SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "WFRF:(Skoog Per) "

Sökning: WFRF:(Skoog Per)

  • Resultat 1-10 av 63
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  • Epstein, Elisabeth, et al. (författare)
  • An algorithm including results of gray-scale and power Doppler ultrasound examination to predict endometrial malignancy in women with postmenopausal bleeding.
  • 2002
  • Ingår i: Ultrasound in Obstetrics & Gynecology. - : Wiley. - 1469-0705 .- 0960-7692. ; 20:4, s. 370-376
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • OBJECTIVE: To determine if power Doppler ultrasound examination of the endometrium can contribute to a correct diagnosis of endometrial malignancy in women with postmenopausal bleeding and endometrium >/= 5 mm. METHODS: Eighty-three women with postmenopausal bleeding and endometrium >/= 5 mm underwent gray-scale and power Doppler ultrasound examination using predetermined, standardized settings. Suspicion of endometrial malignancy at gray-scale ultrasound examination (endometrial morphology) was noted, and the color content of the endometrium at power Doppler examination was estimated subjectively (endometrial color score). Computer analysis of the most vascularized area of the endometrium was done off-line in a standardized manner. Stepwise multivariate logistic regression analysis was carried out to determine which subjective and objective ultrasound and power Doppler variables satisfied the criteria to be included in a model to calculate the probability of endometrial malignancy. RESULTS: Endometrial thickness, vascularity index (vascularized area/endometrial area), and use of hormone replacement therapy (HRT) satisfied the criteria to be included in the model used to calculate the 'objective probability of endometrial malignancy'. Endometrial morphology, endometrial color score and HRT use satisfied the criteria to be included in the model to calculate the 'subjective probability of malignancy'. Endometrial thickness >/= 10.5 mm had a sensitivity with regard to endometrial cancer of 0.88 and a specificity of 0.61. At a fixed sensitivity of 0.88, the specificity of the 'objective probability of malignancy' (0.81) was superior to all other ultrasound and power Doppler variables (P = 0.001-0.02). The 'objective probability of malignancy' detected more malignancies at endometrium 5-15 mm than endometrial morphology (5/7 vs. 1/7, i.e. 0.71 vs. 0.14; P = 0.125) with a similar specificity (49/57 vs. 51/57, i.e. 0.86 vs. 0.89). CONCLUSION: Power Doppler ultrasound can contribute to a correct diagnosis of endometrial malignancy, especially if the endometrium measures 5-15 mm. The use of regression models including power Doppler results to estimate the risk of endometrial cancer deserves further development.
  •  
2.
  • Nilsson, Kerstin, et al. (författare)
  • 54 forskare: Inte alla klarar höjd pensions-ålder
  • 2017
  • Ingår i: Svenska Dagbladet, Stockholm. - 1101-2412.
  • Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
    • Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet, så att fler klarar att arbeta i högre ålder. Att enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern är inte långsiktigt hållbart, skriver 54 forskare.DEBATT | PENSIONForskning visar att cirka var fjärde har en diagnos eller skada orsakad av sitt arbete. Detta gör arbetsorsakad sjukdom och skada till ett betydelsefullt folkhälsoproblem. Att då enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern för samtliga (yrkes)grupper utifrån deras kronologiska ålder är inte långsiktigt hållbart när individers biologiska ålder är så olika bland annat till följd av arbetslivet. Detta är en demokratifråga. Forskning om äldre i arbetslivet och hållbart arbete visar att man då främst flyttar individer från pensionssystemet till sjukförsäkringssystemet och ökar klyftorna i samhället.Debatt Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.Vi är 54 forskare som nu gemensamt har skrivit denna debattartikel. Anledningen är att vi är oroade över att cirka var fjärde blir sjuk av sitt arbete samtidigt som man i det förslag som ligger om att senarelägga ålderspensionen i princip utgår ifrån att arbetskraftsdeltagande enbart styrs av ekonomin. Vi vill trycka på betydelsen av åtgärder i arbetslivet för att komma tillrätta med ohälsan, det vill säga inte enbart ekonomiska restriktioner som tvingar folk som inte kan, vill och orkar att stanna kvar i arbetslivet till en högre kronologisk ålder.Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att förtjäna möjligheter till pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån antalet år sedan en person föddes, då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Den svenska sjukförsäkringsreformen 2008 avsåg att få tillbaka människor i arbete. Men studien fann att den faktiskt bidrog till att fler gick i tidig ålderspension av dem som var i åldern 55–64 år. Ökningen var störst bland korttidsutbildade. Mer än 5 procent fler gick i tidig ålderspension då det blev svårare att få sjukpenning och sjukersättning. Vi kan notera att det är vanligare att manliga chefer tar ut tidig ålderspension, jämfört med kvinnliga maskinskötare inom tillverkningsindustrin. I vissa yrken är det dessutom vanligare att människor, trots pension, både orkar och faktiskt ges möjlighet att arbeta vidare om de har en specialkompetens som efterfrågas. Om vi endast kombinerar ekonomiska morötter med piskor finns en stor risk att vi ökar klyftan mellan grupper som både kan och vill fortsätta att yrkesarbeta och personer som av olika skäl inte längre kan eller orkar.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas och våra attityder som är kopplade till ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.”Morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi.Forskning visar att pedagogik som bygger på ”morötter” oftast är betydligt bättre än ”piskor” för att nå framgångsrika och långsiktiga mål. ”Morötter” i samhället, för organisationer, företag och individer är därför viktiga för god arbetshälsa och fortsatt produktivitet och kan bidra till ett längre arbetsliv även för grupper som tidigare inte ens klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. Genom forskning inom området har bland annat swage-modellen utarbetats. Detta är ett verktyg som visar på komplexiteten i ett hållbart arbetsliv och tillsammans med systematiskt arbetsmiljöarbete, handlingsplaner och åtgärder syftar till ett mer hållbart arbetsliv. Morötter är enligt forskningen i detta sammanhang åtgärder för en god fysisk och mental arbetsmiljö, avpassad arbetsbelastning, stödjande teknik, att man kan anpassa arbetstakten, alternativa arbetstidsmodeller vid behov. Det är viktigt att man känner sig trygg och förväntas och tillåts vara delaktig, att man blir sedd av chefen och arbetskamraterna. Att de egna arbetsuppgifterna upplevs som meningsfulla och behövda av andra skapar självförverkligande och tillfredsställelse i arbetet. Att man känner att ens arbetsuppgifter och man själv är viktig för organisationen och företaget. Att man trots högre ålder inkluderas i olika nysatsningar och får tillgång till kompetensutveckling och inte blir åsidosatt eller åldersdiskriminerad. Utvärderingar visar att de äldre medarbetarna som fick några av dessa anpassningar och möjligheter var mer effektiva, utvilade, stimulerade när de var på arbetet samtidigt som sjukfrånvaron minskade. Vilket i sin tur bidrar till ett längre arbetsliv för grupper som tidigare inte klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. I organisationer som bygger på en deltagar- och lärandekultur rustas de anställda för att klara omställningar, nya arbetsuppgifter och vid behov även yrkesbyten.Med en åldrande befolkning där allt fler lever allt längre behöver vi arbeta till en högre ålder i framtiden för att pensionssystemet ska hålla. Men ”morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi. Det kräver också att vi ändrar våra attityder och förhållningssätt till äldre på arbetsmarknaden, vilket vi bäst gör genom att organisationer och företag får incitament till och erbjuder mer individanpassade arbetsvillkor, särskilt för personer i högre ålder. Låt oss därför använda den framtagna kunskapen i praktiken för att göra arbetslivet friskt och hållbart för alla åldrar.
  •  
3.
  • Nilsson, Kerstin, et al. (författare)
  • Vi är oroade över senare ålderspension
  • 2017
  • Ingår i: Dagens Samhälle. - 1652-6511.
  • Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
    • Var fjärde person blir i dag sjuk till följd av sitt arbete. Att höja pensionsåldern för alla yrkesgrupper, utan konkreta åtgärder för att minska ohälsan, är därför problematiskt och mycket oroande. Det är, enligt forskarna, inte långsiktigt samhällsekonomiskt lönsamt att utan andra åtgärder höja pensionsåldern för alla. Vi – 54 forskare – är mycket oroade över konsekvenserna av att, som föreslagits, senarelägga ålderspensionen.Förslaget utgår i princip från arbetskraftsdeltagande i princip enbart styrs av ekonomin, medan forskningen visar att det bara är en av flera faktorer som styr hur länge och hur mycket människor väljer att arbeta.Det här sättet att lösa problemet med en åldrande befolkning och ett sviktande pensionssystem är inte samhällsekonomiskt lönsamt på lång sikt, utan riskerar bara att flytta runt folk mellan olika ersättningssystem. Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att tjäna in vår pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån ålder eller antalet år sedan en person föddes då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De med kortare utbildningstid har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har också oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ekonomin är självklart viktigt för att vi ska vilja arbeta, men den är som sagt enbart en av flera faktorer med betydelse vårt arbetsliv.Hälsotillståndet, både det fysiska och det mentala, har en avgörande betydelse för hur länge och hur mycket vi orkar arbeta. Ett fysiskt och mentalt belastande arbete är en stark riskfaktor för en nedsatt hälsa i slutet av arbetslivet. Arbetstid, arbetstakt och möjlighet till återhämtning spelar en allt större roll ju äldre vi blir. Andra aspekter är arbetsinnehåll, hur meningsfulla och stimulerande arbetsuppgifterna är, balansen mellan arbete och familjesituation och fritidsaktiviteter. Organisationskultur, ledarskapet, stöd i arbetet och kompetens har stor betydelse för om vi ska kunna och vilja arbeta till en högre ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste därför utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas samt de attityder som är kopplade till ålder.
  •  
4.
  • Skoog, Therése, 1978-, et al. (författare)
  • Ungdomars identitetsutveckling och idrottande
  • 2015
  • Ingår i: Skolhälsan. - : Riksföreningen för Skolsköterskor / Swedish Association of School Nurses. - 0284-284X. ; :1, s. 12-13
  • Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
  •  
5.
  •  
6.
  • Axelsson, Robert, et al. (författare)
  • The Challenge of Transdisciplinary Research : A Case Study of Learning by Evaluation for Sustainable Transport Infrastructures
  • 2020
  • Ingår i: Sustainability. - : MDPI. - 2071-1050. ; 12:17, s. 1-24
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • While transdisciplinary (TD) research is desired in order to solve real world sustainability issues, this may be challenging for both academic and non-academic participants. Supporting learning through evaluation, we analyzed a project aiming at sustainable transport infrastructures. After developing a TD research framework as a benchmark, two external independent evaluators interviewed all project researchers, representatives for end-users, and donors. The evaluators compared results with the framework, and evaluators and participants critically reflected on the results together. There were three inconsistencies relative to the framework: (1) limited understanding of TD research among project management, end-users, and most of the researchers; (2) no structured learning process among end-users; instead, they expressed very diverse opinions about what they expected from the project; (3) project leaders had limited understanding of the special challenges of TD research, did not fully understand the status of the project's social system, and thus did not act as facilitators of the required collaborative learning process. Non-academic participants saw themselves as customers and not as partners in the knowledge production process. We conclude that TD problem-solving research requires much time and needs facilitation and training. A preparatory phase with a lower level of funding would be helpful in preparing for TD processes.
  •  
7.
  •  
8.
