| 1. |
- Björklund, Maria, 1973-, et al.
(författare)
-
Sustainability potentials of digitally based platforms for the circularity of household items
- 2023
-
Ingår i: Cleaner Logistics and Supply Chain. - : ELSEVIER. - 2772-3909.
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Closed-loop supply chains (CLSCs) are an important response to pressing sustainability challenges. However, they bring about tradeoffs like increased resource use in logistics. Addressing these complexities, digital platforms emerge as promising, yet under-researched, tools for efficiency enhancement in CLSCs. This study investigates three digital platforms facilitating furniture and household item trade in relation to CLSCs. A comprehensive framework, rooted in literature on CLSCs, digital platforms, and logistics, guides the analysis. The findings reveal diverse sustainability potentials within these platforms, primarily driven by system design, scale, and actor engagement. The efficacy of the digital platform varies based on usage patterns, their geographical scope, logistic solutions, and providers. Crucially, environmental and social sustainability tradeoffs and benefits come to light, offering insights into their emergence based on system design. This study provides insights for practitioners and scholars, regarding potentials/risks of trade-offs in environmental and social sustainability dimensions related to the use of digital platforms for trading secondhand furniture. It provides a nuanced understanding of how these differ depending on system design.
|
|
| 2. |
- Baez Ullberg, Susann, 1968, et al.
(författare)
-
Argentinean Asamblea Meetings as Assemblage: Presence in emergence
- 2017
-
Ingår i: Sandler J. & Thedvall R. (eds). Meeting Ethnography: Interrogating Meetings as Key Technologies of Contemporary Governance, Development and Resistance. - London, New York : Routledge. - 9781138677692
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
-
Digitalisering av lärares undervisning : Översikt och exempel från examensarbeten vid ämneslärarprogrammet i samhällskunskap
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna publikation är en del av rapportserien DINO – Digitalisering i nya offentligheter. Syftet med rapportserien är att publicera tidiga forskningsresultat som handlar om samhällets digitalisering i vid mening, och särskilt det som sker inom och i relation till offentliga verksamheter.Digitaliseringen av skolan handlar om ett offentligt sammanhang i allra högsta grad. Och bland lärarstudenterna som vi handleder på ämneslärarprogrammet i samhällsvetenskap har kraven på att arbeta med digitala verktyg och att ha digital kompetens fångat mångas intresse och uppmärksamhet. Vi vill därför ge en inblick i den kunskap som skapas kring temat i den här rapporten. Rapporten vänder sig till en intresserad allmänhet, men även forskare och universitetslärare som undervisar lärarstudenter, lärarstudenter som står i startgroparna för att skriva examensarbeten, samt aktiva lärare som vill få inblick i kollegors utmaningar och tillvägagångssätt när det gäller digitaliseringen och användningen av digitala verktyg i undervisningen.I rapporten vill vi dela med oss av relevanta sätt att studera och förstå hur lärare i grundskola och på gymnasiet kan undervisa med digitala verktyg, hur studenterna kan arbeta för att fånga detta, samt visa på resultat som framkommit ur examensarbetena.
|
|
| 6. |
- Gustafsson, Mariana S., 1978-, et al.
