| 1. |
- Briem, Valdimar, et al.
(författare)
-
Lokförare och dödsolyckor på spåret : psykologiska och säkerhetsmässiga aspekter. Slutrapport, november 2004
- 2004
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Psykisk ohälsa som en följd av stress påverkar kognitiva och emotionella funktioner, såsom minne, uppmärksamhet, koncentration och beslutsfattande. Alla dessa är nödvändiga egenskaper i arbetet som lokförare, där föraren ansvarar för sin egen och andras säkerhet, och behöver sin totala prestationsförmåga. Arton lokförare,40-57 år, de flesta med lång yrkeserfarenhet deltog i denna undersökning. Resultaten indikerar att det att ha varit inblandad i en tågolycka med dödlig utgång kan i mångafall ha långsiktiga, psykologiska följdverkningar för lokföraren. Förarens sociala nätverk framstår som en viktig komponent i den psykiska läkningsprocessen efter en påkörning. Det förefaller att för en bra och hållbar återhämtning krävs insatser som innefattar bl.a. professionell hjälp samt stöd från familj, kamrater och företagsledning.
|
|
| 2. |
- Briem, Valdimar, et al.
(författare)
-
Lokförare och dödsolyckor på spåret : psykologiska och säkerhetsmässiga aspekter. Slutrapport, november 2004
- 2004
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Psykisk ohälsa som en följd av stress påverkar kognitiva och emotionella funktioner, såsom minne, uppmärksamhet, koncentration och beslutsfattande. Alla dessa är nödvändiga egenskaper i arbetet som lokförare, där föraren ansvarar för sin egen och andras säkerhet, och behöver sin totala prestationsförmåga. Arton lokförare,40-57 år, de flesta med lång yrkeserfarenhet deltog i denna undersökning. Resultaten indikerar att det att ha varit inblandad i en tågolycka med dödlig utgång kan i mångafall ha långsiktiga, psykologiska följdverkningar för lokföraren. Förarens sociala nätverk framstår som en viktig komponent i den psykiska läkningsprocessen efter en påkörning. Det förefaller att för en bra och hållbar återhämtning krävs insatser som innefattar bl.a. professionell hjälp samt stöd från familj, kamrater och företagsledning.
|
|
| 3. |
- Briem, Valdimar, et al.
(författare)
-
Train drivers and fatal accidents on the rail: Psychological aspects and safety
- 2007
-
Ingår i: People and Rail Systems: Human Factors at the Heart of the Railway. - 0754671844 - 9780754671848
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Psychological disability caused by stress is likely to affect cognitive and emotional functions, such as memory, attention, concentration, and decision making. These functions are essential in a train driver’s work, who is responsible for his or her own and others’ safety, and for this purpose requires optimal work capacity. Eighteen train drivers, 40 – 56 years old, most of them with long work experience, participated in the present study, which included psychological tests and interviews concerning fatal railway accidents the driver had experienced while at the controls of the train. The results indicate that a train driver who has witnessed a person being killed under his or her train frequently suffers long-lasting psychological consequences of the accident. It is evident that careful measures, which include professional psychological help and support from the driver’s family, peers, and company management, are important components in the psychological healing process after such an accident.
|
|
| 4. |
- Briem, Valdimar, et al.
(författare)
-
Train drivers and fatal accidents on the rail: Psychological aspects and safety. Final report.
