| 1. |
- Vennberg, Helena, 1969-
(författare)
-
Att räkna med alla elever : följa och främja matematiklärande i förskoleklass
- 2020
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Förskoleklassen har en speciell position mellan två skilda kulturer där utveckling och lärande har olika betydelse. Avhandlingens syfte är att bidra med kunskap om förskoleklasslärares möjligheter att följa och främja alla elevers utveckling och lärande i matematik. Avhandlingen består av fyra studier. Studie I utgjordes av en intervention med en intervention- och en kontrollgrupp som både följdes genom observationer och utvärderades genom för- och eftertest. Interventionen bestod av undervisningsmaterialet Tänka, resonera och räkna i förskoleklass (TRR), samt tillhörande fortbildning. Två uppföljningsstudier genomfördes. I Studie II undersöktes vilka effekter TRR hade på matematikutvecklingen på kort och lång sikt. Studie III undersökte eventuella skillnader på nationella provet gällande prestation på olika matematikområden. Slutligen i studie IV undersöktes genom en textanalys, hur policydokument har potential att styra införandet av bedömningsstödet Hitta matematiken (HM) i förskoleklass utifrån framskrivandet av eleven, matematiken och bedömning. Genom studie I, II och IV besvaras hur stöd- och undervisningsmaterial formar förskoleklasslärares föreställningar och förmågor relativt matematik, bedömning och elever som riskerar att hamna i matematiksvårigheter. Studie I, II och III besvarar hur TRR påverkar kunskapsutveckling i matematik hos elever som riskerar att hamna i matematiksvårigheter (i-risk-elever) på såväl kort som lång sikt.Resultaten i avhandlingen visar att förskoleklasslärares förmåga att följa i-risk-elevers kunskapsutveckling i TRR ökade med förskoleklasslärarnas medvetenhet om sina egna ämneskunskaper. Denna ökning ägde rum trots att bedömning var en perifer aspekt i TRR. Resultaten visar vidare att med TRR blev tillfällen för bedömning en naturligt integrerad process i undervisningen. I vilken förskoleklasslärarna i sina bedömningar identifierade innehåll i undervisningen och svårigheter i lärandet av ett matematiskt innehåll snarare än elever. Detta skiljer sig från bedömningsstödet, för vilket resultatet visar att bedömnings-tillfällen framställs som en avgränsad planerad aktivitet där målet är just att kontrollera elevernas kunskaper. Bedömning är i bedömningsstödet, i motsats till i TRR, framställd som ett behov att fånga elevens inre föreställningar, tänkande och brister. Resultaten visar också att elevernas kunskapsutveckling var större i TRR-gruppen än i kontrollgruppen, särskilt för i-risk-elever. Detta indikerar att inkluderande matematikundervisning med fokus på resonemang om representationer av tal ger möjligheter att utveckla god räkneförmåga för alla elever och är särskilt stödjande för i-risk-elevers lärande. Avhandlingens resultat visar alltså en positiv effekt för i-risk-elever, och kanske lika viktigt, inga indikationer på att TRR skulle vara sämre för elever som inte är en i-risk-elev.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Ragnarsson, Susanne, 1966-
(författare)
-
Att klara skolan när huvudet dunkar och kroppen värker : en studie om återkommande smärta och skolprestation bland skolbarn
- 2019
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Bakgrund Återkommande smärta är ett av de vanligaste folkhälsoproblemen bland skolbarn. Den höga förekomsten är ingen ny kunskap, trots det finns det lite beskrivet hur smärtan påverkar barnens funktion och då särskilt om det får konsekvenser för barnens skolprestationer.Syfte Det övergripande syftet med avhandlingen var att studera och värdera evidensen för ett samband mellan återkommande smärta och skolprestation. Detta utifrån smärtans frekvens, lokalisation och utbredning, samt utifrån både subjektiva och objektiva mått på skolprestation. Därutöver studerades möjlig modertorer och mediatorer .Metod Processen delades in i två steg. Steg 1 utgjordes av en systematisk litteraturöversikt (delstudie 1) som studerade den tillgängliga evidensen för sambandet mellan återkommande smärta och skolprestation bland skolbarn mellan 4 och 18 år. Samtliga delar med urval, dataextraktion, kvalitets- och evidensbedömningar utfördes systematisk. Några av de kunskapsluckor som upptäcktes i steg 1 blev grunden till Steg 2 som utgjordes av delstudie 2 och 3. Dessa studier baserades på en longitudinell totalpopulationsstudie från Umeå “The Study of Health in School-aged children from Umeå”. Urvalet