| 1. |
- Bossér, Ulrika, et al.
(författare)
-
Samhällsfrågor i nv-klassrummen : från enkel kontextualisering till fokus på handlingskompetens för global miljörättvisa
- 2020
-
Ingår i: Atena Didaktik. - Linköping : Nationellt centrum för teknikens och naturvetenskapernas didaktik (NATDID). - 2003-3486. ; 2:1
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under flera decennier har forskare inom naturvetenskapernas didaktik undersökt hur aktuella samhällsfrågor kan få betydelse i naturvetenskapsundervisningen. Flera olika inriktningar har vuxit fram, där undervisningens syfte och genomförande skiljer sig åt. Det handlar om allt från att samhällsfrågorna endast bidrar med ett sammanhang, där elever relativt förenklat tillämpar naturvetenskapliga kunskaper, till att undervisningen syftar till att lägga en grund för global handlingskompetens. I den här artikeln beskriver vi några olika inriktningar med exempel på hur de kan omsättas i undervisningspraktiken. Därmed vill vi synliggöra överväganden man som lärare kan behöva göra när man vill använda samhällsfrågor i sin nv-undervisning.
|
|
| 2. |
- Herranen, Jaana, et al.
(författare)
-
Embedding Chemistry Education into Environmental and Sustainability Education : Development of a Didaktik Model Based on an Eco-Reflexive Approach
- 2021
-
Ingår i: Sustainability. - : MDPI. - 2071-1050. ; 13:4
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The aim of this theoretical paper is to develop and present a didaktik model that embeds chemistry education into Environmental and Sustainability Education (ESE) using an eco-reflexive approach. A didaktik model is a tool to help educators make decisions and reflect on why, what, how, and/or when to teach. The model presented here is a revised version of the Jegstad and Sinnes model from 2015. It was systematically developed based on a critical analysis of the previous ESD (Education for Sustainable Development)-based model. This process is part of what is called didactic modeling. The revised model consists of the following six categories: (i) socio-philosophical framing; (ii) sustainable schooling and living; (iii) critical views on chemistry's distinctiveness and methodological character; (iv) powerful chemical content knowledge; (v) critical views of chemistry in society; and (vi) eco-reflexivity through environmental and sustainability education. As in the model by Jegstad and Sinnes, the eco-reflexive didaktik model seeks to support chemistry educators in their sustainability-oriented educational planning and analysis, but from a more critical perspective. Based on an eco-reflexive Bildung approach, one additional category-socio-philosophical framing-was added to the revised model. This is because the previous model does not take sufficient account of worldview perspectives, cultural values, and educational philosophy. The eco-reflexive didaktik model is illustrated with boxes, and it is suggested that all categories in these boxes should be considered in holistic and eco-reflexive chemistry education. The purpose of such education is to develop students' ChemoKnowings.
|
|
| 3. |
- Lunde, Torodd, et al.
(författare)
-
Didaktiska modeller som kärnan i ämnesdidaktik : forskning som eftersträvar en professionsvetenskap för lärare
- 2021
-
Ingår i: Atena Didaktik. - Linköping : Nationellt centrum för teknikens och naturvetenskapernas didaktik (NATDID). - 2003-3486. ; 3:1
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Didaktiska modeller kan fungera som en resurs för att reflektera och kommunicera kring didaktiska frågeställningar som dyker upp i planering, genomförande och utvärdering av undervisning. De kan även tillhandahålla en begreppsapparat som kan synliggöra saker som man som lärare annars inte lika lätt skulle ha uppmärksammat. I forskarskolan NaNo har begreppet didaktiska modeller spelat en central roll. Den tillkom utifrån tanken att förena ämnesdidaktisk forskning med lärares kunnande till en vetenskap för lärare.
|
|
| 4. |
- Sjöström, Jesper, Docent, 1974-, et al.
