| 1. |
|
|
| 2. |
- Andersson, Alfred, et al.
(författare)
-
Att dra ner kollektivtrafiken på till exempel landsbygden riskerar klimatomställningen.
- 2019
-
Ingår i: Sydsvenskan. - 1652-814X.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Regionfullmäktige i Skåne verkar ha missat att identifiera de grupper som riskerar att bli förlorare när klimatåtgärder genomförs och sakna strategier för att säkra dessa gruppers möjlighet att kunna resa och ha tillgång till olika aktiviteter. Det skriver fem transportforskare.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Dymén, Christian, et al.
(författare)
-
Könade normers betydelse för en jämställd och hållbar transportpolitik och planering.
- 2021
-
Ingår i: På väg mot hållbar omställning? Kunskap, makt och mening i nationell transportplanering.. - Boxholm : Linnefors förlag. - 9789188651129
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Jämställdhet har potential att bidra till ett hållbarare transportsystem av betydelse inte minst för klimatutmaningen. Ett transportsystem utan jämställdhetsperspektiv kan inte anses vara hållbart. Vår utgångspunkt är vidare att jämställdhet inte bara handlar om jämn könsfördelning utan också om att uppmärksamma könade normer vilka inrymmer värderingar och ideal baserade på livsvillkoren för kvinnor och män inom samhällets olika områden. I vår och andras forskning har det dock noterats att jämställdhetsperspektivet är påtagligt frånvarande i transportplanering – vilket är ett jämställdhetsproblem som dessutom negligerar en ansenlig klimatomställningspotential. Med ett helt jämställt transportsystem och samhälle skulle resandet vara mer lika mellan män och kvinnor. Det är dock viktigt att poängtera att den senaste forskningen visar att skillnader mellan kvinnor och män skulle kvarstå, även i ett samhälle där ekonomisk standard, förvärvsarbetande och hushållsarbete skulle vara jämställt. Kvarstående skillnader skulle då ha att göra med värderingar, attityder och normer. Oavsett handlar målet dock inte om att kvinnor och män ska göra lika, utan att människor oavsett kön ska ha lika möjligheter att forma sina egna liv liksom att forma samhället. Helt avgörande är det att både kvinnliga och manliga normer tillmäts samma betydelse och är lika styrande av transportplaneringen. nsekvenserna på vardagsresandet av olika åtgärdsförslag. Vår och andras forskning pekar på att begreppet jämställdhet kan användas som en metod för att nå hållbar utveckling. Med tanke på uppställda klimatmål och den tidspress som finns att genomföra klimatåtgärder, kan inte den energibesparingspotential som ett jämställt transportsystem medför negligeras. Det är en självklar demokratifråga att jämställt inkludera både kvinnor och män i utformningen av transportsystemet, men det är även en jämställdhetsfråga att inkludera hållbarhetsperspektivet på utformningen av transportsystemet. Den sammanvägda potentialen för jämställdhet att bidra till hållbarhet kräver både beteendeförändringar och normförändringar inom transportsektorn. Avseende åtgärder visar vår tidigare forskning att problemet inte handlar om frånvaro av strategier eller policys. De finns redan. Det handlar istället om hur de blir till praktiska beslut och handlingar, och om vilka metoder och perspektiv som används i görandet av planer och strategier. De tjänstepersoner och politiker som i sin vardag diskuterar och beslutar om trafik- och transportplanering behöver en större förståelse för varför och hur jämställdhet och hållbarhet är viktigt och hur frågor om jämställdhet är tätt kopplade till hållbara beslut inom sektorn. En sådan förståelse kan bidra till att förändra de normer som styr beslutsfattande mot ett mer jämställt och hållbart transportsystem.
|
|
| 5. |
- Eliasson, Jonas, et al.
(författare)
-
The Stockholm Congestion-Charging Trial 2006 : Overview of the effects
- 2009
-
Ingår i: Transportation Research Part A. - Amsterdam : Elsevier BV. - 0965-8564 .- 1879-2375. ; 43:3, s. 240-250
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The Stockholm congestion charging trial in 2006 demonstrated the effects of a full-scale time-differentiated urban road toll scheme. Improvements in travel times were large enough to be perceived by the general public. This was pivotal to the radical change of public attitudes that occurred during the trial and that resulted in a positive outcome of a subsequent referendum on a proposal for making the system permanent. This paper summarises the effects of the trial and analyses to what extent targets were met. Effects on congestion reduction were larger than anticipated, which also resulted in favourable economic and environmental effects. The trial showed that a single-cordon toll could affect traffic within a large area, i.e., not just close to the zone limits.
|
|
| 6. |
- Hiselius, Lena, et al.
(författare)
-
Vem ska göra jobbet för att utsläppsmålen ska nås?
