasens innehåll av svavelväte vid ca 100 ppm. För att hålla ammoniumhalten vid angiven nivå tillfördes vatten motsvarande halva inflödet in i rötkammaren, för att späda ner kvävet till denna nivå. Efter rötningen av substratblandningen ökade dess ammoniuminnehåll med 3,7 gånger.Under pilotförsöket producerades ca 13 m3 rötrest som sparades och lagrades 4–8 månader innan den förädlades i två steg till två olika gödselmedel. I första steget genomfördes fasseparation med en dekantercentrifug följt av indunstning av surgjord tunnfas. Baserat på dessa försök beräknas fassepareringen kunna generera ett fast gödselmedel vars vikt motsvarar 23 % av i rötningsprocessen producerad rötrest. Det fasta gödselmedlets innehåll av fosfor utgör dryga 70 % av rötrestens fosforinnehåll. Vidare beräknas indunstningen kunna generera ett uppkoncentrerat flytande gödselmedel vars vikt motsvarar 2o % av i rötningsprocessen producerad rötrest. Det flytande gödselmedlets innehåll av ammoniumkvävet utgör dryga 70 % av rötrestens ammoniuminnehåll. Det producerade koncentratgödselmedlet liksom tunnfasgödselmedlet hade en hög andel lättillgängligt kväve, vilket är en viktig delförutsättning för att uppnå höga skördar vid växtodling. Gödselmedel från Mönsterås Biogas planerade biogasanläggning kan i framtiden bidra till att jordbruket i Kalmar län med omnejd kan gå mot en hållbar intensifiering av livsmedelsproduktionen.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Fors, Kikki, et al.
(författare)
-
Arbetsmiljö och säkerhet vid surgörning av flytgödsel : Rapport från WP2, Aktivitet 5
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Stallgödsel från animalieproduktion är en källa för kvävetillförseln till Östersjön i form av utsläpp till vatten och atmosfäriskt nedfall. Ammoniakavgång kommer från gödseln vid hantering i stallar, vid lagring och spridning. Jordbruket står för största delen av ammoniakutsläppen och åtgärder för att minska ammoniak-avgången från jordbruket har därför stor effekt på de totala utsläppsmängderna. Att minska kväveläckaget från jordbruket är en viktig del i att minska övergöd-ningen av Östersjön. Minskade kväveförluster från stallgödseln ger även ökad växtnäring till de odlade grödorna och en effektivare recirkulation av kvävet. Ökat växtnäringsvärde hos stallgödseln leder till bättre utvecklade grödor, som förmår att ta upp mer av miljöbelastande fosfor jämfört med sämre utvecklade grödor. Att minska kväveförlusterna genom att förbättra hanteringen av stall-gödseln ger därmed många vinster för miljön och odlaren.Surgörning av flytgödsel är en känd metod för att minska ammoniakavgången från stallgödsel i stall, i lager och vid och efter spridning i fält (Petersen, 2012). Metoden praktiseras dock inte i Sverige, till stor del för att tekniken inte är till-gänglig och för att det i stort saknas erfarenheter. Teknik för surgörning finns nu utvecklad i Danmark, där 18 % av all flytgödsel försurades år 2014 (SEGES, 2015). Vid surgörningen minskas förlusterna av kväve genom att den kemiska jämvikten mellan ammonium och ammoniak förskjuts mot större andel ammoniumkväve, som inte kan avgå i gasform.Teknik finns för surgörning i stallar, i lager respektive vid spridning. I stallar och lager strävar man efter att pH-värdet i gödseln ska vara mindre än 5,5 för att få effekt under längre tid dvs. under efterföljande lagring och spridning. I test enligt VERA:s testprotokoll minskade ammoniakavgången i medeltal med 64 % från de två studerade svinstallarna när man surgjorde gödseln i stallet med tekniken från JH Forsuring NH4+ jämfört med ingen surgörning (ETA-Danmark, 2011). I ett av de två studerade stallarna kunde man påvisa en årlig luktminskning med 29 procent vid surgörning. För Sverige är det dock inte aktuellt med surgörning i stallar med nuvarande system och lagstiftning. Istället kan system för tillförsel av syra i lager vara aktuellt. Vid tillförsel i lager strax innan spridning eftersträvas pH<6. För att begränsa mängden syra som behöver tillsättas är det då viktigt att snarast möjligt påbörja spridningen efter att svavelsyran blandats med gödseln i lagret, med tanke på gödselns buffrande förmåga (pH stiger). För att surgöra flytgödseln under spridning doseras svavelsyran till gödseln automatiskt under körning i fält med på marknaden olika tekniker. Målet är då att gödseln håller pH <6,4 vid spridningstillfället för att det ska vara godkänt i Danmark som ammoniakbegränsande åtgärd, och ett alternativ till att mylla ner gödseln vid spridning. Enligt VERA:s testprotokoll så minskade ammoniakavgången med 49 % vid surgörning till pH 6,4 vid spridning med tekniken SyreN jämfört med ingen försurning (VERA, 2012). Det gick inte att påvisa någon luktminskning med surgörning.
|
|