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta är slutrapporten från vår undersökning av psykiska konsekvenser för lokförare av de påkörningar de varit med om på järnvägsspåren. Tidigare har det publicerats tre delrapporter i projektet (Briem, de Lima & Siotis, 2004; Briem, Siotis & de Lima, 2007a, 2007b), och resultaten pekar entydigt i samma riktning. De indikerar att dödsolyckorna på järnvägsspåren har långvariga och ofta svårartade psykiska effekter på lokförarna. Förutom att orsaka lokförarna obehag och lidande kan detta påverka deras hälsa och arbetsprestation, och därmed också säkerheten på järnvägen. Vi har funnit tydliga stressindikationer hos lokförarna både i våra intervjuer och i observation av deras beteende. Dessa tecken på underliggande stress till trots, var det vanligt med påståenden från lokförarna om att allt stod psykosocialt bra till med dem. Även defensiv copingstil och ändrad känsla av sammanhang i tillvaron, vilket ibland framkom i testresultaten, vittnar om underliggande stresstillstånd. Vi har också funnit indikationer på repressiv anpassning, ibland även tecken på PTSD, särskilt i fall där det inte fanns tillräckligt socialt stöd. I jämförelser av lokförares reaktioner med motsvarande reaktioner hos järnvägsanställda i andra befattningar fann vi bl.a. en samverkan mellan allmänna livshändelser och traumatiska händelser i arbetet, samt skillnader i stressindikationer mellan män och kvinnor. Dessa skillnader från övriga anställda kan delvis bero på yrkesspecifika sociobiologiska egenskaper i lokförargruppen, vilken av tradition huvudsakligen består av män med hög medelålder, det senare beroende på rekryteringsfaktorer och tid i yrket. Inom själva lokförargruppen fanns i flesta avseenden endast obetydliga skillnader. Vi kan konstatera två saker: (i) Lokförarna i de tre undersökta urvalen tillhör en gemensam population, trots skillnader beroende på deltagarnas individuella egenskaper som ålder och kön. (ii) Lokförargruppen uppvisar betydande skillnader från övriga deltagare med hänsyn till ett flertal egenskaper och testresultat, och utgör således en av egna karakteristika präglad grupp som på vissa avgörande punkter särskiljer sig från övriga järnvägsanställda. Våra huvudsakliga resultat indikerar att det finns ett permanent, ofta lågstämt, traumatiskt stresstillstånd hos många av de lokförare som varit med om en påkörning med dödlig utgång. Tillståndet kvarstår ibland årtionden efter händelsen, och kan förvärras om lokförarna upplever fler olyckor som liknar den ursprungliga traumatiska händelsen. Även andra, stressiga händelser kan förvärra tillståndet. Komplexiteten i dessa samband visar att det är nödvändigt att ta hänsyn till många olika faktorer vid hantering av psykologiska följder av allvarliga olyckor på järnvägen. Det är viktigt att ha en medvetenhet om behovet av bearbetning och stöd som kan uppkomma hos de olycksdrabbade lokförarna vid olika tillfällen efter traumatiska olyckor. En trolig anledning till att psykiska problem ofta dröjer kvar hos lokförarna är att någon regelrätt terapeutisk insats sällan sätts in efter en traumatisk händelse. Den support som ursprungligen givits av lokförarnas egen kamratförening är dock ovärderlig i och med att den lindrar de akuta stressreaktionerna, men den ersätter inte de professionella åtgärder som i många fall behövs. Vi har i detta projekt lagt grunden till effektiv bedömning av lokförarnas psykiska välmående. Det som nu återstår är att genom en fortsatt forskningsinsats komma fram till effektiv behandling och eventuella terapiformer för denna så utsatta grupp.
|
|
| 5. |
- Briem, Valdimar, et al.
(författare)
-
Train drivers and fatal accidents on the rail: Psychological aspects and safety. Report 2
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Lokförare är en för olyckor särskilt utsatt grupp. I genomsnitt inträffar två allvarliga olyckor i veckan på järnvägsspåren, och statistiskt sett kommer varje lokförare att vara med om minst en påkörning med dödlig utgång under sitt yrkesliv. Att vara vittne till en dödsolycka skapar i de flesta fall svår stress, och det är inte ovanligt att lokförare drabbas av långvariga, om än inte nödvändigtvis invalidiserande, psykiska symtom efter att ha varit med om en dödsolycka på spåret. I innevarande projekt undersöktes de psykiska följderna för lokförare och annan inblandad personal av traumatiska händelser på järnvägen. Fyrtioåtta personer anställda vid lokal tågdrift i Stockholm deltog i projektet, 27 lokförare och 21 i annan befattning. Deltagarna svarade på ett antal frågor om sig själva, de olyckor de varit inblandade i och sitt psykiska tillstånd. Resultaten tyder på att de traumatiska effekterna kan ta sig komplexa uttryck, och att flera individuella och psykosociala faktorer påverkar utfallet hos enskilda personer. Här framstår som viktigast individens kön, tidigare trauman, samt fysisk eller psykologisk närhet till den fokala olyckan. Anledningarna till detta diskuteras i relation till tidigare forskning. Möjliga åtgärder för att lindra stressen, omedelbart eller på längre sikt, diskuteras också.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Johansson, Stina, et al.
