| 1. |
- Carnerud, Daniel, 1983-
(författare)
-
Exploring Trends, Patterns and Characteristics of Quality Management Through Text Mining
- 2016
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- At frequent intervals, new reports and papers are published stressing the importance of high quality and quality improvement measures in the public and private sector if Sweden is to survive as a welfare state and industrial nation. The situation seems not to be unique for Sweden: similar opinions can be heard in other parts of the world as well. In the 21st century, consumers and citizens should be provided with continuously improved quality at a lower cost, otherwise businesses are likely to go bankrupt and politicians may lose the trust of the people. Quality is, thus, a word that is used persistently by people in power and the social commentators of today. From this perspective, it might seem fitting that quality, quality management (QM), total quality management (TQM) and other closely related terminologies are well defined, to make possible constructive dialogue that will culminate in effective action. This is often not the case, which is why vision statements, campaigns and other quality improvement measures risk falling short before they are even launched. With this background, the purpose of this thesis is to facilitate fruitful dialogue by examining QM-research and how trends, terminologies and research focus have shifted over time. By increasing the understanding of how QM-research has evolved it is also possible to create a coherent overview which hopefully can help to reduce confusion and polarisation amongst scholars and practitioners. In this way, it might be possible to increase the number of successful quality improvement measures as well as to lay the foundations for sustainable and system-wide quality improvement actions in society at large.The thesis is based on three studies, of which the first is looking into conference proceedings from one of the globally most prominent scientific conferences on quality – the QMOD-ICQSS conference. The two subsequent studies use abstracts from three of the top ranked scientific journals dealing with quality - International Journal of Quality and Reliability Management, Total Quality Management Journal and Total Quality Management & Business Excellence. All studies have been conducted according to text mining methodology, which entails usage of statistical tools in the form of hard- and software for data collection, modelling and analysis. The approach is exploratory and previously not verified with this purpose, which is why the three studies offer unique perspectives on the research field, at the same time as new methodological tools and approaches are investigated and tested.Through the studies it is possible to show occurrence of trends in research alignment as well as in publication design and popularity. The studies also identify central, perpetual, topics around which the research has been concentrated. These topics indicate that the research field, in spite of momentary trends and fashions, rests on a firm foundation regarding problem definition and approaches to solve them. Finally, a model is presented which summarizes the perspectives and outsets which distinguish QM and make it a research field in its own right.
|
|
| 2. |
- Warne, Maria, 1957-
(författare)
-
Där eleverna är : Ett arenaperspektiv på skolan som en stödjande miljö för hälsa
- 2013
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Hälsa skapas inte i ett vakuum utan i relation mellan individer och omgivning. Skolan är därför en viktig arena för barn och ungdomar eftersom de tillbringar större delen av sin vakna tid där. Tidigare forskning har framförallt riktats mot riskfaktorer relaterade till barn och ungas psykiska ohälsa, mindre mot vad som främjar och stärker möjligheterna till deras positiva hälsa. Genom ett salutogent perspektiv kan kunskap erhållas om faktorer som bidrar till en stödjande miljö för hälsa. För att få förståelse för nya generationers behov och värderingar behöver elever göras delaktiga i studier och utveckling av sin egen vardagsmiljö.Avhandlingens syfte var att studera skolan som en stödjande miljö för hälsa genom att involvera elever och att finna metoder för att studera de positiva aspekterna av hälsa. Artiklarnas syften inkluderade utmaningar och möjligheter att använda en metod för ökad delaktighet, fördjupa förståelsen om aspekter som främjar hälsa och lärande, med särskilt fokus på delaktighet och stöd samt hur positiv hälsa kan mätas.Elever på en gymnasieskola valdes som deltagare i två kvalitativa studier. Metoden photovoice studerades genom ljudinspelning av elevernas dialog under arbetet med photovoice och deras och lärarnas synpunkter under fokusgruppsintervjuerna. Data analyserades med innehållsanalys (I). Grundad teori användes för att studera elevernas syn på vad som var viktigt för hälsa och lärande (II). En enkät användes för att ta fram en positiv hälsoskala och för att studera faktorer