SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "WFRF:(Skoog Elisabet) "

Sökning: WFRF:(Skoog Elisabet)

  • Resultat 1-10 av 25
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  • Edvinsson, Marie, et al. (författare)
  • Bartonella spp. seroprevalence in tick-exposed Swedish patients with persistent symptoms
  • 2021
  • Ingår i: Parasites & Vectors. - : BioMed Central (BMC). - 1756-3305. ; 14
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Background: Bartonella spp. are emerging pathogens transmitted by arthropod vectors, possibly including ticks. We have investigated signs of bartonellosis in Swedish patients with presumed tick-bite exposure and symptom duration of at least 6 months.Methods: Serological testing for Bartonella henselae and Bartonella quintana was performed in 224 patients. Symptoms, tick exposure, evidence of co-infection and previous treatments were evaluated. Seropositive patients were compared to a matched group (twofold larger and negative serology) from the same study cohort.Results: Seroprevalence was 7% for B. henselae and 1% for B. quintana, with one patient testing positive to both agents. Tick bites were reported by 63% of the patients in the seropositive group and 88% in the seronegative group and presumed tick exposure was more common in the seronegative group. Animal contact was equally common in both groups, along with reported symptoms. The most common symptoms were fatigue, muscular symptoms, arthralgia and cognitive symptoms. Exposure to co-infections was evenly distributed in the seropositive and seronegative groups.Conclusions: Antibodies to Bartonella were more common in this cohort of patients than in cohorts of healthy Swedish blood donors in previous studies but lower than those in blood donors from southern Europe. Positive Bartonella serology was not linked to any specific symptom, nor to (suspected) tick-bite exposure.
  •  
2.
  • Gustafson, D, et al. (författare)
  • An 18-year follow-up of overweight and risk of Alzheimer disease
  • 2003
  • Ingår i: Archives of Internal Medicine. - 0003-9926 .- 1538-3679. ; 163:13, s. 1524-1528
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Background  Overweight and obesity are epidemic in Western societies and constitute a major public health problem because of adverse effects on vascular health. Vascular factors may play a role in the development of a rapidly growing disease of late life, Alzheimer disease (AD). Using body mass index (BMI, calculated as weight in kilograms divided by the square of height in meters), we examined whether overweight is a risk factor for dementia and AD.Methods  The relationship between BMI and dementia risk was investigated in a representative cohort of 392 nondemented Swedish adults who were followed up from age 70 to 88 years, with the use of neuropsychiatric, anthropometric, and other measurements. Multivariate Cox proportional hazards regression analyses included BMI, blood pressure, cardiovascular disease, cigarette smoking, socioeconomic status, and treatment for hypertension.Results:  During the 18-year follow-up (4184.8 risk-years), 93 participants were diagnosed as having dementia. Women who developed dementia between ages 79 and 88 years were overweight, with a higher average BMI at age 70 years (27.7 vs 25.7; P = .007), 75 years (27.9 vs 25.0; P<.001), and 79 years (26.9 vs 25.1; P = .02) compared with nondemented women. A higher degree of overweight was observed in women who developed AD at 70 years (29.3; P = .009), 75 years (29.6; P<.001), and 79 years (28.2; P = .003) compared with nondemented women. For every 1.0 increase in BMI at age 70 years, AD risk increased by 36%. These associations were not found in men.Conclusions  Overweight is epidemic in Western societies. Our data suggest that overweight at high ages is a risk factor for dementia, particularly AD, in women. This may have profound implications for dementia prevention.
  •  
3.