(författare)
-
Barns användande av kollektivtrafik : faktorer och möjligheter
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta projekt har utgått från tanken att man genom olika metoder för datainsamling kan få olika insikter i den centrala frågeställning som är hur barn på ett bra sätt kan använda buss för sina fritidstransporter snarare än att vara beroende av föräldrars tid och tillgång till bil för ett egentligen miljöbelastande skjutsande. Vi har samlat in data från barn genom kontakter med två skolor i Malmö, genom enkäter till barn och ungdom på bussar, genom intervjuer på platser med fritidsaktiviteter för barn. Vi har också samlat in data från en mindre grupp föräldrar till de skolbarn vi undersökt och i samband med barns fritidsaktiviteter. Vidare har vi inventerat projekt som rört barn och kollektivtrafik genom en enkät (med god svarsfrekvens) till samtliga landets kommuner. För dessa datainsamlingar har vi använt flera metoder; intervjuer i telefon och på plats, enkäter i pappersform (bussar samt delvis i skolorna) och enkäter i webform (kommunenkät samt för vissa skolklasser). Genom att använda dessa olika former och att möta barnen och deras föräldrar i olika sammanhang har vi arbetat fram en god bas av erfarenheter när det gäller både metoder och faktiska förhållanden. Syftet har varit just att utföra pilotundersökningar och att få en översikt över konkreta projekt som bedrivs. Utöver att uppfylla dessa syften har delen med bussenkäten blivit en fullskalig studie som här beskrivs på deskriptiv nivå, där drygt 1300 enkäter samlats in i fyra kommuner. Vidar har viss utbyggnad av projektet skett i samarbete med (och finansierat av) Kalmar kommun.
|
|
| 10. |
- Johansson, Stina, et al.
(författare)
-
Barns användande av kollektivtrafik : faktorer och möjligheter
- 2009
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta projekt har utgått från tanken att man genom olika metoder för datainsamling kan få olika insikter i den centrala frågeställning som är hur barn på ett bra sätt kan använda buss för sina fritidstransporter snarare än att vara beroende av föräldrars tid och tillgång till bil för ett egentligen miljöbelastande skjutsande. Vi har samlat in data från barn genom kontakter med två skolor i Malmö, genom enkäter till barn och ungdom på bussar, genom intervjuer på platser med fritidsaktiviteter för barn. Vi har också samlat in data från en mindre grupp föräldrar till de skolbarn vi undersökt och i samband med barns fritidsaktiviteter. Vidare har vi inventerat projekt som rört barn och kollektivtrafik genom en enkät (med god svarsfrekvens) till samtliga landets kommuner. För dessa datainsamlingar har vi använt flera metoder; intervjuer i telefon och på plats, enkäter i pappersform (bussar samt delvis i skolorna) och enkäter i webform (kommunenkät samt för vissa skolklasser). Genom att använda dessa olika former och att möta barnen och deras föräldrar i olika sammanhang har vi arbetat fram en god bas av erfarenheter när det gäller både metoder och faktiska förhållanden. Syftet har varit just att utföra pilotundersökningar och att få en översikt över konkreta projekt som bedrivs. Utöver att uppfylla dessa syften har delen med bussenkäten blivit en fullskalig studie som här beskrivs på deskriptiv nivå, där drygt 1300 enkäter samlats in i fyra kommuner. Vidar har viss utbyggnad av projektet skett i samarbete med (och finansierat av) Kalmar kommun.
|
|
