| 1. |
- Avango, Dag, et al.
(författare)
-
Kulturarvet som strategisk resurs i den gröna omställningen i norr: målkonflikt eller möjlighet?
- 2024
-
Ingår i: Bebyggelseshistorisk tidskrift. - 0349-2834. ; 86, s. 8-29
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Artikeln diskuterar kulturarvet i ljuset av den ’gröna omställning’ som svarar på EU:s mål och riktade finansiella satsningar för industriomvandlingen i norra Sverige. Det kan jämföras med den stora industriella omställningen vid 1900-talets början såväl genom att skapa nya möjligheter men också genom de målkonflikter som uppstår mellan nya och befintliga värden, både vad gäller naturförhållanden och ekonomi som kulturvärden och historiska lämningar av mänsklig verksamhet. Omställningen berör platser med en lång historia av mänskligt liv och arbete och som spelar en viktig roll för de som idag bor där och potentiellt för de som söker sig dit för att driva verksamhet eller för att bo, leva och arbeta. I många fall visar det sig svårt att ta denna potential tillvara av skäl som är strukturella, juridiska och politiska snarare än knutna till enskilda aktörer. Artikeln är författad av en multidisciplinär forskargrupp som använder ett praktikbaserat förhållningssätt och samskapande dialog för att undersöka hur förbättrade planeringsprocesser som tidigt involverar olika aktörer, intressen och expertis i förändringsprojekt kan bidra till att lösa målkonflikter och skapa möjligheter. Målkonflikter mellan exploatering och bevarandeintressen i samband med myndigheters och privata aktörers hantering av natur- och kulturmiljöer har länge varit i fokus för forskningen och artikeln syftar till att komplettera dessa perspektiv utifrån exempel som illustrerar möjligheter för att det fysiska kulturarvet ska ses som en strategisk historisk resurs i samhällsutvecklingen. En utgångspunkt är att kulturarv inte är statiskt utan värderas och omvärderas i en process där olika kulturvärden kan associeras med byggnader, platser och miljöer. Dessa kulturvärden förändras alltså över tid, och olika aktörer förhåller sig till dem på skiftande sätt. Genom processer som inbegriper förhandling med andra intressen kan landskap, platser, byggnader, föremål och deras användning förvandlas till kulturarv. Ett samskapande arbetssätt har möjliggjorts genom ett forsknings- och innovationsprojekt, finansierat av Vinnova, vilket genomförts genom en kombinerad metodansats med fallstudier, i projektet kallade lärcase, som ram för empiriska undersökningar och praktiskt genomförande. De lärcase som lyfts i denna artikel är dels Nautanen, en tidigare gruvmiljö i Norrbotten där nyetablering planeras av Boliden AB, dels Kvarnsvedens tidigare pappersbruk i Borlänge, där Northvolt etablerar en fabrik för produktion av bilbatterier vilket medfört rivning av en byggnad med konstaterade kulturhistoriska värden, den så kallade Bobergshallen. Med förslag till fortsatt forskning genom begreppsutveckling i en multidisciplinär och praktiknära kontext problematiserar artikeln begreppet cirkulär ekonomi i relation till kulturarvsfrågor och möjliggör att kulturarvet nyttjas som strategisk resurs i den gröna omställningen med förhoppning att realisera förväntningarna om grön nyindustralisering och attraktiva livsmiljöer.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Chapman, David, et al.
(författare)
-
Social life and use of an Arctic city centre during the COVID-19 pandemic
- 2023
-
Ingår i: Arctic Yearbook. - : University of the Arctic Thematic Network (TN) on Geopolitics and Security. - 2298-2418. ; , s. 185-200
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- From March 2020, regulations and recommendations were implemented in Sweden to reduce the spread of COVID-19, which included limitations to public life. Overall, these sought to reduce activities that brought people together and in so doing, transitioned the relationship between cities and people into a new paradigm.The study explores public usage of an Arctic city during the pandemic to understand how COVID-19 altered people’s ‘social life’. Data was collected in the Arctic city of Luleå, by structured questionnaires and semi-structured interviews. These indicate that: 1) a significant reduction in city visits, 2) multi-faceted city visits were reduced to single task based visits, 3) a significant reduction in leisure based activities, 4) an increase in digitalization of work, retail and leisure activities, 5) perceptions of responsibility, guilt, boredom and minimizing social networks were reported, and 6) post-pandemic, people questioned the ability of cities to bounce back.The survey and interviews show that in the Arctic city of Luleå, restrictions put in place to reduce spread of the infection had a significant impact on public life and use of the public realm, which is in accordance with research from outside the Arctic.The conclusion is that in the short term, the role of urban centres in daily life was reduced and the role of digitalisation for work, goods and services was rapidly advanced. However, the research also shows that the ‘social dimension’ of Arctic cities - to see other people and take part of civic life on site - was not easy to replace and is valued by the community.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Flaquer, Berta
(författare)
-
Urbanization as Socionatures' Reproduction: from Territories of Extraction
- 2023
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Through an engagement with the strand of critical urban theory, this dissertation brings the reworkings of Henri Lefebvre’s notion of ‘planetary urbanisation’ into a new synthesis with further inputs from urban political ecology and feminism—towards developing an ecofeminist lens to urbanization. Guided by the hypothesis “urbanization has been historically sustained through the patriarchal domination of women and nature’s reproduction,” the thesis seeks to critically explore how urbanization processes have historically and multiscalarly recurrently transformed the spatial configurations of reproduction from territories of extraction. It does so by engaging with the long durée historical problematique of the malm territory of extraction, as situated from Swedish Sápmi and through an intersectional ecofeminist approach. From the mid-1500s—Indigenous Sámi, Natures, and the bodies of especially women—have been violently subordinated through patriarchal-colonial-capitalist urbanization processes. Across scales and time, the so-called production has been designed by and for the BWMAh* as extraction. Through the malm territory—within and beyond Sweden—this has taken the form of iron ore mining, but also historically in linkage with other forms (i.e. fur and leather, large-scale reindeer, fishing, agriculture, forestry, coal, hydropower, research and development, tourism, data centres, fertilizers, space industry, dredging, fossil-free steel, or fossil- free hydrogen). Backgrounded and at the basis, however, extraction has been sustained through the violent domination of nature and women’s reproduction, as through the witch-hunts in different forms historically and still ongoing, femicides, the creation of the ideals of ‘the good woman,’ the myth of ‘the strong Sámi women,’ successive scientific revolutions, race biology, genetics, industrial colonialism, or the new green colonialism. Under the current ‘green everything’ transition where once again capital’s project is rearticulating and preparing for the next wave of accumulation underway—through an ever-backgrounded and deeper preceding crisis of reproduction—, it is ever more relevant to question the spatiality of the reproduction processes and the ways in which earlier rearticulations have dominated the reproduction of life in new forms.The malm territory is then synchronically and diachronically mapped yet foregrounding the processes of subordination of nature and women—across scales and time—building up the ‘palimpsests of extraction.’ It uses Corboz’s metaphor of ‘the territory as palimpsest’ and expands its conception as a mapping method beyond cartography, to explore in which ways reproduction relations have been masked and not represented historically. The dissertation then goes on to argue that the existing literature on planetary urbanisation has been giving ontological priority to production, and this has precluded an analysis of the actual reproduction relations that have been at the root sustaining life however subordinated in the complete urbanization of society. By advancing an ecofeminist materialist lens to urbanization that reads—representationally and spatially—grasping the complex specificities through the key moments of rearticulation of patriarchal-colonial-capitalist urbanization—temporally and multiscalarly—in the long durée history of the malm territory yet foregrounding the forms of subordination of nature and women, I focus on the linkages that can be drawn between the relations of domination and alternatively collectively transformed.* BWMAh: Bourgeois White Male Adult heterosexual
|
|
| 8. |
- Luciani, Andrea, 1981-, et al.
(författare)
-
Adaptation and relocation of built heritage : what can we learn from the urban transformations of Swedish mining towns?
- 2020
-
Ingår i: Adapting historic places to climate change. - : Northern Periphery and Arcitc Programme. ; , s. 188-195
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- In the arctic and subarctic region, climate change may require in the future the relocation of entire communities, with dramatic impacts on their built heritage. In northernmost Sweden, the two arctic mining towns of Kiruna and Malmberget are already experiencing similar disruption due to subsidence caused by mining. This paper investigates the actions implemented to mitigate the impacts of the ongoing urban transformations. Historic buildings and entire districts are demolished, documented or relocated, sometimes with the ambition to recreate historic environments. These controversial processes exemplify the scale and the level of the challenges and dilemmas that climate change will soon pose to historic environments. Can relocation preserve the complexity of an historic urban environment? How are decisions on what to save made? How do the loss and the relocation of heritage affect the local communities? Discussing and understanding it is crucial to make northern historic sites and communities more resilient.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Markstedt, Anders, et al.
(författare)
-
Undermarken måste inkluderas
- 2020
-
Ingår i: Stadsbyggnad. - Stockholm : Föreningen Sveriges Stadsbyggare. - 0038-8963. ; :3, s. 29-34
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
