| 1. |
- Andersson, Agneta, et al.
(författare)
-
Pelagial biologi / växtplankton
- 2010
-
Ingår i: Havet. - Stockholm : Naturvårdsverket. - 9789162012816 - 9789163369469 ; , s. 32-33
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 2. |
- Edman, Anna, et al.
(författare)
-
Årsrapport 2006 Hydrografi och växtplankton: Hallands kustvattenkontroll
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- HYDROGRAFI 2006 blev ytterligare ett i raden av varmare år än normalt längs Hallandskusten. Året inleddes dock kyligt med 3 - 4 grader kallare än normalt i mars men resten av året var temperaturen både i luften och i ytvattnet över det normala.Nederbördsmängderna var mycket höga i oktober-december och därmed även vattenföringen i de västsvenska vattendragen. Rekordhöga ytvattentemperaturer uppmättes på många håll under sommaren, med ett maxvärde på 23.1 grader vid N5 i Kungsbackafjorden. Salthalten i ytvattnet varierade stort under 2006. Ytsalthalten var mycket över det normala i juni, september och november. Dessa tre mättillfällena föregicks av perioder med kraftiga västliga-nordliga vindar och inflöde till Östersjön. Det betyder att salt vatten från Skagerak transporterades in mot kusten och att den Baltiska ytströmmen som normalt går norrut längs Hallandskusten hölls tillbaka.Kvävehalterna var i huvudsak låga större delen av året med undantag av novemberdecember då de var högre än normalt till följd av hög nederbörd och tillförsel från land. Inflödet av Skagerakvatten till Kattegatt i november resulterade i att höga fosfat- och silikathalter uppmättes. Under en stor del av 2006 var totalfosforhalterna över det normala. Totalfosforhalter över det normala uppmättes också i utsjön (vid Anholt), vilket tyder på att det allmänt var höga halter i Kattegatt under 2006. Även i Östersjöns ytvatten har fosforhalterna varit höga under stora delar av 2006. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (1999) var närsaltsituationen under 2006 bra och visade i huvudsak liten eller obetydlig avvikelse från jämförvärdena. Inga större avvikelser förekom heller vad gäller siktdjup eller klorofyll a under sommaren. Under stora delar av 2006 var syrgashalten under det normala vid N5, N13 och L9. Syrgashalter under den kritiska gränsen på 2 ml/l uppmättes i oktober vid N6, L9 och Anholt, vilket är mycket under det normala för N6.VÄXTPLANKTONUndersökningar av plankton har gjorts vid två stationer längs Hallandskusten; L9 Laholmsbukten och N7 Nidingen. Utvärdering av klorofyll a värden har gjorts för L9, N13, N7, N6 och N5. Proverna har tagits en gång per månad hela året, förutom i mars månad då provtagning uteblev i Laholmsbukten på grund av is. Undersökningarna har gjorts i miljöövervakningssyfte på uppdrag av Hallands vattenvårdsförbund och bland annat så har extra fokus lagts på potentiellt skadliga arter.Vinterblomning observerades vid de två stationerna i januari månad och i februari var det vårblomning med stora antal kiselalger, höga klorofyll a värden och låga närsaltshalter. Chattonella cf. verruculosa, som är skadlig för fisk, återfanns i proverna från januari till och med april i olika stora antal vid L9. Vid N7 återfanns samma art i februari.Dinoflagellatsläktet Dinophysis observerades vid en eller båda stationer i låga antal vid alla provtagningsomgångar. Bara Dinophysis acuta översteg gränsvärdet en gång vid varje station i loppet av året, i januari vid N7 och i november vid L9. Rester efter sommarens cyanobakterieblomningar i Östersjön observerades i augusti och oktober vid båda planktonstationerna. Höga klorofyll a värden uppmättes månaderna januari-mars, maj och september. Observationer av skadliga arter presenteras i tabellform. Rådata från växtplanktonanalyser finns i SMHI:s växtplanktondatabas samt har levererats till Länsstyrelsen i Halland.
|
|
| 3. |
- Hajdu, Susanna, et al.
(författare)
-
Sommarens växtplanktonsamhälle har förändrats
- 2007
-
Ingår i: Havet 2007. - : Naturvårdsverket. - 9789162012625
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Växtplanktonsamhällets sammansättning under sommaren har förändrats i alla havsområden under senare år. Exempelvis har filamentösa cyanobakterier ökat i Egentliga Östersjön. Den troligaste förklaringen är ändrade hydrografiska förutsättningar, så som ökad humustillförsel från land, försämrat ljusklimat, minskad salinitet och ökad temperatur orsakad av ändringar i klimatet.
|
|
| 4. |
- Höglander, Helena, et al.