- 2017. - LUTVDG/(TVTT 3241)
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det har hittills gjorts analyser av vilka resor (geografiskt, färdmedel, reslängder) som har potential att minska för att nå de minskningar som behövs. I ljuset av sociala drivkrafter och konsekvenser krävs även analyser av vem som påverkas av de åtgärder som föreslås och vem det på så sätt är som förväntas ”göra jobbet” för transportsektorns energieffektivisering och utsläppsminskningar. Syftet med denna studie är att koppla samman resbeteendet hos olika grupper i samhället i dag med vad respektive grupp säger sig vara villig att göra. Matchningen ger en analys av vilka åtgärder som har potential att minska/ändra resbeteendet för de olika identifierade grupperna. Sammantaget visar studiens resultat på att det troligen krävs stora insatser som riktas och har potential att förändra vanebeteende och därtill kopplade attityder för att övergången inom transportsektorn till ett mer hållbart transportsystem ska komma till stånd. De åtgärder som föreslås och diskuteras bör inkludera denna vetskap och att politiska beslut om åtgärder måste inkludera åtgärder som har potential att förändra befolkningens långa körsträckor med bil för att vara effektiva för omställningen till ett hållbart transportsystem. Förändrade samhällsnormer och åldersstrukturer med där till hörande resvanor visar på intressant implikationer för antal bilkilometer, energiförbrukning och Co2 utsläpp och bör analyseras och diskuteras vidare.
|
|
| 7. |
- Hiselius, Lena Winslott, et al.
(författare)
-
Gender Representation and Leadership in Local Transport Decision-Making Positions
- 2023
-
Ingår i: Sustainability. - : Multidisciplinary Digital Publishing Institute (MDPI). - 2071-1050. ; 15:14
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This paper aims to analyse and further capture nuances of gender representation in local political decision-making bodies, focusing on implications for transport policy. Since gender is highly relevant for both attitudes towards transport policy as well as political votes, data on the gender and political colour of executives (members of presidiums) of transport-related committees, councils, and boards is analysed. The study is aimed at the local level, since municipal transport policy decisions include areas with clear differences between masculinity and femininity norms. The mapping of representation reveals, in line with other studies, that women are underrepresented in the most leading position (as chairperson of the City Board 31-37%), and that presidiums of transport-related committees, especially, are highly dominated by men (72-74%) with no clear positive trend in female representation identified over the studied years. The result suggests that transport-related decisions are disproportionally shaped by men as well as masculine norms, with implications for the transition towards transport sustainability.
|
|
| 8. |
- Hiselius, Lena Winslott, et al.
(författare)
-
Investigating the Link between Transport Sustainability and the Representation of Women in Swedish Local Committees
- 2019
-
Ingår i: Sustainability. - : MDPI AG. - 2071-1050. ; 11:17
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- There are large discrepancies in the transport sector along gender lines in travel patterns and means of transportation used, but also in attitudes and norms among citizens, planners and decision-makers, with women generally more positive towards measures involving the lowering CO2 emissions. At the same time, the number of women involved in transport-related decisions is low. This is a problem for gender equality but possibly also for sustainability. A careful review of previous studies indicated a lack of analyses on the subject based on quantitative data at the local level. We investigated a possible link between women’s presence in local policymaking and more sustainable transport policies, and whether it is possible to capture such an effect. The main contribution of this paper is a methodological approach in which, besides generating unique data on representation in municipalities (confirming men’s dominance, specifically in transport policymaking), possibilities for quantitatively measuring gender and the level of sustainability in transport planning are discussed and tested. Challenges in collecting relevant data and analyzing possible covariances in the data set are discussed and presented as well as suggestions for further investigations into the possible link between gender and sustainable transport performance.
|
|
| 9. |
- Hiselius, Lena Winslott, et al.
(författare)
-
Segmentation of the current levels of passenger mileage by car in the light of sustainability targets – The Swedish case
- 2018
-
Ingår i: Journal of Cleaner Production. - : Elsevier BV. - 0959-6526. ; 182, s. 331-337
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- There is a clear need for debate about targeted policies to address individual behaviour and car mileage. In this study, the point of departure is that we need more knowledge regarding travel behaviour focusing on the needed reduction in car mileages. The study illustrates a series of travel behaviour analyses that can be applied in any other country striving for more detailed knowledge of the challenges ahead regarding reductions in car mileage. The focus is on passenger mileage by car in relation to the level of passenger mileage by car estimated by the Swedish Transport Administration for a sustainable transport system by 2050. Four distance categories are defined and used. The results indicate that on an average day, the overwhelming majority of total passenger mileage by car (>90%) is produced by a minority of the population (25%) and only approximately half of the population use a car on an average day. There are differences between rural and urban areas, but for the category of high passenger mileage by car, the difference is not remarkable.
|
|
| 10. |
|
|