associerade till hälsa bland elever årskurs 6-9. Enkäten besvarades av 1527 elever (52,3% flickor, 47,7% pojkar) i årskurs 6-9 i skolorna i Östersunds kommun. Svarsfrekvensen var 80%. En principalkomponentanalys användes anpassa och validera en positiv hälsoskala till åldersgruppen 12-16 år (III). För att studera associationen mellan faktorer som kunde vara associerade till positiv hälsa valdes multipel logistisk regressionsanalys (IV).Resultatet visade att photovoice fungerade som en metod i gymnasieskolan för ökad delaktighet i frågor relaterade till hälsa och lärande. Metoden behövde dock anpassas till elevgruppen. Photovoice upplevdes som stimulerande men också utmanade av både lärare och elever. Kritiska aspekter för metodens användbarhet var knutna till lärarrollen och den demokratiska organisationen (I). Elevernas syn på vad som främjade hälsa och lärande var relaterat till bemötande, personligt och pedagogiskt stöd samt möjligheter till återhämtning. Resultatet visade också att eleverna upplevde att skolan bidrog till att skapa skillnad mellan dem som upplevde sig vara låg- respektive högpresterande (II). Den positiva hälsoskalan (PHS) visade sig vara valid för elever 12-16 år och skalan bör kunna användas i ett sytematiskt hälsofrämjande arbetet där utgångspunkten är ett salutogent perspektiv (III). Faktorer associerade till positiv hälsa bland flickor och pojkar, 12-16 år, var: upplevd delaktighet i klassrummet, stöd från lärare och kamrater samt stöd från båda föräldrarna. Socioekonomisk status, mätt som att ha pengar som kompisar, visade sig vara oberoende associerat till positiv hälsa (IV).Slutsatsen var att betydelsefulla faktorer för en stödjande miljö för hälsa i skolan är; elevers upplevelse av och möjlighet till delaktighet i klassrummet och i skolans arbetsmiljö, personligt stöd från lärare såväl som stöd i undervisningen, stöd från kamrater och förutsättningar för återhämtning under och efter skoldagen. Samtidigt visade resultatet att det finns skillnader mellan olika grupper av elever relaterat till hälsa och stöd.För att utveckla en stödjande miljö för hälsa i skolan kan photovoice användas för att involvera eleverna och upptäcka unika aspekter på den enskilda skolan. Med hjälp av den positiva hälsoskalan (PHS) kan främjande faktorer kartläggas, vilket ökar möjligheterna till ett systematiskt hälsofrämjande arbete med ett salutogent perspektiv.
|
|
| 3. |
- Hansson, Anneli, 1958-
(författare)
-
Arbete med skolutveckling - En potentiell gränszon mellan verksamheter? : Ett verksamhetsteoretiskt perspektiv på en svensk skolas arbete över tid med att verksamhetsintegrera IT
- 2013
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I en skola som historiskt präglats av en differentierad arbetsorganisation och autonoma traditioner kan ett skolövergripande arbete med att verksamhetsintegrera informationsteknik antas ställa aktörerna inför en rad utmaningar som involverar både omskapande och nyskapande processer. Föreliggande studie utgör ett bidrag till att med en holistisk och verksamhetsteoretisk ansats utforska arbete med förändring, i detta fall ett arbete med att verksamhetsintegrera modern teknik, i skärningspunkten mellan en skolas arbete med att sprida och utveckla teknikbruk över skolan samt dess lärares arbete med pedagogisk praxisförändring. Studiens övergripande fråga löd: Hur kan arbete med skolutveckling förstås och förklaras i det potentiella spänningsfältet mellan arbete med skolförändring och lärares arbete med eller motstånd mot pedagogisk praxisförändring? Syftet var att utforska den förändringsprocess som uppstod när en skola satte i sikte att utveckla ”digitala” kompetenser och IT-stödd undervisning inom dess verksamhetsområde liksom att över tid följa lärare, IT-pedagoger och skolledare i detta arbete. Studien genomfördes över tre år mellan hösten 2008 och våren 2011 som en etnografiskt orienterad fallstudie vid en 7–9 skola i en mellanstor svensk stad. Dataproduktionen skedde genom närvaro vid skolan och på nätet genom deltagande och ickedeltagande observationer, genom informella samtal, semistrukturerade intervjuer, dokumentinsamling samt genom en enkät. Resultatet visar framför allt hur verksamhetsintegreringen av IT, bland de lärare som utforskar informationstekniken, i hög utsträckning motiveras av undervisningsrelaterade och elevutvecklande behov, medan arbetet med att leda skolans arbete med verksamhetsintegrering av IT i högre utsträckning motiveras av organisationsrelaterade behov, samt att dessa skilda motiv framträder på olika och systemiskt inkonsekvent sätt inom skolan. Utifrån studiens resultat formuleras tre interrelaterade utmaningar för skolutveckling. Dessa rör (a) praxis- och objektsförståelse, vilket uppfattas ha betydelse för möjligheter att åstadkomma gemensam riktning i ett kollektivt och flerstämmigt arbete, samt (b) förutsättningar för gränsöverskridande lärprocesser inom skolan mellan lärare sinsemellan liksom mellan lärare och skolledning jämte (c) processledarskap och dess förutsättningar.