(författare)
-
Pelagial biologi - växtplankton
- 2012
-
Ingår i: Havet. - Stockholm : Naturvårdsverket. - 9789187025129 - 9789198064612 ; , s. 48-49
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 5. |
- Höglander, Helena, et al.
(författare)
-
Pelagial biologi /växtplankton
- 2011
-
Ingår i: Havet. - Stockholm : Naturvårdsverket. - 9789162012885 - 9789163397639 - 9789187025006 ; , s. 32-33
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 6. |
- Höglander, Helena, et al.
(författare)
-
Pelagial biologi/växtplankton
- 2016
-
Ingår i: Havet. - : Naturvårdsverket; Havsmiljöinstitutet; Havs- och vattenmyndigheten. - 9789198229134 - 9789187967122 ; , s. 56-59
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 7. |
- Ingemansson, Anna, et al.
(författare)
-
Årsrapport 2004 Hydrografi och växtplankton: Hallands kustvattenkontroll: med utvärdering av perioden 1993-2004
- 2005
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- HYDROGRAFIÅr 2004 var som helhet ett varmare år än normalt längs Hallandskusten. Sommarmånaderna juni och juli var dock både kallare och blötare än normalt. Under juli kom stora nederbördsmängder med påföljande översvämningar i framförallt Småland men även sydöstra Halland påverkades av detta oväder. Både temperatur och salthalt i ytvattnet uppmättes under året till i stort sett normala nivåer. Lägre ytvattentemperatur uppmättes i februari och mars till följd av kyligare väder i januari och februari. Eventuella avvikelser i salthalt visade sig ofta hänga samman med flödet genom Öresund. Vid inflöde till Östersjön kan salthalten stiga och vid utflöde sjunker halten i Kattegatts ytvatten. Låga halter av kväve, fosfor och kisel och höga klorofyllhalter uppmättes i början på mars i samband med vårblomning av plankton. Närsalthalterna, speciellt då det gäller kväve, låg huvudsakligen på låga och bra nivåer under hela året förutom i december då förhöjda halter av de oorganiska fraktionerna uppmättes vid en del stationer. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder var närsaltsituationen bra och visade endast liten eller obetydlig avvikelse från jämförvärdena. Siktdjupet i augusti var sämre än på länge vid de flesta mätstationer och klassas enligt bedömningsgrunderna som tydlig till mycket stor avvikelse från jämförvärdena. De låga siktdjupen sammanfaller med något förhöjda klorofyllhalter och det pågick alltså vid mättillfället viss planktonblomning som grumlade vattnet. Syretillgången i bottenvattnet var lägre än normalt vid flera tillfällen 2004. VÄXTPLANKTONI januari och februari var det vinterförhållanden vid Hallandskusten. I februari började det dra ihop sig mot vårblomning, vilket indikerades av typiskt vårblommande arter i låg mängd. I mars prickades vårblomningen nära sitt maximum, eftersom klorofyll a-halterna var mycket höga och låg nära ytan, närsalterna var på väg att ta slut och mängden planktonalger var stor vid L9 Laholmsbukten och N7 Nidingen. Utöver de sedvanliga kiselalgerna blommade det för fisk potentiellt dödliga släktet Chattonella vid N7. En lägre celltäthet observerades också vid L9. En mycket hög kiselhalt uppmättes igen nära ytan vid L9 i april. Det fanns många arter av kiselalger samt ett stort inslag av heterotrofa dinoflagellater. Av Chattonella-blomningen fanns bara enstaka celler kvar i april. I maj månad visade analyserna låga närsalts- och klorofyllhalter och låga cellantal. Årets Emiliania huxleyi-blomning kunde observeras i proverna från N7 i början av juni. Till L9 kom den inte, troligtvis på grund av den låga salthalten. Annars präglades proven av små oidentifierade celler med och utan flageller. Det fanns fortfarande gott om E. huxleyi vid N7 i juliproven, och dessutom ökade diversiteten generellt vid båda stationerna. Även i augusti var det hög diversitet i samtliga prover. Ett flertal potentiellt skadliga arter observerades, Prorocentrum minimum, Dinophysis norvegica, D. acuminata och Chrysochromulina spp. Den sistnämnda ökade i antal vid L9 i septemberproven, i övrigt avtog arterna i celltäthet vid båda stationer denna månad. Chrysochromulina spp fanns fortfarande i vattnet i lägre antal i oktober, nu i sällskap med Pseudo-nitzschia spp, som även fanns vid N7. Höstblomningen var tydlig denna månad och höll i sig till novemberprovtagningen. Relativt höga cellantal av Pseudo-nitzschia observerades hela hösten och även i december. Det var annars glesa planktonprov i december, så planktonsamhället verkade till slut inta vintervila.I rapporten utvärderas också perioden 1993-2004 för parametrarna- Fosfat vintertid- Totalfosfor vintertid- Oorganiskt kväve vintertid- Totalkväve vintertid- Totalfosfor sommartid- Totalkväve sommartid- Klorofyll a och siktdjup i augusti- Syrgashalt i bottenvattnet, årsminimumÄven växtplanktonsituationen över tidsperioden 1993-2004 utvärderas.
|
|
| 8. |
- Ingemansson, Anna, et al.
(författare)
-
Årsrapport 2005 Hydrografi och växtplankton: Hallands kustkontrollprogram
- 2006
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- HYDROGRAFI2005 blev ytterligare ett i raden av varmare år än normalt längs Hallandskusten. Året inleddes mycket milt och inte minst blåsigt i och med stormen Gudrun. I anslutning till stormen uppmättes vattenstånd på 164 cm över medelvatten vid Hallandskusten och vattenföringen i de västsvenska vattendragen var högre än normalt.I stort sett höll sig ytvattentemperaturen kring normala värden under 2005. Milt väder resulterade i högre temperatur än normalt främst i januari och det kyliga vädret i februari-mars orsakade något lägre temperatur än normalt. Avvikelser i salthalt i ytvattnet uppmättes främst i februari då salthalten vid station N7 Nidingen och N13 låg mycket under det normala till följd av långvarigt utflöde ur Östersjön. Låga halter av oorganiskt kväve, fosfor och kisel och höga klorofyll a-halter uppmättes i början på mars till följd av vårblomning. Närsalthalterna var låga under större delen av 2005, utom i inre Kungsbackafjorden i januari då förhöjda kvävehalter uppmättes till följd av landavrinning, samt vid flertalet stationer i februari då fosfathalten låg över det normala på grund av större påverkan av Östersjövatten än vanligt. Högre halt totalfosfor än normalt uppmättes vid några flera tillfällen under året. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder var närsaltsituationen bra och visade i huvudsak liten eller obetydlig avvikelse från jämförvärdena.Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder förekom inga större avvikelser under 2005 vad gäller siktdjup eller klorofyll a. Under i stort sett hela 2005 har syrgashalterna legat under det normala vid L9 Laholmsbukten. Vid övriga kuststationer var syrgastillgången relativt god (> 4 ml/l) under större del av året, utom under hösten då halter under 4 ml/l uppmättes på en del håll.VÄXTPLANKTONFrån och med januari 2005 har planktonanalyserna från Halland kompletterats med analyser av biovolymer i ytproverna (0-10 m). Årets två första månader bar prägel av vinterförhållanden, med höga närsalthalter, låga klorofyll a-halter, få arter och låga cellantal vid både station N7 och L9. I mars månad var vårblomningen ett faktum, och stora mängder kiselalger förekom i proverna från bägge stationerna. Den totala biovolymen var hög och analyser från alla fem Hallandstationer visade på relativt höga klorofyll a-toppar.I april var det fortfarande hög celltäthet bland kiselalger i ytprovet (0-10m) från L9, medan blomningen var på väg att sjunka undan vid N7, där hög celltäthet i stället observerades i djupprovet (10-20m). Vid båda stationerna hade antalet heterotrofa dinoflagellater ökat. En population av Dictyocha speculum i en skelettlös fas, då den är skadlig för fisk, fanns i ytprovet från L9 i maj, i övrigt en månad med relativt många arter i låga cellantal. En månad senare observerades D. speculum i den skadliga fasen i djupprovet från N7, vid L9 fanns arten med enstaka celler i den mera vanliga formen, med skelett. I juli blommade den stora kiselalgen Proboscia alata, vilket troligtvis orsakade de höga totala biovolymerna vid både N7 och L9, samt ett högt djupvärde på klorofyll a vid N6, N7 och N13. Planktonproverna från augusti månad visade på många potentiellt toxiska arter, men ingen översteg riskvärdet. I september däremot, blommade kiselalgen Pseudo-nitzschia delicatissima-gruppen vid L9 med 3,5 miljoner celler/l. L9 och N7 skiljde sig åt på det sättet att proverna från L9 tydde på att det gick mot höstblomning, medan N7 låg kvar på låga biovolymer och cellantal. I oktober var proverna från de två stationerna mer likvärdiga igen, och i november var det kiselalgsblomning vid N7. P. delicatissima-gruppen och Dinophysis acuta fanns över riskvärdena vid N7, prover från L9 analyserades inte denna månad. Klorofyll a-toppar visade på blomning vid samtliga stationer i november månad. I december uteblev ett förväntat vinterlugn och i stället kunde en omfattande vinterblomning observeras.
|
|
| 9. |
- Karlson, Bengt, et al.