  • Höper, Linnea, et al. (författare)
  • Vasculitis due to Candidatus Neoehrlichia mikurensis : a cohort study of 40 Swedish patients
  • 2021
  • Ingår i: Clinical Infectious Diseases. - : Oxford University Press. - 1058-4838 .- 1537-6591. ; 73:7, s. e2372-e2378
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • BACKGROUND: Candidatus (Ca.) Neoehrlichia (N.) mikurensis is an emerging tick-borne pathogen of humans that is closely related to Ehrlichia and Anaplasma species. This strict intracellular bacterium escapes detection by routine microbiologic diagnostic methods such as blood culture leading to considerable under-diagnosis of the infectious disease it causes, neoehrlichiosis.METHODS: Here, we describe the vascular and thromboembolic events afflicting a series of 40 patients diagnosed with neoehrlichiosis in Sweden during a 10-year period (2009-2019).RESULTS: The majority of the patients (60%) developed vascular events ranging from repeated thrombophlebitis, deep vein thrombosis, pulmonary embolism, transitory ischemic attacks to arteritis. Younger age was a risk factor for vascular complications. In contrast, there was no difference in the incidence of vascular events between immunosuppressed and immunocompetent patients. However, there were qualitative differences such that deep vein thrombosis exclusively afflicted the immunosuppressed patients whereas arteritis was restricted to the immunocompetent ones. We also present the case histories of two patients who developed vasculitis mimicking polyarteritis nodosa and giant cell arteritis. Both were cured by doxycycline treatment.CONCLUSIONS: Ca. N. mikurensis infection should be considered in patients living in tick-endemic areas of Europe and northern Asia who present with atypical vascular and/or thromboembolic events. Early diagnosis and antibiotics targeting this emerging infectious agent can eradicate the infection and prevent the development of new vascular events.
  •  
4.
  • Kimbung, Siker, et al. (författare)
  • Transcriptional Profiling of Breast Cancer Metastases Identifies Liver Metastasis-Selective Genes Associated with Adverse Outcome in Luminal A Primary Breast Cancer
  • 2016
  • Ingår i: Clinical Cancer Research. - : AMER ASSOC CANCER RESEARCH. - 1078-0432 .- 1557-3265. ; 22:1, s. 146-157
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Purpose: The complete molecular basis of the organ-specificity of metastasis is elusive. This study aimed to provide an independent characterization of the transcriptional landscape of breast cancer metastases with the specific objective to identify liver metastasis-selective genes of prognostic importance following primary tumor diagnosis. Experimental Design: A cohort of 304 women with advanced breast cancer was studied. Associations between the site of recurrence and clinicopathologic features were investigated. Fine-needle aspirates of metastases (n = 91) were subjected to whole-genome transcriptional profiling. Liver metastasis-selective genes were identified by significance analysis of microarray (SAM) analyses and independently validated in external datasets. Finally, the prognostic relevance of the liver metastasis-selective genes in primary breast cancer was tested. Results: Liver relapse was associated with estrogen receptor (ER) expression (P = 0.002), luminal B subtype (P = 0.01), and was prognostic for an inferior postrelapse survival (P = 0.01). The major variation in the transcriptional landscape of metastases was also associated with ER expression and molecular subtype. However, liver metastases displayed unique transcriptional fingerprints, characterized by down-regulation of extracellular matrix (i.e., stromal) genes. Importantly, we identified a 17-gene liver metastasis-selective signature, which was significantly and independently prognostic for shorter relapse-free (P < 0.001) and overall (P = 0.001) survival in ER-positive tumors. Remarkably, this signature remained independently prognostic for shorter relapse-free survival (P = 0.001) among luminal A tumors. Conclusions: Extracellular matrix (stromal) genes can be used to partition breast cancer by site of relapse and may be used to further refine prognostication in ER positive primary breast cancer. (C)2015 AACR.
  •  
5.
  • Nilsson, Kerstin, et al. (författare)
  • 54 forskare: Inte alla klarar höjd pensions-ålder
  • 2017
  • Ingår i: Svenska Dagbladet, Stockholm. - 1101-2412.
  • Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
    • Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet, så att fler klarar att arbeta i högre ålder. Att enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern är inte långsiktigt hållbart, skriver 54 forskare.DEBATT | PENSIONForskning visar att cirka var fjärde har en diagnos eller skada orsakad av sitt arbete. Detta gör arbetsorsakad sjukdom och skada till ett betydelsefullt folkhälsoproblem. Att då enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern för samtliga (yrkes)grupper utifrån deras kronologiska ålder är inte långsiktigt hållbart när individers biologiska ålder är så olika bland annat till följd av arbetslivet. Detta är en demokratifråga. Forskning om äldre i arbetslivet och hållbart arbete visar att man då främst flyttar individer från pensionssystemet till sjukförsäkringssystemet och ökar klyftorna i samhället.Debatt Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.Vi är 54 forskare som nu gemensamt har skrivit denna debattartikel. Anledningen är att vi är oroade över att cirka var fjärde blir sjuk av sitt arbete samtidigt som man i det förslag som ligger om att senarelägga ålderspensionen i princip utgår ifrån att arbetskraftsdeltagande enbart styrs av ekonomin. Vi vill trycka på betydelsen av åtgärder i arbetslivet för att komma tillrätta med ohälsan, det vill säga inte enbart ekonomiska restriktioner som tvingar folk som inte kan, vill och orkar att stanna kvar i arbetslivet till en högre kronologisk ålder.Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att förtjäna möjligheter till pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån antalet år sedan en person föddes, då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Den svenska sjukförsäkringsreformen 2008 avsåg att få tillbaka människor i arbete. Men studien fann att den faktiskt bidrog till att fler gick i tidig ålderspension av dem som var i åldern 55–64 år. Ökningen var störst bland korttidsutbildade. Mer än 5 procent fler gick i tidig ålderspension då det blev svårare att få sjukpenning och sjukersättning. Vi kan notera att det är vanligare att manliga chefer tar ut tidig ålderspension, jämfört med kvinnliga maskinskötare inom tillverkningsindustrin. I vissa yrken är det dessutom vanligare att människor, trots pension, både orkar och faktiskt ges möjlighet att arbeta vidare om de har en specialkompetens som efterfrågas. Om vi endast kombinerar ekonomiska morötter med piskor finns en stor risk att vi ökar klyftan mellan grupper som både kan och vill fortsätta att yrkesarbeta och personer som av olika skäl inte längre kan eller orkar.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas och våra attityder som är kopplade till ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.”Morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi.Forskning visar att pedagogik som bygger på ”morötter” oftast är betydligt bättre än ”piskor” för att nå framgångsrika och långsiktiga mål. ”Morötter” i samhället, för organisationer, företag och individer är därför viktiga för god arbetshälsa och fortsatt produktivitet och kan bidra till ett längre arbetsliv även för grupper som tidigare inte ens klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. Genom forskning inom området har bland annat swage-modellen utarbetats. Detta är ett verktyg som visar på komplexiteten i ett hållbart arbetsliv och tillsammans med systematiskt arbetsmiljöarbete, handlingsplaner och åtgärder syftar till ett mer hållbart arbetsliv. Morötter är enligt forskningen i detta sammanhang åtgärder för en god fysisk och mental arbetsmiljö, avpassad arbetsbelastning, stödjande teknik, att man kan anpassa arbetstakten, alternativa arbetstidsmodeller vid behov. Det är viktigt att man känner sig trygg och förväntas och tillåts vara delaktig, att man blir sedd av chefen och arbetskamraterna. Att de egna arbetsuppgifterna upplevs som meningsfulla och behövda av andra skapar självförverkligande och tillfredsställelse i arbetet. Att man känner att ens arbetsuppgifter och man själv är viktig för organisationen och företaget. Att man trots högre ålder inkluderas i olika nysatsningar och får tillgång till kompetensutveckling och inte blir åsidosatt eller åldersdiskriminerad. Utvärderingar visar att de äldre medarbetarna som fick några av dessa anpassningar och möjligheter var mer effektiva, utvilade, stimulerade när de var på arbetet samtidigt som sjukfrånvaron minskade. Vilket i sin tur bidrar till ett längre arbetsliv för grupper som tidigare inte klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. I organisationer som bygger på en deltagar- och lärandekultur rustas de anställda för att klara omställningar, nya arbetsuppgifter och vid behov även yrkesbyten.Med en åldrande befolkning där allt fler lever allt längre behöver vi arbeta till en högre ålder i framtiden för att pensionssystemet ska hålla. Men ”morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi. Det kräver också att vi ändrar våra attityder och förhållningssätt till äldre på arbetsmarknaden, vilket vi bäst gör genom att organisationer och företag får incitament till och erbjuder mer individanpassade arbetsvillkor, särskilt för personer i högre ålder. Låt oss därför använda den framtagna kunskapen i praktiken för att göra arbetslivet friskt och hållbart för alla åldrar.
  •  
6.
  • Nilsson, Kenneth, Docent, 1953-, et al. (författare)
  • A comprehensive clinical and laboratory evaluation of 224 patients with persistent symptoms attributed to presumed tick-bite exposure
  • 2021
  • Ingår i: PLOS ONE. - : Public Library of Science (PLoS). - 1932-6203. ; 16:3
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Background Persistent symptoms attributed to presumed tick-bite exposure constitute an unresolved medical controversy. We evaluated whether Swedish adults who met the criteria for post-treatment Lyme disease syndrome (PTLDS) exhibited characteristics distinguishable from adults who did not, but who displayed similar symptoms and disease course after suspected previous tick-bite infection (TBI). Methods and findings During 2015-2018, 255 patients-referred to the Centre for Vector-borne Infections, Uppsala University Hospital, Sweden with symptoms lasting longer than six months-were recruited. Of this group, 224 completed the study. Each patient was examined by an infectious disease specialist and, besides a full medical history, underwent a panel of blood and cerebrospinal fluid laboratory tests including hematological, biochemical, microbiological and immunological analyses, and the RAND-36 scale to measure quality of life. For analysis purposes, patients were divided into five subgroups, of which one represented PTLDS. According to serological results indicating TBI and documented/ reported objective signs of Lyme disease, 85 (38%) patients fulfilled the criteria for PTLDS and were compared with the other 139 (62%) serologically classified patients. In the PTLDS group, erythema chronicum migrans (ECM) was documented/reported in 86% of patients, previous neuroborreliosis in 15%, and acrodermatitis chronica atroficans (ACA) in 3.5%. However, there were no significant differences regarding symptoms, laboratory results or disease course between patients with PTLDS and those without laboratory evidence of Borrelia exposition. Most reported symptoms were fatigue-related (70%), musculoskeletal (79%), neurological (82%) and neurocognitive (57%). Tick bites were recalled by 74%. The RAND-36 score was significantly below that of the general Swedish population. Signs of immunological/inflammatory reactivity with myositis antibodies were detected in 20% of patients, fibrinogen levels were moderately increased in 21% and elevated rheumatoid factor in 6%. Conclusions The PTLDS group did not differ exclusively in any respect from the other subgroups, which either lacked previously documented/reported evidence of borreliosis or even lacked detectable serological signs of exposure to Lyme disease. The results suggest that symptoms often categorized as Chronic-Lyme-Disease (CLD) in the general debate, cannot be uniquely linked to Lyme disease. However, approximately 20% of the total group of patients showed signs of autoimmunity. Further studies are needed to elucidate the underlying causes and mechanisms of PTLDS and there is reason to consider a multifactorial approach.
  •  
7.