(författare)
-
DigidelCenter i Motala : Lärdomar för ökad digital kompetens
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Digital delaktighet är en demokratisk rättighet. Därför är digitalt utanförskap ett demokratiskt problem när allt fler offentliga tjänster hanteras i digitala kanaler med allt från bankärenden till skolfrågor, bussturlistor och kommunal information. I FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling, som ligger till grund för en del av forskningen som presenteras i denna rapport, talas det om att ingen ska lämnas efter eller utanför – alla ska med. Vi tar denna uppmaning från global policy som ett riktmärke för studier av lokal praktik.I rapporten presenteras kommunens och bibliotekens roll i vår digitala omvärld. På biblioteket stöttar medarbetarna medborgarna med både informationsinhämtning och att lära sig att använda digital teknik. Biblioteksmedarbetarna arbetar också med yttrandefrihet, medie- och informationskunskap och hållbar utveckling. Vi beskriver arbetet på bibliotek för att kunna tillmötesgå såväl politiska förväntningar och lokala realiteter, som vilka kompetenser personalen behöver och hur arbetet kan organiseras. Ett syfte har även varit att sprida erfarenheter av de arbetssätt för digital delaktighet som utvecklas på DigidelCenter i Motala, till i första hand politiker och tjänstemän i Sverige. Karaktären på studierna har varit aktionsforskning där design och resultat kontinuerligt diskuteras med intresserade aktörer i kommunen och på bibliotek i samverkan, i Östergötland.I rapporten beskriver och analyserar vi arbetet på DigidelCenter i Motala kommun som en demokratisk arena. Motalas arbete har i flera sammanhang lyfts fram som en framgångsrik modell för att stödja digital inkludering, bland annat av digitaliseringsministern Peter Eriksson vid hans besök våren 2018. Det framhölls även när regeringen lanserade en satsning på flera DigidelCenter runt om i Sverige och sköt till medel för arbetet (Regeringen Pressmeddelande, 2018). Därför står arbetet på Motala bibliotek i fokus här.En utmaning här är svårigheterna att mäta digital kompetens, men även hur den kan studeras och beforskas. I policydokument finns många olika perspektiv som pendlar mellan uppfattningar om enskilda personers kompetens att vara aktiva medborgare (EU:s styrdokument/ EU, 2017?), till krav på tjänstemän och medarbetares digitala kompetens att kunna förklara för andra, visa och leda (OECD, 2017). I båda fallen handlar det om vad som händer i möten med digital teknik.Vi presenterar resultat från aktiviteter med besökare och deltagare i DigidelCenters verksamhet i form av observationer, en enkätstudie, och intervjuer med bibliotekspersonal och kommunala politiker. Dessa olika sammanhang visar på vad vi måste förstå för att tala om digital delaktighet i det offentliga, det vill säga det vi har för avsikt att studera inom forskargruppen DINO.Resultaten indikerar att arbetet med digital inkludering behöver fortsätta, samt att det handlar om mer än tillgång till teknik - kompetens är också viktigt. Resultaten från DigidelCenter i Motala visar även att personal som i sin tjänst möter människor med digitala frågor behöver både pedagogisk kompetens och kännedom om samhällets logik kring var olika e-tjänster ”hör hemma”. Dessa resultat kommer att bidra till att utveckla stöd för dem som arbetar med digital kompetens och inkludering.
|
|
| 7. |
- Guyader, Hugo, 1990-, et al.
(författare)
-
Institutional Logics at Play in a Mobility-as-a-Service Ecosystem
- 2021
-
Ingår i: Sustainability. - : MDPI. - 2071-1050. ; 13:15
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The last decade has brought the transport sector to the forefront of discussions on sustainability and digital innovations: practitioners, researchers, and regulators alike have witnessed the emergence of a wide diversity of shared mobility services. Based on a longitudinal case study of a regional Mobility-as-a-Service (MaaS) ecosystem in Sweden, constituted of a document analysis and 24 semi-structured interviews with 18 representatives from regional authorities, mobility service providers, and other stakeholders from the public and private sectors, this study examines the co-existing and competing institutional logics at play, identified as State logic, Market logic, Sustainability logic, Experimental logic, and Service logic. The analysis reveals that these institutional logics pertain to tensions in the collaboration within the ecosystem’s stakeholders in terms of: (1) finding a common vision and scope for MaaS, (2) establishing a sustainable business model, (3) triggering a behavioral change regarding car travel, (4) being able to find one’s role within the project and to consequently collaborate with other stakeholders, and (5) managing uncertainty through testing and experimenting innovative solutions, which ultimately yielded key learnings about MaaS and the shared mobility ecosystem and its stakeholders. These case study findings, based on an institutional logics framework, provide a novel perspective on emerging ecosystems, from which implications for MaaS developers and further research on shared mobility are drawn.
|
|
| 8. |
- Guyader, Hugo, 1990-, et al.
(författare)
-
Institutional Logics in the Creation of Mobility-as-a-Service
- 2021
-
Ingår i: Sammanställning av referat från Transportforum 2021. ; , s. 161-
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- 1) BackgroundOffering Mobility as a Service (MaaS) is about integrating different mobility services from a diversity of public and private actors, into one platform system embodied in a smartphone app to provide unique mobility solutions to each customer need. The objectives of MaaS are to provide more convenient sustainable mobility solutions than the use of private cars, and to reduce traffic congestion and CO2 emissions, liberate parking areas, and other major issues in city centers. In the “sharing economy paradigm”, commuters will not necessarily possess their own means of transportation. With the assumption that a high level of integration between mobility services is more appealing to customers and a tool for promoting sustainability, than the possession and usage of private cars, MaaS is anchored in this paradigm promoting access instead of ownership.MaaS can be traced back to a pilot project developed and implemented in Gothenburg, Sweden during 2013-2014, known as Go:Smart. Go:Smart aimed to develop, test (for a limited time period), and evaluate ways to offer smarter and more sustainable ways of traveling for city residents. At the end of the project, 93% of the pilot participants found MaaS app very useful and were willing to continue using it. Despite this, Go:Smart was discontinued. To succeed at the “transportation smörgåsbord concept” future projects would require a careful cooperation and collaboration between the key actors (i.e. the diverse providers of transportation services) involved in the project. In short, while the pilot app worked for 200 people, the actors behind the MaaS solution did not manage to maintain the collaboration and to establish a sustainable business model. Integration barriers, issues of public-private partnership, lack of scalability, developing trust for collaboration, are among the main challenges in implementing MaaS. The public-private partnership impedes the conversion from successful MaaS pilots to full public launch, so that more research should be conducted to better understand the obstacles of MaaS development within public-private collaborations.For the MaaS sector to grow as expected, we need to better understand how the mobility actors involved collaborate to launch a MaaS app that meets customers demand, attracts new customers, and maintains a sufficient user base on the long term. This paper aims to investigate the different logics performed by actors involved in creating a market for MaaS that fulfils and shapes customer demand for mobility. On the one hand, a certain mobility demand already exists among customers (e.g. commuters who use different transportation modes), which the MaaS offer can provide a solution through a combination of mobility services that removes inconvenient hassles (e.g. combining multiple subscriptions, timetables, and itineraries from different providers). On the other hand, the demand for mobility can be constructed to attract new customers (e.g. early adopters of new technologies, people with an access-over-ownership lifestyle) with a convenient, innovative, and seamless solution to organize commuting and daily travels such as they find MaaS superior to private car travels and remain actual users. To grasp the different logics underlying these aspects of fulfilling and shaping the demand on a new market, the MaaS actors’ collaboration is analyzed through the lens of institutional logics.The marketing literature has recognized that markets are emerging in an on-going process guided by actors so that the markets are shaped favorably to them. This market creation is influenced by other market-shaping processes from adjacent markets and certain market actors can even force the creation of a market. Furthermore, markets are not immediately populated by a wide variety of market actors, but through an incremental process of different activities, sometimes aimed at changing the rules of a market. Considering the introduction of MaaS in an existing ecosystem of actors with their own mobility services as a case of new market creation and shaping activities and mechanisms guided by the same actors opens up opportunities to investigate the processes aimed at claiming, demarcating or controlling a market. (2) Method and materialThis paper is based a case study of LinMaaS, an ongoing project initiated by the municipality of Linköping to launch its own MaaS within the next two years. We investigate in what ways demand for MaaS with seamless, flexible, and multi-modal mobility precedes the introduction of the mobility solution and this demand is created and shaped by the actors behind LinMasS development. We gather empirical data from interviews with managers and decisions makers from different LinMaaS public and private stakeholders (e.g., the municipality, the public transportation company offering bus and train services, the carsharing company, the software company, the e-scooter company), and notes and meeting minutes across different Work Package groups (e.g., app design, pricing models, marketing communications). As members of the research team evaluating the pilot project of LinMaaS, we have been able to get in-depth insights.(3) Analysis and resultsDifferent institutional logics can coexist in everyday practice, but they can also get into conflict. Institutional logics are particularly relevant for studying initiatives where actors from private and public sectors collaborate to create new digital solutions while managing the tensions between different assumptions, norms, ambitions, regulations, and organizational practices, which investigating intersecting logics allow to highlight. The sharing economy discourse and practices are also permeated with tensions (i.e. similar to institutional logics) between the communal norms of pro-social sharing and the commercial norms of market-based transactions. The results of this case study of LinMaaS and how the demand for mobility is identified and shaped in a new market show how different logics coexist and conflict simultaneously in unresolved tensions between a great diversity of actors. Identifying these different logics and their implications is key to a better management of the collaboration to create a sustainable ecosystem for MaaS.
|
|
| 9. |
- Iacobaeus, Helena, 1980-, et al.
(författare)
-
Digitalt utanförskap : en forskningsöversikt
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den här rapporten bygger på en kartläggande litteraturstudie om internationell forskning av digitalt utanförskap. Digitalt utanförskap är ett demokratiskt problem när alltfler välfärdstjänster digitaliseras. Rapportens syfte är att undersöka vilken forskning som har publicerats inom området digital exkludering, samt vilka faktorer som nämns som bidrar till digital exkludering och vilka grupper som studerats som digitalt exkluderade tidigare.ModellEn användbar modell för att analysera digitalt utanförskap har utarbetats av forskaren Jan van Dijk. Den har tidigare illustrerats som en triangel med motivation som bred bas, men utifrån vårt arbete med denna forskningsöversikt föreslår vi att den illustreras som en trappa med stegen: motivation, tillgång, färdigheter, användning. Denna modell visar hur forskningen har gått från fokus på tillgång till digital teknik, till att se det som ett mer komplext fenomen.ResultatResultatet visar att tidigare forskning har förklarat och förstått individuellt digitalt utanförskap utifrån följande faktorer:Bristande motivationBristande infrastruktur/tillgångBristande kunskap och färdigheterLåg socioekonomisk statusBristande tillit/självtillitNär det kommer till samhälleliga faktorer som kan bidra till digitalt utanförskap så nämns:Bristande styrning och ledningMotsatsen till digitalt utanförskap är digital delaktighet och inkludering. Det främsta resultatet visar att det är en pågående process som här liknas vid en trappa. Eftersom den digitala utvecklingen är pågående kan inte digital kompetens och inkludering ses som avslutade processer; människor måste ständigt uppgradera sina kompetenser för att kunna hänga med. Människor som befinner sig på de övre stegen kan dock halka ner vid en förändrad livssituation,som att gå från anställning till arbetslöshet.SlutsatserDet saknas enhetliga begrepp om vad som avses med digitalt utanförskap, inkludering och kompetens, vilket kan försvåra jämförelserDigital inkludering är pågående process, som människor kan halka efter iDigitalt utanförskap kan förstås utifrån situationer snarare än utifrån människors karaktär eller identitet (som implicit innebär att det kan undvikas)Digitalt utanförskap kan handla om komplexa samband mellan flera faktorerDigitalt utanförskap kan förekomma i olika sociala grupper och ålderskategorierRapporten har en sammanställning över faktorer som lyfts fram i tidigare forskning som gynnsamma för insatser som syftar till digital inkludering. Det handlar om faktorer som i stort återspeglas i ovan nämnda modell:MotiveraSkapa tillgångFrämja färdigheterFrämja användningIdéer för fortsatt forskningMed slutsatsen i tidigare forskning om att digital inkludering är en pågående och komplex process eftersom den digitala tekniken ständigt utvecklas behövs fortsatt forskning som visar hur olika faktorer hänger samman och kan bidra till inkludering eller exkludering. Det behövs även fortsatt forskning om olika grupper, till exempel nyanlända och migranter samt människor med olika funktionsvariationer. Att fokusera på hur olika situationer påverkar digital delaktighet och inkludering framstår som relevant. Mer tillämpad forskning om hur offentliga digitala system och tjänster designas inom ett svenskt sammanhang skulle också vara värdefull, liksom utvecklandet av nydanande metoder för att studera digital delaktighet.
|
|
| 10. |
- Jansson, Ann, 1993-, et al.
(författare)
-
Sharing and recycling resources in a hybrid online and on-site community
- 2021
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In this paper we explore different ways that online and on-site (here called hybrid) sharing and recycling of resources takes place within a small Swedish municipality. Municipalities in Sweden are obliged to provide certain welfare services, like waste management and recycling facilities for their inhabitants. Digital solutions have been suggested as a novel ingredient to deliver services according to the law. The utilization of sharing platforms is presented as a way of sharing limited resources. However, sharing platforms in public settings are not developed, particularly not in small municipalities. Some apps have even been controversial to introduce in municipalities. Therefore, it is relevant to investigate how already established platforms, like Facebook, are used. Some groups of citizens are advanced in using platforms such as Facebook for swapping/buying/selling products, sharing information and services, and coordinating recycling of goods, while other inhabitants rely on physical and on-site media like bulletin boards. Recycling can contribute to increased resource efficiency. The citizens have a sense of community and collaborate extensively on sharing platforms, towards a sustainable everyday life. The empirical material for the study is based on mapping of sharing practices in the municipality, including data harvested from a Facebook group for sharing/swapping/buying, ethnographic observations on site, and interviews. The results from the study can be used by municipalities that want to increase sharing and reach more circular economy and recycling.
|
|