(författare)
-
Variability and Trends of Phytoplankton in the Baltic Sea and Kattegat-Skagerrak
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The aim of the report is to describe results from analyses of time series of phytoplankton data from the Swedish marine monitoring programs. One issue is if it is possible to describe environmental change with the current sampling frequency. The three main aims are: (I) to investigate the statistical strength of time series of phytoplankton biomass, (II) to investigate the variability of species composition between stations and (III) to investigate the temporal variability regarding species composition. Results indicate how long time series are needed to detect change at a certain level. Also the variability in biodiversity is shown with some examples. To quantify the biomass of phytoplankton different parameters may be investigated, e.g. chlorophyll content and the biovolume of phytoplankton. Chlorophyll a is designated in directives for describing the environmental status of the seas as an indicator for eutrophication. Sampling for chlorophyll is usually made using two different methods in the seas surrounding Sweden. Samples are collected using a hose, normally from 0-10 m depth, or by sampling at discrete depths, e.g. 1, 5 and 10 m. No difference was observed when comparing data from the hose sampling with depth-averaged data from the discrete depths. Thus the data from hose-sampling can be used together with the data based on sampling at discrete depths. To investigate if chlorophyll a works as a proxy for phytoplankton biomass data on total biovolume of phytoplankton, based on cell counts and cell volume estimates, was compared to chlorophyll a data. The data set include data from 1983 to 2014. A large part of the data emanates from 2010 and later. In the investigated data set there is a significant, but weak, correlation between chlorophyll a and total biovolume (n= 3119, p <0.01, R2 = 0.439). Results about the statistical strength (power) of the time series of total biovolume of phytoplankton indicate that it on average takes 23 years to detect a change of 1% (p<0.01, power = 80%). A change of 10% is detected after 7 years and a change of 40% is detected in 5 years. Results regarding the statistical strength of time series of chlorophyll a show that it on average takes 33 years to detect a change of 1%. A change of 10% is detected after 14 years and a change of 40% in 7 years. Please note that these figures are based on data from monitoring programs that include the variability observed. When the data set was divided into geographical areas called the type areas it was evident that the amount of available data in the different type areas varies a lot. In some areas there is not enough data to carry out an analysis of the statistical strength. Another conclusion is that there is substantially less data on phytoplankton biodiversity and biomass based on cell counts and cell volume estimates compared to the amount of data on chlorophyll a. Data was also split according to sea basins to show the statistical strength in the data if sampling frequency continues as up to now. To detect a change of Swedish Agency for Marine and Water Management report 2015:33 8 5% of chlorophyll a with the power of 80% the number of years needed if the present sampling frequency continues is on average:- The Kattegat-Skagerrak: 16 years- The Sound and the Southern Baltic Proper: 11 years- The Baltic Proper: 7->50 years- The Bothnian Sea: 19-41 years- The Bothnian Bay: 13-35 years To investigate differences in biodiversity, data from intense sampling campaigns made in the period 2010-2012 was used. The sampling was made at a much larger number of locations compared to the normal monitoring program. Results of cluster analysis (Euclidian distance) on the species composition show that weekly sampling describes the natural variability in phytoplankton biodiversity well while sampling once a month does not resolve the natural variability in biodiversity. When investigating the spatial variability, i.e. the differences in species composition between stations, results indicate that samples from the same water mass, e.g. the southern Kattegat, are similar. The differences in closely located bays and fjords are large in regard to plankton biodiversity.
|
|
| 10. |
- Karlson, Bengt, et al.
(författare)
-
Växtplankton och deras miljö : i Västra Götalands kustvatten 1986-2021
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- SMHI har på uppdrag av Länsstyrelsen för Västra Götaland genomfört en utvärdering av marina växtplanktondata och omvärldsparametrar som påverkar växtplankton. Rapporten gäller prover insamlade inom miljöövervakningen längs Västra Götalands kust (Bohuskusten och Göteborgs skärgård) under åren 1986–2021. Prover från centrala Skagerrak har tagits med som jämförelsematerial. Uppdraget genomfördes av Bengt Karlson, Markus Lindh och Ann-Turi Skjevik. Förslag och synpunkter som framförs i rapporten kommer från författarna.
|
|