  • Nilsson, Kenneth, Docent, 1953-, et al. (författare)
  • Protein biomarker profiles in serum and CSF in 158 patients with PTLDS or persistent symptoms after presumed tick-bite exposure compared to those in patients with confirmed acute neuroborreliosis
  • 2022
  • Ingår i: PLOS ONE. - : Public Library of Science (PLoS). - 1932-6203. ; 17:11
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Background Current diagnostics for patients with lingering symptoms categorized as post-treatment Lyme disease syndrome (PTLDS) have their limitations and may be difficult to interpret. The aim of this exploratory study was to evaluate the feasibility of protein biomarker profiling as a diagnostic platform for this category of patients and to compare these results with similarly obtained results from a group of patients with acute neuroborreliosis.Methods and findings Two groups of patient cohorts (Cohort 1 and 2) were analyzed for biomarkers in serum and cerebrospinal fluid (CSF); the results were used for group-level comparison. Cohort 1 comprised 158 adult patients selected from 224 previously diagnosed patients, who between October 2015 and December 2018, after referral, were enrolled and structurally investigated based on defined inclusion criteria. They displayed similar lingering symptoms, with a duration of at least 6 months, after presumed previous tick-borne infection (TBI) and are fully described in a previously published study originating from the Center for Vector-borne Infections (CVI), Uppsala University Hospital, Sweden. Cohort 2, comprised 30 patients diagnosed at Uppsala University Hospital between 2016 and 2019 with laboratory-confirmed acute neuroborreliosis. Their proteomic results, based on serum and CSF analyses, were compared with the 158 patients in Cohort 1. The expression and the concentration of potential biomarkers in each patient's serum and CSF samples were measured based on two multiplex protein panels enabling simultaneous analysis of 92 inflammatory and neurology biomarkers. The PTLDS patient subgroup showed no nominally significant proteins compared to the other CVI patients in Cohort 1. However, CVI patients with signs of inflammation, which were evenly distributed in Cohort 1, showed 16 significantly (p <0.05) different proteins in both CSF and serum, but no association was seen with laboratory-confirmed exposure to Borrelia spp or other TBIs. When comparing the two cohorts, different protein profiles were observed, with 125/148 significantly different proteins in CSF and 93/174 in serum, in patients with laboratory confirmed acute neuroborreliosis, of which 6 in CSF and 6 in serum were significant at the p <0.001 level.Conclusions In this first comprehensive inflammatory and neurological biomarker profile study no differences in biomarker profiles were detected between patients with PTLDS and patients with similar persisting symptoms but who did not meet the PTLDS criteria, regardless of whether laboratory verified previous exposure to Borrelia or other TBI's were present. However, the expressed markers differed from those found in patients with confirmed acute neuroborreliosis, which does not support the view that PTLDS reflects an ongoing Borrelia infection. Further studies are needed to understand and assess the usefulness of biosignatures of patients with PTLDS before they can be applied in a clinical setting.
  •  
8.
  • Nilsson, Kerstin, et al. (författare)
  • Vi är oroade över senare ålderspension
  • 2017
  • Ingår i: Dagens Samhälle. - 1652-6511.
  • Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
    • Var fjärde person blir i dag sjuk till följd av sitt arbete. Att höja pensionsåldern för alla yrkesgrupper, utan konkreta åtgärder för att minska ohälsan, är därför problematiskt och mycket oroande. Det är, enligt forskarna, inte långsiktigt samhällsekonomiskt lönsamt att utan andra åtgärder höja pensionsåldern för alla. Vi – 54 forskare – är mycket oroade över konsekvenserna av att, som föreslagits, senarelägga ålderspensionen.Förslaget utgår i princip från arbetskraftsdeltagande i princip enbart styrs av ekonomin, medan forskningen visar att det bara är en av flera faktorer som styr hur länge och hur mycket människor väljer att arbeta.Det här sättet att lösa problemet med en åldrande befolkning och ett sviktande pensionssystem är inte samhällsekonomiskt lönsamt på lång sikt, utan riskerar bara att flytta runt folk mellan olika ersättningssystem. Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att tjäna in vår pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån ålder eller antalet år sedan en person föddes då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De med kortare utbildningstid har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har också oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ekonomin är självklart viktigt för att vi ska vilja arbeta, men den är som sagt enbart en av flera faktorer med betydelse vårt arbetsliv.Hälsotillståndet, både det fysiska och det mentala, har en avgörande betydelse för hur länge och hur mycket vi orkar arbeta. Ett fysiskt och mentalt belastande arbete är en stark riskfaktor för en nedsatt hälsa i slutet av arbetslivet. Arbetstid, arbetstakt och möjlighet till återhämtning spelar en allt större roll ju äldre vi blir. Andra aspekter är arbetsinnehåll, hur meningsfulla och stimulerande arbetsuppgifterna är, balansen mellan arbete och familjesituation och fritidsaktiviteter. Organisationskultur, ledarskapet, stöd i arbetet och kompetens har stor betydelse för om vi ska kunna och vilja arbeta till en högre ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste därför utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas samt de attityder som är kopplade till ålder.
  •  
9.
  • Rothenberg, Elisabet, 1960-, et al. (författare)
  • Alcohol and dietary intake among 70-year-olds : Results from the Gothenburg H70 birth cohort studies
  • 2018
  • Ingår i: Abstracts of the 40th ESPEN Congress, Madrid, Spain, 1-4 September 2018. - Madrid.
  • Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
    • ESPEN 2018 Abstract Submission Topic: Nutritional epidemiology Abstract Submission Identifier: ESPEN18-ABS-1511 ALCOHOL AND DIETARY INTAKE AMONG 70-YEAR-OLDS – RESULTS FROM THE GOTHENBURG H70 BIRTH COHORT STUDIES J. Samuelsson*, 1, A. Zettergren 1, E. Rothenberg 2, F. Ahlner 1, I. Skoog 1 1Neuropsychiatric Epidemiology Unit, Department of Psychiatry and Neurochemistry, Institute of Neuroscience and Physiology, Sahlgrenska Academy, Centre for Ageing and Health (AGECAP) at the University of Gothenburg, Gothenburg, 2Food and Meal Science, Kristianstad University, Kristianstad, Sweden Rationale: A higher intake of alcohol has been associated with a lower quality of diet. There are indications that alcohol consumption is increasing in older adults, but studies examining the relation between alcohol and dietary patterns in older adults are limited. We aim to investigate the relation between diet quality and alcohol intake in two samples of 70-year-olds examined 2000-02 and 2014-16. Methods: Data was derived from the Gothenburg H70 Birth Cohort Studies and the Population Study of Women in Gothenburg, Sweden. A total of 1415 individuals participated in the dietary examinations (56% women). Alcohol and dietary intake was determined by the diet history method, estimating total food intake during the preceding three months. Determinants of a high quality diet and values of high and low alcohol intake were based on the Nordic Nutrition Recommendations 2012. Relations between alcohol consumption and dietary intake were investigated, within each birth cohort stratified by sex, using linear regressions adjusted for energy and BMI. Results: Alcohol intake has increased (p=< 0, 05), 15% of the women and 21% of the men had a higher alcohol intake in the 2000-02 examination and 33% of the women and 32% of the men had a higher intake in the 2014- 16 examination. There were less dietary intake differences in women within both birth cohorts, but the results indicate that men and women with a higher intake of alcohol had a higher intake of energy and fish/shellfish, but a lower intake of carbohydrates, fibre, fruits and vegetables, sweets and snacks (p=<0,05). Conclusions: Preliminary results support the notion that alcohol intake in older adults has increased, but results do not indicate that dietary intake overall is of lower quality in those with a higher intake of alcohol. Further analyses will be conducted and longitudinal data will be added. Disclosure of Interest: None Declared Keywords: alcohol, dietary pattern
  •  
10.
  • Rothenberg, Elisabet, et al. (författare)
  • Alcohol and dietary intake among 70-year-olds : Results from the Gothenburg H70 birth cohort studies
  • 2018
  • Ingår i: Clinical Nutrition. - : Elsevier BV. - 0261-5614.
  • Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • ESPEN 2018 Abstract Submission Topic: Nutritional epidemiology Abstract Submission Identifier: ESPEN18-ABS-1511 ALCOHOL AND DIETARY INTAKE AMONG 70-YEAR-OLDS – RESULTS FROM THE GOTHENBURG H70 BIRTH COHORT STUDIES J. Samuelsson*, 1, A. Zettergren 1, E. Rothenberg 2, F. Ahlner 1, I. Skoog 1 1Neuropsychiatric Epidemiology Unit, Department of Psychiatry and Neurochemistry, Institute of Neuroscience and Physiology, Sahlgrenska Academy, Centre for Ageing and Health (AGECAP) at the University of Gothenburg, Gothenburg, 2Food and Meal Science, Kristianstad University, Kristianstad, Sweden Rationale: A higher intake of alcohol has been associated with a lower quality of diet. There are indications that alcohol consumption is increasing in older adults, but studies examining the relation between alcohol and dietary patterns in older adults are limited. We aim to investigate the relation between diet quality and alcohol intake in two samples of 70-year-olds examined 2000-02 and 2014-16. Methods: Data was derived from the Gothenburg H70 Birth Cohort Studies and the Population Study of Women in Gothenburg, Sweden. A total of 1415 individuals participated in the dietary examinations (56% women). Alcohol and dietary intake was determined by the diet history method, estimating total food intake during the preceding three months. Determinants of a high quality diet and values of high and low alcohol intake were based on the Nordic Nutrition Recommendations 2012. Relations between alcohol consumption and dietary intake were investigated, within each birth cohort stratified by sex, using linear regressions adjusted for energy and BMI. Results: Alcohol intake has increased (p=< 0, 05), 15% of the women and 21% of the men had a higher alcohol intake in the 2000-02 examination and 33% of the women and 32% of the men had a higher intake in the 2014- 16 examination. There were less dietary intake differences in women within both birth cohorts, but the results indicate that men and women with a higher intake of alcohol had a higher intake of energy and fish/shellfish, but a lower intake of carbohydrates, fibre, fruits and vegetables, sweets and snacks (p=<0,05). Conclusions: Preliminary results support the notion that alcohol intake in older adults has increased, but results do not indicate that dietary intake overall is of lower quality in those with a higher intake of alcohol. Further analyses will be conducted and longitudinal data will be added. Disclosure of Interest: None Declared Keywords: alcohol, dietary pattern
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-10 av 25
Typ av publikation
tidskriftsartikel (16)
konferensbidrag (9)
Typ av innehåll
refereegranskat (20)
övrigt vetenskapligt/konstnärligt (3)
populärvet., debatt m.m. (2)
Författare/redaktör
Rothenberg, Elisabet (12)
Skoog, Ingmar (8)
Samuelsson, Jessica (7)
Zettergren, Anna (5)
Skoog, Ingmar, 1954 (4)
Olsen, Björn (4)
visa fler...
Blennow, Kaj (4)
Kern, Silke (4)
Skoog, L (4)
Mårtensson, Andreas, ... (4)
Zetterberg, Henrik (4)
Lissner, Lauren, 195 ... (3)
Rothenberg, Elisabet ... (3)
Nilsson, Peter (2)
Samuelsson, J (2)
Lundqvist, Peter (2)
Aronsson, Gunnar (2)
Abrahamsson, Lena (2)
Forsman, Mikael (2)
Svensson, Måns (2)
Östergren, Per Olof (2)
Skoog, I (2)
Bohgard, Mats (2)
Johansson, Gerd (2)
Wetterberg, Hanna (2)
Järvholm, Bengt (2)
Hagberg, Mats (2)
Osvalder, Anna-Lisa (2)
Rylander, Lars (2)
Albin, Maria (2)
Kadefors, Roland (2)
Nilsson, Kerstin (2)
Wennerås, Christine, ... (2)
von Essen, Elisabeth (2)
Pinzke, Stefan (2)
Johansson, Boo (2)
Lindberg, Per (2)
Andersson, Janicke (2)
Krekula, Clary (2)
Cedersund, Elisabet (2)
Nordander, Catarina (2)
Håkansson, Carita (2)
Torgén, Margareta (2)
Persson Waye, Kersti ... (2)
Toivanen, Susanna (2)
Arvidsson, Inger (2)
Österberg, Kai (2)
Björk, Lisa (2)
Rignell-Hydbom, Anna (2)
Stigmar, Kjerstin (2)
visa färre...
Lärosäte
Högskolan Kristianstad (15)
Göteborgs universitet (9)
Uppsala universitet (6)
Lunds universitet (4)
Karolinska Institutet (3)
Linköpings universitet (2)
visa fler...
Högskolan i Skövde (1)
visa färre...
Språk
Engelska (23)
Svenska (2)
Forskningsämne (UKÄ/SCB)
Medicin och hälsovetenskap (19)
Naturvetenskap (1)

År

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy