| 1. |
- Della Bruna, Lorenza, et al.
(författare)
-
Studying the ISM at ∼10 pc scale in NGC 7793 with MUSEII : Constraints on the oxygen abundance and ionising radiation escape (Corrigendum)
- 2022
-
Ingår i: Astronomy and Astrophysics. - : EDP Sciences. - 0004-6361 .- 1432-0746. ; 663
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Table 3 in the original paper reports inaccurate values of Q0exp;YSC and Q0obs(and hence of the related quantities Qexp;tot, Qexptot=Qobs, and fesc). The error in Q0exp;YSC results from a mistake in the sampling of the cluster probability distribution functions (PDFs), whereas Q0obswas mistakenly computed from non-dereddened values of L(Hα). In Table 1 we provide a revised version of the original Table 3, and in Figs. 1 and 2 we show revised versions of the original Figs. 10 and 11. The revised values do not change any of the conclusions stated in the original paper. In the following we provide revised text for the affected sections. (Figure Presented).
|
|
| 2. |
- Faxer, Anne, et al.
(författare)
-
Electric cargo bike with a twist: A field test of two innovative bicycle concepts
- 2018
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Electric cargo (e-cargo) bikes have superior carrying capacity compared to conventional bicycles. Consequently, both scholars and policymakers have proposed that e-cargo bikes might be the answer to realizing car-free living. This study aims to identify their potential to replace car-use from the user’s, the manufacturer’s and the city’s perspective. Two versions of an e-cargo bike concept, equipped with weather protection, were field tested across four professional organizations in Gothenburg, Sweden. In short, the data show that the demonstrated e-cargo bikes can replace certain car travel. Still, this modal shift seems contingent to strong organizational and managerial support.
|
|
| 3. |
- Hedegaard Sørensen, Claus, et al.
(författare)
-
Kollektivtrafikmyndigheter och smart mobilitet: Nordiska erfarenheter och perspektiv på MaaS och autonoma bussar
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Automatisering, elektrifiering, integrerad mobilitet samt plattforms- och delnings- ekonomin diskuteras i allt större omfattning. Smart mobilitet är en samlingsterm för dessa olika fenomen och trender. Smart mobilitet anses kunna bidra till ett mer hållbart transportsystem, attraktiva städer och levande landsbygd, men kan också leda till ökad privatbilism, mer trängsel och en försämrad stadsmiljö. Forskning visar att en central förutsättning för att smart mobilitet ska kunna bidra till ett mer hållbart transportsystem är att andelen kollektivtrafik och delade mobilitetstjänster ökar. Nya aktörer har dykt upp på transportområdet och erbjuder olika typer av mobilitetstjänster. Frågan är hur befintliga kollektivtrafikmyndigheter strategiskt ska positionera sig i detta nya och snabbt föränderliga landskap. Vilken typ av ansvarsfördelning och vilken typ av samverkan kommer att krävas för att uppnå attraktiva och hållbara transporter i en framtid präglad av smart mobilitet? Det är bakgrunden till detta forskningsprojekt, som har finansierats av K2. I projektets har vi genomfört fallstudier från (främst) nordiska storstäder om det som betecknas kombinerad mobilitet eller Mobility as a Service (MaaS), samt pågående försök med autonoma bussar. Hanteringen av MaaS har studerats i storstadsregionerna Stockholm, Västra Götaland, Skåne, Oslo, Helsingfors, Köpenhamn. Utblickar har även gjorts till Birmingham och Amsterdam. När det gäller autonoma bussar har merparten av det empiriska arbetet genomförts i Barkarby i Järfälla kommun (Region Stockholm). Därtill har vi även genom en workshop inhämtat erfarenheter från Oslo och Själland (Danmark) samt från ett utredningsarbete i Sjöbo och Tomelilla kommuner (Skåne). Vidare har vi studerat uppfattningar om autonoma bussar bland representanter för svenska bussförare. Analyserna i projektet har lett fram till en tydlig bild av att den offentliga sektorns organisationer spelar en viktig roll i utvecklingen, förmedlingen och integreringen av smart mobilitet. I praktiken har vi sett att olika kollektivtrafikmyndigheter har tagit olika roller; medan vissa är mycket aktiva och engagerade, håller sig andra mer avvaktande och försiktiga. Rapportens analyser visar att de nordiska RKM-erna ofta har liknande mål med att införa MaaS och autonoma bussar, men att de har valt olika ansatser för att realisera dessa mål. I samtliga fall präglas arbetet av en önskan att skapa bättre mobilitet och fler möjligheter för medborgarnas resande, samt en ambition att bidra till en så kallad ”modal shift” till mer hållbart resande och därmed en hållbar utveckling. Under den tidsperiod som vi har arbetat med detta projekt har MaaS framstått som en ”större” fråga och mer uttalat utvecklingsområde för de nordiska RKM-erna än autonoma bussar. Men autonoma bussar ingår också i deras arbete, och hanteras ibland som en mer eller mindre integrerad del av arbetet med MaaS. Det avsätts sammantaget stora resurser till arbetet med både MaaS och autonoma bussar, men initiativ med MaaS kräver, under för övrigt lika förhållanden, ett större samordningsarbete än initiativ med autonoma bussar. Introduktion av smart mobilitet är inte en neutral fråga, utan tvärtom en fråga med ett utpräglat politiskt innehåll, eftersom den rör formandet av framtidens mobilitet, samt makt och fördelning av resurser i samhället. Regionala kollektivtrafikmyndigheter är i grunden politiskt styrda organisationer, men vi kan notera att frågan om smart mobilitet trots detta inte diskuteras som den politiskt laddade fråga den är. Det finns idag en tendens att reducera den till en fråga om renodlad teknikutveckling, och det finns i flera fall en benägenhet att lämna över viktiga strategiska och principiella vägval till marknadsaktörer. Detta är problematiskt. Vi efterlyser en bredare politisk diskussion om smart mobilitet. Vi menar också att regionala kollektivtrafikmyndigheter skulle behöva komplettera sin verksamhet med nya kompetenser. Det är bland annat nödvändigt för samarbetet med nya aktörer och för att kunna ställa krav på nya leverantörer av mobilitetstjänster. Det är viktigt att RKM och andra politiska institutioner tar ställning till syftet med smart mobilitet som MaaS, autonoma bussar, privata självkörande bilar (delade eller ej), elsparkcyklar m.m. Om man inte kan precisera syftet med smart mobilitet är det kanske inte här man ska använda resurser. Bland de nordiska RKM-erna finns många olika strategier för hur myndigheterna förhåller sig till MaaS, och det är för närvarande inte möjligt att säga vilken strategi som är den mest förnuftiga. En medvetet återhållsam strategi kan om några år visa sig bättre än en mer aktiv strategi. Det motsatta är dock naturligtvis också möjligt.
|
|
| 4. |
- Hensher, David, et al.
(författare)
-
Understanding MaaS: Past, Present and Future
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Daily references to the changing landscape in the provision of passenger transport services is made in the transport literature, including grey material. Mobility as a Service (MaaS) is the acronym which appears to have caught the imagination of technology providers with promises of a new era of passenger transport whereby assets need not be owned and services can be bought at the point of need. It is the technological developments which have spearheaded the new understanding of MaaS. MaaS has evolved into a concept that integrates public and private transport services to provide one- stop access through a common interface. MaaS is at the centre of the popular view on future collaborative and connected mobility. For transport policy, MaaS is seen as a way to reduce car traffic, and its negative externalities, by enabling citizens to satisfy their mobility needs without having to own assets such as automobiles, either conventional or (in the future) self-driving. MaaS also opens new choices for non-car owning citizens who previously had limited transport options, making some of them socially excluded. Whilst definitions vary, the concept of MaaS has several dimensions: in the form of a smart app and in real-time, it provides mobility services using multimodal options, through a sophisticated journey planner that provides the user with multiple customised options and offers the opportunity for payment either at the point of use or with a pre-purchased mobility bundle. This single platform is envisaged to eventually be transferable around the world from city to city and region to region and also to remain pervasive to the user by working and monitoring the journey in real-time and providing options for recovery in the case of disruption, and with an aspiration to support public equity objectives. MaaS has also received considerable attention in recent years from decision-makers (for instance, the Finnish government has implemented new transport regulations intended to facilitate MaaS developments) and practitioners (examples of MaaS start-ups include MaaS Global in Finland, EC2B in Sweden and Moovel in Germany) as well as researchers (e.g., Hensher and Mulley (2019) Hensher, 2017; Jittrapirom, 2017; Sochor et al., 2016; Wong et al., 2019; Mulley, 2017). Still, the knowledge of MaaS is nascent, trials for the most part have not been thoroughly evaluated and the evidence for the mobility and societal benefits of MaaS have yet to be confirmed. The paper is structured as follows. The next section provides the literature context that underpins the part of the title of this paper relating to the ‘Past’. This is followed by a section detailing the present in terms of a current MaaS trial in Sydney, New South Wales, designed to provide another ‘data point’ in our current understanding of MaaS. The penultimate section looks to the future and the challenges ahead by identifying some key questions critical to the development of MaaS. The final section concludes.
|
|
| 5. |
- Hensher, David, et al.
(författare)
-
Understanding Mobility as a Service (MaaS): Past, Present and Future
- 2020
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The widespread adoption of smartphones, ridesharing and carsharing have disrupted the transport sector. In cities around the world, new mobility services are both welcomed and challenged by regulators and incumbent operators. Mobility as a Service (MaaS), an ecosystem designed to deliver collaborative and connected mobility services in a society increasingly embracing a sharing culture, is at the center of this disruption. Understanding Mobility as a Service (MaaS): Past, Present and Future examines such topics as: - How likely MaaS will be implemented in one digital platform app - Whether MaaS will look the same in all countries - The role multi-modal contract brokers play - Mobility regulations and pricing models - MaaS trials, their impacts and consequences Written by the leading thinkers in the field for researchers, practitioners, and policy makers, Understanding Mobility as a Service (MaaS): Past, Present and Future serves as a single source on all the current and evolving developments, debates, and challenges.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Isaksson, Karolina, 1973-, et al.
(författare)
-
Problembilder som formar framtidens mobilitet : exemplet "mobilitet som tjänst" i kollektivtrafikplanering
- 2019
-
Ingår i: Ett nytt kontrakt för samhällsbyggande. - : Linnefors förlag. - 9789188651082
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Samhället byggs och utvecklas av många aktörer tillsammans. Offentlig sektor, näringslivet och civilsamhällets aktörer deltar alla i samhällsbygget - om än på olika sätt, med olika resurser, förmågor, mandat och uppdrag. I den här boken bidrar en rad forskare – verksamma inom olika discipliner och vid olika lärosäten – till en kvalificerad diskussion om dessa aktörers föränderliga betydelse i samhällsbyggnadsprocesser. I boken diskuteras frågor som handlar om makt och ansvar, samt betydelsen av kulturens, idrottens och medborgarnas engagemang. Här finns också en diskussion om digitaliseringens betydelse för omställning och samhällsutveckling och om hur teknisk infrastruktur och system för transport och energi kan omvandlas i takt med förändrade behov och ökade krav på hållbarhet. I boken diskuteras också urbana experiment för samhällsbyggnad, nya modeller för platsutveckling, och de nya krav som offentlig förvaltning ställs inför. Flera av bidragen diskuterar hur aktörer med olika förutsättningar och resurser kan samverka med varandra.
|
|
| 8. |
- Karlsson, Marianne, 1956, et al.
(författare)
-
Development and implementation of Mobility-as-a-Service : A qualitative study of barriers and enabling factors
- 2020
-
Ingår i: Transportation Research, Part A: Policy and Practice. - : Elsevier BV. - 0965-8564 .- 1879-2375. ; 131, s. 283-295
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Mobility-as-a-Service (MaaS) has been argued as part of the solution to prevalent transport problems. However, progress from pilots to large-scale implementation has hitherto been slow. The aim of the research reported in this paper was to empirically and in-depth investigate how, and to what extent, different factors affect the development and implementation of MaaS. A framework was developed, with a basis in institutional theory and the postulation that formal as well informal factors on different analytical levels (macro, meso and micro) must be considered. The research was organised as a multiple case study in Finland and Sweden and a qualitative approach was chosen for data collection and analysis. A number of factors with a claimed impact on the development and implementation of MaaS was revealed. At the macro level, these factors included legislation concerning transport, innovation and public administration, and the presence (or not) of a shared vision for MaaS. At the meso level, (the lack of) appropriate business models, cultures of collaboration, and assumed roles and responsibilities within the MaaS ecosystem were identified as significant factors. At the micro level, people’s attitudes and habits were recognised as important factors to be considered. However, how the ‘S’ in MaaS fits (or not) the transport needs of the individual/household appears to play a more important role in adoption or rejection of MaaS than what has often been acknowledged in previous papers on MaaS. The findings presented in this paper provide several implications for public and private sector actors. Law-making authorities can facilitate MaaS developments by adjusting relevant regulations and policies such as transport-related subsidies, taxation policies and the definition of public transport. Regional and local authorities could additionally contribute to creating conducive conditions for MaaS by, for example, planning urban designs and transport infrastructures to support service-based travelling. Moreover, private actors have key roles to play in future MaaS developments, as both public and private transport services are needed if MaaS is to become a viable alternative to privately owned cars. Thus, the advance of MaaS business models that benefit all involved actors is vital for the prosperity of the emerging MaaS ecosystem.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