bestod av 1524 respektive 1567 barn. Oberoende variabeln var återkommande smärta och beroende variablerna var upplevda problem med skolprestation, meritvärde och gymnasiebehörighet. I studie 2 och 3 analyserades data med hjälp av logistisk och linjär regression.Resultat Steg 1: av 6 387 identifierade studier inkluderades 21 studier varav 13 kunde verifiera samband mellan återkommande smärta och nedsatta skolprestationer. Sammantaget fann översikten begränsat evidens för ett samband mellan återkommande smärta och objektiv skolprestation, samt otillräcklig evidens för ett samband mellan återkommande smärta och subjektiv skolprestation. Brister i de enskilda studiernas kvalitet och design bidrog till den låga evidensen. Steg 2: visade att smärta i årskurs 6 fördubblande oddsen för upplevda problem med skolprestation i årskurs 9, vilket gällde vid olika smärtfrekvenser, lokalisationer och antal smärtställen. Skolfrånvaro, koncentrations och sömnproblem kunde inte mediera sambandet mellan återkommande smärta och upplevda problem med skolprestation. Dessutom sågs ett samband mellan återkommande smärta i veckan i årskurs 6 och meritvärde i årskurs 9. Däremot fanns inget samband mellan smärta i årkurs 6 och gymnasiebehörighet, förutom bland flickor med magsmärta. Skolfrånvaro, koncentrationsproblem och upplevda skolprestation medierade delvis sambandet mellan smärta i årskurs 6 och lägre meritvärde i årskurs 9.Slutsats Resultaten indikationer att återkommande smärta kan predicerar nedsatta betyg och en upplevelse av problem med att prestera i skolan. Resultatet kan lägga till grund för prioriteringar av preventiva insatser i skolan och inom hälso-och sjukvården och kan också bidra med underlag inför utvecklandet av insatser riktade till barn med återkommande smärta.
|
|
| 5. |
- Ragnarsson, Susanne, et al.
(författare)
-
Recurrent pain in school-aged children : a longitudinal study focusing on the relation to academic achievement
- 2022
-
Ingår i: Pain. - : Lippincott Williams & Wilkins. - 0304-3959 .- 1872-6623. ; 163:11, s. 2245-2253
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Recurrent pain is an increasing public health problem among school-aged children, with potential negative impact on children's daily lives, such as schoolwork. The overall aim of this study was to investigate whether recurrent pain in school year 6 was associated with poorer academic achievement at the end of elementary school in school year 9. The study was a follow-up study based on data from "The Study of Health in School-Aged Children from Umeå". Participants were 1567 children aged 12 to 13 years who attended school year 6. A follow-up was performed in school year 9, when the children were 16 years old. The children answered a questionnaire about recurrent pain (headache, stomachache, and backache). Information about academic achievement was collected from school registers. The results showed that having weekly recurrent pain in school year 6 predicted lower final overall grade points in school year 9 than in children with no recurrent pain. This applied for recurrent headache, stomachache, backache, and multiple pains and for both girls and boys. Recurrent pain did not predict secondary school eligibility, however. Perceived problems with academic achievement and problems with concentration partly mediated the association between recurrent pain and lower final overall grade points. Sleep problems were not associated with academic achievement and were therefore not a mediator. Thus, the results suggest that recurrent pain may predict later impairment of academic achievement and that problems with concentration and children's perceived achievement in school, but not sleep problems, may partly explain this relationship.
|
|
| 6. |
- Sjöberg, Gunnar, Universitetslektor docent, 1955-, et al.
(författare)
-
Forskningsbaserad matematikundervisning : möjligt i teorin, men går det i praktiken?
- 2011
-
Ingår i: Nämnaren. - 0348-2723. ; :3, s. 11-16
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Elevens tro på sin egen förmåga visade sig vara en av nyckelfaktorerna när skolkontoret i Umeå kommun, Specialpedagogiska skolmyndigheten samt det matematikdidaktiska forskarnätverket vid Umeå universitet samarbetade i ett utvecklingsprojekt för undervisning av elever med särskilda undervisningsbehov i matematik. Med hjälp av bland annat mental träning i matematik tog eleverna steget från att vara en som inte kan – till att vara en som faktiskt kan lära sig matematik.
|
|