|
|
| 4. |
- Mårtensson, Anna, 1978-
(författare)
-
Insights in Lean values: Exploring links to sustainable development
- 2017
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The Quality Management initiative Lean is a popular method used by organisations to engage in organisational development. The Lean philosophy is grounded in numerous values. The organisations must implement and apply these values to achieve the desired results. Lean poses a dilemma in that many organisations fail to implement it because they fail to change, and they fail to maintain their new organisational culture. Lean's values are linked to sustainable development principles, and organisations that have implemented Lean have achieved results consistent with a more sustainable society. Previous studies have shown that more research is needed in areas in which business leaders require more support and knowledge so that they can combine these areas to strive for sustainable development. The purpose of this thesis is to contribute a deeper understanding of the application of Lean values when implementing Lean, and the potential to interlink to sustainability theory. To achieve this purpose, studies have been conducted in three organisations. Data were collected through a survey, interviews, and a systematic literature review was conducted that was also used to analyse findings from the empirical data. The results have been presented in four different papers. The findings provide deeper knowledge of Lean values during Lean implementation. They also provide a picture of the complexity in the inter-linkages between the values embodied in Lean and sustainable development principles. This thesis shows that the length of time that Lean has been implemented affects the kind and extent to which values are visible in an organisation: more values are visible in organisations that have worked the longest following Lean implementation. It has also been found that the values articulated in an organisation’s vision and strategy for implementing Lean have a greater perceived presence among employees than other Lean values. As well, differences were found in the presence of Lean values between the operational level and the strategic level of an organisation. However, findings indicated that the Lean values that were visible were more often fragmented rather than a pure value as presented in the theory. The findings also showed that interlinkages between some of sustainability principles and Lean values are more visible in one of the two organisational levels. For example, ´Waste reduction´ was only visible at the operational level. Implementing and applying Lean takes time and requires a change in the organisational culture. This thesis concluded that the Lean values of the ‘System view’ and ‘Long-term thinking’ have low presence and are not a part of the values considered most important to employees when implementing Lean. For organisations at the beginning of their implementation, this knowledge may be good to consider as failures with implementation are often due to the fact that change in organisational culture does not happen as intended. This finding indicates that there are gaps in the knowledge among employees about the important links between Lean and sustainable development. It is difficult to draw boundaries between the values when they should be recognized as a system.
|
|
| 5. |
- Mårtensson, Anna, Adjunkt, 1978-
(författare)
-
Make the Future a Part of Today : Awaken Long-term Thinking in Quality Management Practices
- 2022
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Individuals and organisations need to consider the future since actions taken today will have implications for the future. Long-term thinking as a concept encompasses consideration of the future and is identified in both quality management and sustainable development. Theoretical interpretations of long-term thinking include a variety of different aspects, for example values and principles. Long-term thinking is also identified as necessary for organisations challenged by rapid change and societal needs but is difficult to put into practice. Leaders play a significant role in organisations’ attempts to achieve quality and sustainability goals. They are, among other things, responsible for creating positive conditions for employees and taking decisions in line with organisational objectives. The research presented in this thesis provides deeper insights into the importance of leaders in applying long-term thinking and how to awaken long-term thinking in organisations.The purpose of this thesis is to explore the concept of long-term thinking as an aspect of quality management from a leadership perspective to understand more about the praxis in making long-term thinking visible in organisations. For this purpose, the phenomenon of long-term thinking has been explored in both theory and in practice in several organisations.For long-term thinking to be relevant, organisations need to set clear business intentions for the future. These serve as an anchor to connect visions, goals, strategies and plans, and provide a guide for leaders in their work. To practise long-term thinking in organisations that apply a quality management initiative, leaders need to understand the common values that constitute the organisational culture, how these values are linked and how they contribute to organisational objectives. One of the skills required of leaders who engage in long-term thinking is managing short-term and long-term challenges simultaneously. In leaders’ quest for sustainable quality development, they have a vital role in guiding employees and customers with regard to the organisational culture. Leaders guide through their behaviour and actions, and in so doing contribute to the prevailing culture of the organisation. This requires a consensus on, for instance, definitions and communication of long-term thinking. If leaders do not behave and act in accordance to this, a fragmented picture of long-term thinking can emerge, increasing the risk that expected results will not be reached.Leaders are dependent on supporting systems and structures when practising long-term thinking, but they are also responsible for building and developing them. To develop systems and structures to support long-term thinking, leaders need deep knowledge of the concept and to act accordingly. Systems and structures do not develop themselves, and leaders need to act to make long-term thinking visible and in so doing awaken it in organisations.
|
|