  • Hall, Per, et al. (författare)
  • Hormone-replacement therapy influences gene expression profiles and is associated with breast-cancer prognosis : a cohort study
  • 2006
  • Ingår i: BMC Medicine. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1741-7015. ; 4, s. 16-
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Background: Postmenopausal hormone-replacement therapy (HRT) increases breast-cancer risk. The influence of HRT on the biology of the primary tumor, however, is not well understood. Methods: We obtained breast-cancer gene expression profiles using Affymetrix human genome U133A arrays. We examined the relationship between HRT-regulated gene profiles, tumor characteristics, and recurrence-free survival in 72 postmenopausal women. Results: HRT use in patients with estrogen receptor ( ER) protein positive tumors (n = 72) was associated with an altered regulation of 276 genes. Expression profiles based on these genes clustered ER-positive tumors into two molecular subclasses, one of which was associated with HRT use and had significantly better recurrence free survival despite lower ER levels. A comparison with external data suggested that gene regulation in tumors associated with HRT was negatively correlated with gene regulation induced by short-term estrogen exposure, but positively correlated with the effect of tamoxifen. Conclusion: Our findings suggest that post-menopausal HRT use is associated with a distinct gene expression profile related to better recurrence-free survival and lower ER protein levels. Tentatively, HRT-associated gene expression in tumors resembles the effect of tamoxifen exposure on MCF-7 cells.
  •  
9.
  • Hyttel-Sorensen, Simon, et al. (författare)
  • A phase II randomized clinical trial on cerebral near-infrared spectroscopy plus a treatment guideline versus treatment as usual for extremely preterm infants during the first three days of life (SafeBoosC) : study protocol for a randomized controlled trial
  • 2013
  • Ingår i: Trials. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1745-6215. ; 14, s. 120-
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Background: Every year in Europe about 25,000 infants are born extremely preterm. These infants have a 20% mortality rate, and 25% of survivors have severe long-term cerebral impairment. Preventative measures are key to reduce mortality and morbidity in an extremely preterm population. The primary objective of the SafeBoosC phase II trial is to examine if it is possible to stabilize the cerebral oxygenation of extremely preterm infants during the first 72 hours of life through the application of cerebral near-infrared spectroscopy (NIRS) oximetry and implementation of an clinical treatment guideline based on intervention thresholds of cerebral regional tissue saturation rStO(2). Methods/Design: SafeBoosC is a randomized, blinded, multinational, phase II clinical trial. The inclusion criteria are: neonates born more than 12 weeks preterm; decision to conduct full life support; parental informed consent; and possibility to place the cerebral NIRS oximeter within 3 hours after birth. The infants will be randomized into one of two groups. Both groups will have a cerebral oximeter monitoring device placed within three hours of birth. In the experimental group, the cerebral oxygenation reading will supplement the standard treatment using a predefined treatment guideline. In the control group, the cerebral oxygenation reading will not be visible and the infant will be treated according to the local standards. The primary outcome is the multiplication of the duration and magnitude of rStO(2) values outside the target ranges of 55% to 85%, that is, the 'burden of hypoxia and hyperoxia' expressed in '%hours'. To detect a 50% difference between the experimental and control group in %hours, 166 infants in total must be randomized. Secondary outcomes are mortality at term date, cerebral ultrasound score, and interburst intervals on an amplitude-integrated electroencephalogram at 64 hours of life and explorative outcomes include neurodevelopmental outcome at 2 years corrected age, magnetic resonance imaging at term, blood biomarkers at 6 and 64 hours after birth, and adverse events. Discussion: Cerebral oximetry guided interventions have the potential to improve neurodevelopmental outcome in extremely preterm infants. It is a logical first step to test if it is possible to reduce the burden of hypoxia and hyperoxia.
  •  
10.
