| 1. |
- Ahlfors, Agneta, et al.
(författare)
-
Mätning av stresstillstånd hos skogsträd
- 1984
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Luftföroreningar utgör ett hot mot våra skogar, sjöar och på sikt även oss människor. Redan 1981 kunde skador konstateras på 7 % av det tyska skogsbeståndet. Skogskadorna ökar i allt snabbare takt och i området omkring Hamburg har på ett år skadorna på tall ökat från 18-25 % och på gran från 7-12 % (Ny Teknik 1983:39). Det anses ännu inte vetenskapligt bevisat, att luftförorenignar är den primära orsaken till skogsskadorna. Medan vi väntar på hlålfasta bevis fortsätter skogen att dö i accelererande takt. Det står klart för allt fler att något måste göras óch det snabbt. Mot denna bakgrund har IVL fått till uppgift att inventera metoder för fastställande av stresstillstånd hos skogsträd. Vi förutsätter att luftföroreningar kan skada träden och att det går att påvisa stresstillständ hos träden innan synliga skador uppstått. En sammanställnign har gjorts av en rad olika diagnosticeringsmetoder som använts för att undersöka tillståndet hos växter som utsätts för olika typer av stress. Vi gör inte anspråk på att detta ska vara en fullständig katalog över metoder, men den ska spegla främst vad som hittills är gjort inom luftföroreningsforskningen.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Bengtson, Curt, et al.
(författare)
-
Deposition and Uptake of Nitrogen Oxides in Scots Pine needles (Pinus Sylvestris L.)
- 1982
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The deposition and uptake of nitrogen oxides in Scots pine needles were studied in exposure systems in the field and at the laboratory. For NO2 the deposition and uptake is a first order process determined by the stomatal conductance. The deposition velocities per needle area unit were during summer conditions determined to 0.65-1.67 mm x s-1 for daytime and 0.28 -0.78 m x s-1 for night time condition. Long term exposure of current needles to a concentration of 200 ug /m3 led to a decrease in transpration (stomatal conductance) after about 10 days exposure. One year old needles did not show any physiological effects at these concentrations. Short term studies of the deposition of NO showed that this was substantially lower than that for NO2
|
|
| 4. |
- Brorström, Eva, et al.
(författare)
-
PAH-innehåll i grönkål och almblad i Göteborgsområdet.
- 1982
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kvalitativt och kvantitativt PAH-innehåll i grönkål och almblad har studerats i Göteborgsområdet. Grönkål odlades dels nära en motorväg dels på tre lokaler inne i centrala Göteborg och almblad insamlades i anslutning till dessa lokaler. Resultaten visar att PAH-innehållet i det studerade växtmaterialet är högt, speciellt i de växter som vuxit i centrala staden. PAH-halterna var ca 10 ggr högre i de prover av grönkål som exponerats sex månader jämfört med övriga prover som var exponerade tre månader. PAH-profilerna från de olika lokalerna var sinsemellan i stort sett lika och överensstämde dessutom väl med PAH-profiler från undersökta luftprover.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Karlsson, Per Erik, 1957, et al.
(författare)
-
A cumulative ozone uptake-response relationship for the growth of Norway spruce saplings
- 2004
-
Ingår i: Environmental Pollution. - : Elsevier BV. - 0269-7491. ; 128:3, s. 405-417
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Norway spruce saplings [Picea abies (L.) Karst.] were exposed during four growing seasons to different ozone treatments in open-top chambers: charcoal filtered air (CF), non-filtered air (NF) and non-filtered air with extra ozone (NF+, 1.4xambient concentrations). The CF and NF + ozone treatments were combined with phosphorous deficiency and drought stress treatments. The total biomass of the trees was harvested at different intervals during the experimental period. The ozone uptake to current-year needles of the Norway spruce saplings was estimated using a multiplicative stomatal conductance simulation model. There was a highly significant correlation between the reduction of total biomass and the estimated cumulative ozone uptake, which did not vary when different thresholds were applied for the rate of ozone uptake. The reduction of the total biomass was estimated to 1 per 10 mmol m(-2) cumulated ozone uptake, on a projected needle area basis. (C) 2003 Elsevier Ltd. All rights reserved.
|
|
| 7. |
- Karlsson, Per Erik, 1957, et al.
(författare)
-
Impact of ozone on the growth of birch (Betula pendula) saplings
- 2003
-
Ingår i: Environmental Pollution. - 0269-7491. ; 124:3, s. 485-495
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Saplings of one half-sib family of birch, Betula pendula, were exposed to three levels of ozone in open-top chambers (OTCs) during two growing seasons 1997-1998. The ozone treatments were non-filtered air (NF, accumulated daylight AOT40 over the two growing seasons of 3.0 mul l(-1) h), non-filtered air with extra ozone (NF +, accumulated daylight AOT40 of 27.3 mul l(-1) h) and nonfiltered air with additional extra ozone (NF++, accumulated daylight AOT40 of 120 mul l(-1) h), The birch saplings, including the roots, were harvested after the first and second growing seasons. After the first growing season, the NF++ treatment reduced the total wood biomass by 22%, relative to the NF treatment. There was no further reduction of the total wood biomass in the NF++ treatment after the second growing season. The root biomass was reduced by 30% after the first growing season. The shoot/root ratio, as well as the proportional biomass of leaves, were increased by ozone during both years. The ozone impact on the relative growth rate was estimated to -2% per 10 mul l(-1) h daylight AOT40 per growing season. (C) 2003 Elsevier Science Ltd. All rights reserved.
|
|
| 8. |
- Karlsson, Per Erik, et al.
(författare)
-
Ozon påverkar tillväxten hos gran i Sverige - rapport från en fyraårig fältkammarstudie
- 1998
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Föreliggande rapport är en sammanfattning av det arbete som en forskargrupp vid IVL och Botaniska Institutionen vid GU genomfört mellan 1990 och 1998. Huvudmålsättningen med denna studie var att kvantifiera effekten av ozon på tillväxten hos unga granar. Resultatet av Östad-gran studien visar: att ozon ökade klorofyllhalten i 1-åriga barr och därefter reducerade klorofyllhalten i barr som är 2 år och äldre. I 3-åriga barr hade innehållet minskat med 13-24%.- att ozon vid ett AOT40-värde på i genomsnitt 20 ppm-timmar per säsong (2 ggr den kritiska belastningsnivån för skog) orsakade en minskning i tillväxthastigheten på ca 2% under hela experimentperioden. Modellsimuleringar pekar på att dagens ozonnivåer, jämfört med de ozonnivåer som förekom för 100 år sedan, resulterar i 3-11% lägre biomassa hos avverkningsmogen gran i södra Sverige.- att lågt fosforinnehåll reducerade tillväxthastigheten med cirka 8% under hela experimentperioden.- att regelbundna perioder av torka reducerade tillväxthastigheten med cirka 12% under hela experimentperioden.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Lövblad, Gun, et al.
(författare)
-
Bedömning av en källas utsläpp av svavel och kväve vid regional miljökonsekvensbeskrivning
- 1995
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Målet med arbetet är att ta fram beslutsunderlag för lokalisering av nya utsläppskällor i förhållande till påverkansområdets känslighet och belastning. Denna rapport är första steget i ett tvåårigt arbete, och har hittills inriktats på underlag för svavel- och kväveutsläpp och halt- och depositionsbidrag i relation till totala utsläpp och belastningar inom en region. Utsläppen från en källa eller en verksamhet bör vara i linje med 'god miljöstandard' och bästa tillgängliga teknik 'BAT' och en eventuell utsläppsförändring bör dessutom inte strida mot regionala mål. En källa eller en verksamhet bör betraktas ur ett systemperspektiv. I den mån ny teknik i en ny anläggning ersätter befintliga system, kan nettoutsläppsförändringen från det totala systemet bli en minskning. Att bedöma en utsläppskälla från det halt-, depositions och effektbidrag den ger upphov till i relation till aktuell belastning och till kritisk belastning är inte användbart för den regionala planeringen. Problemet är att en källa eller en verksamhet oftast ger ett litet bidrag till regionens totala belastning, vilken i sin tur i stor utsträckning påverkas av andra länders utsläpp. En första del i planeringsprocessen för en region är därför att avgöra hur stora egna utsläpp som är acceptabla inom regionen. En rad olika metoder att ställa olika regioners utsläpp i relation till varann har testats inom projektet, såsom nyckeltal i form av utsläpp per invånare och per ytenhet, samt utsläppen per ytenhet i relation till kritisk belastning. De svenska utsläppen av svavel har redan idag minskats med vad som utlovats internationellt till år 2010, varför mindre relativ vikt nationellt sett kan läggas vid ytterligare nedskärningar av svavelutsläpp. Undantaget kan vara de regioner kring storstäderna som har relativt stora utsläpp per ytenhet, och speciellt i de områden där de svenska depositionsbidragen ensamma överskrider kritisk belastning. För kväveutsläppen i Sverige har endast en mindre utsläppsminskning skett mellan 1985 och 1992. Trafiksektorn har hittills snarare ökat än minskat sina bidrag. Nedskärningar kommer dock sannolikt att ske under den kommande tioårsperioden. Inte minst viktigt är att nedskärningar sker i övriga europeiska länder. På grund av påtagliga miljöeffekter bör starkt incitament föreligga även för dessa länder att prioritera utsläppsminskningar, vilket i sin tur skulle gynna de svenska ekosystemen. I det fortsatta arbetet kommer underlag att tas fram för ozon och växthusgaser. Metodik för jämförelser mellan olika typer av utsläpp och olika miljöeffekter ska sammanställas och testas. Möjligheter att värdera de olika effekterna gentemot varann ska studeras. Inför slutrapporteringen ska resultaten schabloniseras för olika regioner.
|
|