(författare)
-
The Bildung theory : from von Humboldt to Klafki and beyond
- 2020. - 1
-
Ingår i: Science Education in Theory and Practice. - Cham : Springer Nature. - 9783030436193 - 9783030436209 ; , s. 55-67
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Bildung is a complex educational concept that has connections to both the Enlightenment and Romanticism. It has its roots in the late eighteenth century in Germany and has had a central place in educational philosophy and policy in central and northern Europe since then. In the history of education, one can identify at least five educational theories with reference to the basic ideas of Bildung: (a) Wilhelm von Humboldt’s classical Bildung, (b) liberal education, (c) Scandinavian folk-Bildung, (d) democratic education, and (e) critical-hermeneutic Bildung. In this chapter, we discuss the development of the concept of Bildung as a humanistic theory and its relevance for science education. We show how Bildung, when it comes to science education among other disciplines, emphasizes both personal subjectification and skills for socio-political action. In doing so, we relate contemporary interpretations of Bildung to issues of scientific literacy, education for sustainability, and transformative learning.
|
|
| 5. |
- Vallberg Roth, Ann-Christine, et al.
(författare)
-
Flerstämmig undervisning i förskola : Flerstämmig didaktisk modellering
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten baseras på forskningsdelen i ett forsknings- och utvecklingsprogram som syftar till att, i samverkan mellan förskollärare, ledare och forskare, beskriva och vidareutveckla kunskap om vad som kan känneteckna undervisning i förskola. Undervisning studeras i relation till vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Forskningsdelen genomförs i mellan 40 till 44 förskolor/avdelningar belägna i åtta svenska kommuner, mellan åren 2018 och 2021. Sammantaget har 10 671 personer samtyckt att medverka i forskningsdelen av programmet, varav 8 447 barn/vårdnadshavare och 2 224 förskollärare, barnskötare, rektorer, biträdande rektorer, chefer och övriga. Metoden kan beskrivas i termer av en ”praxiografisk samverkansmetod” som avser analys av registrerad praktik. Designen utgörs av parallella och prövande serier av teoriinformerade undervisningsupplägg där didaktik kombinerats med olika innehålls- och lärandeinriktningar. I samverkansforskningen inkluderas didaktiskt, variationsteoretiskt, poststrukturellt och pragmatiskt informerat undervisningsupplägg. Vidare inkluderar undervisningsuppläggen teorier med anknytning till innehåll, såsom musik och digital teknik, matematik och programmering, naturvetenskap, däribland kemi, samt rörelse, hälsa och hållbarhet. Materialet består av 473 samplaneringar, 444 samvärderingar och 35,5 filmtimmar från genomförd undervisning. Analysen är didaktiskt orienterad och kan beskrivas i termer av abduktiv analys – en strategi för att kunna sluta sig till en nyanserad praktikteoretisk tolkning av vad som kan känneteckna undervisning i förskola. Resultatet indikerar flerstämmiga spår relaterade till didaktiska modeller i de teoriinformerade undervisningsuppläggen. Sammantaget fogas analysen samman och prövas i en kommunicerbar helhet genom konceptet ”flerstämmig didaktisk modellering”. Konceptuell replikering och upprepning av prövandet av konceptet i två FoU-program har inneburit att vi rört oss från en relativt vag aning om vad det kunde innebära till en allt tydligare och precisare innebörd genom framväxt av modeller och begrepp i relation till alltmer tillförlitliga forskningsresultat. Utfall i skriftliga frågor om undervisning, organisation, ledarskap och sambedömning, åren 2018 och 2021, tyder på delvis utvidgat och preciserat yrkesspråk, med spår av ett utvecklat professionellt och didaktiskt omdöme, inkluderat spår av flerstämmiga vetenskapliga grunder och beprövade erfarenheter. Sammantaget kan samverkansforskningens kunskapsutvecklande bidrag beskrivas i termer av teoriinformerad praktikutveckling och praktikgrundad koncept- och teoriutveckling. Forskningen presenteras också på följande websidor: https://mau.se/forskning/projekt/flerstammig-didaktisk-modellering/ https://www.ifous.se/flerstammig-undervisning-i-forskolan/
|
|