  • Hörer, Tal, 1971-, et al. (författare)
  • Intra-peritoneal microdialysis and intra-abdominal pressure after endovascular repair of ruptured aortic aneurysms
  • 2013
  • Ingår i: European Journal of Vascular and Endovascular Surgery. - : Elsevier BV. - 1078-5884 .- 1532-2165. ; 45:6, s. 596-606
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Objectives: This study aims to evaluate intra-peritoneal (ip) microdialysis after endovascular aortic repair (EVAR) of ruptured abdominal aortic aneurysm (rAAA) in patients developing intra-abdominal hypertension (IAH), requiring abdominal decompression.Design: Prospective study.Material and methods: A total of 16 patients with rAAA treated with an emergency EVAR were followed up hourly for intra-abdominal pressure (IAP), urine production and ip lactate, pyruvate, glycerol and glucose by microdialysis, analysed only at the end of the study. Abdominal decompression was performed on clinical criteria, and decompressed (D) and non-decompressed (ND) patients were compared.Results: The ip lactate/pyruvate (l/p) ratio was higher in the D group than in the ND group during the first five postoperative hours (mean 20 vs. 12), p = 0.005 and at 1 h prior to decompression compared to the fifth hour in the ND group (24 vs. 13), p = 0.016. Glycerol levels were higher in the D group during the first postoperative hours (mean 274.6 vs. 121.7 mu M), p = 0.022. The IAP was higher only at 1 h prior to decompression in the D group compared to the ND group at the fifth hour (mean 19 vs. 14 mmHg).Conclusions: lp l/p ratio and glycerol levels are elevated immediately postoperatively in patients developing IAH leading to organ failure and subsequent abdominal decompression.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-10 av 63
Typ av publikation
tidskriftsartikel (48)
annan publikation (7)
doktorsavhandling (3)
konferensbidrag (2)
forskningsöversikt (2)
rapport (1)
visa fler...
visa färre...
Typ av innehåll
refereegranskat (47)
övrigt vetenskapligt/konstnärligt (13)
populärvet., debatt m.m. (3)
Författare/redaktör
Nilsson, Kristofer F ... (19)
Jansson, K. (6)
Lampic, Claudia (6)
Malmström, Per (4)
Norgren, Lars (4)
Skoog, Lambert (4)
visa fler...
Blennow, Kaj, 1958 (3)
Zetterberg, Henrik, ... (3)
Fahlén, Per, 1947 (3)
Skoog, Ingmar, 1954 (3)
Kern, Silke (3)
Fernö, Mårten (2)
Sadeghi, M (2)
Nilsson, Peter (2)
Boada, Mercè (2)
Tsolaki, Magda (2)
Jagemar, Lennart, 19 ... (2)
Lundqvist, Peter (2)
Aronsson, Gunnar (2)
Abrahamsson, Lena (2)
Forsman, Mikael (2)
Bergh, Jonas (2)
Vandenberghe, Rik (2)
Svensson, Måns (2)
Östergren, Per Olof (2)
Sydsjö, Gunilla (2)
Bohgard, Mats (2)
Hall, Per (2)
Johansson, Gerd (2)
Zettergren, Anna, 19 ... (2)
Järvholm, Bengt (2)
Hagberg, Mats (2)
Scheltens, Philip (2)
Teunissen, Charlotte ... (2)
Nordanstig, Joakim (2)
Soininen, Hilkka (2)
Nordgren, Hans (2)
Osvalder, Anna-Lisa (2)
Rylander, Lars (2)
Skoog, L (2)
Albin, Maria (2)
Kadefors, Roland (2)
Nilsson, Kerstin (2)
Alcolea, Daniel (2)
Fortea, Juan (2)
Lleó, Alberto (2)
Pawitan, Yudi (2)
Kornhuber, Johannes (2)
Ploner, Alexander (2)
von Essen, Elisabeth (2)
visa färre...
Lärosäte
Örebro universitet (33)
Göteborgs universitet (24)
Uppsala universitet (12)
Karolinska Institutet (12)
Linköpings universitet (9)
Lunds universitet (9)
visa fler...
Umeå universitet (5)
Chalmers tekniska högskola (3)
Högskolan i Gävle (2)
Högskolan i Halmstad (1)
Linnéuniversitetet (1)
Sveriges Lantbruksuniversitet (1)
VTI - Statens väg- och transportforskningsinstitut (1)
visa färre...
Språk
Engelska (57)
Svenska (6)
Forskningsämne (UKÄ/SCB)
Medicin och hälsovetenskap (52)
Samhällsvetenskap (5)
Teknik (4)
Naturvetenskap (1)
Lantbruksvetenskap (1)

År

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy