SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "WFRF:(Solyom Peter) "

Sökning: WFRF:(Solyom Peter)

  • Resultat 1-10 av 32
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  • Ancker, Klas, et al. (författare)
  • Miljöteknisk utvärdering av ny tvätteknik för textilier. Emulsionstvätt som ersättning för kemtvätt.
  • 1991
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Emulsionstvätt är en ny teknik, som kan ersätta kemtvätt för industritvätt, men ej för garderobstvätt. Erfarenheterna från två företag som under en tid tvättat med emulsionstvätt är goda. En miljöteknisk utvärdering av den nya tvättekniken har gjorts, för att studera effekter dels på arbetsmiljön, dels på den yttre miljön. Generellt sett sker en god förbättring av arbetsmiljön vid övergång från konventionell kemtvätt med perkloretylen till emulsionstvätt. Halten luftföroreningar relativt gällande gränsvärden blir lägre med emulsionstvätt. Emulsionstvätten, som den fungerat vid de två företagen, har dock haft nackdelen att tvättvätskan blandats till vid företaget, vilket innebär risk, främst för stänk av alkali, som är frätande. Om emulsionstvätt ska börja användas i större skala, bör tvättvätskan säljas färdigblandad och sedan hanteras i slutna system. Tvättmaskinerna bör förses med ändamålsenliga punktutsug. Utsläppet av perkloretylen till luft elimineras. utsläppet av lösningsmedel (paraffinkolväten och liknande) har beräknats till mindre än 0,2 g/kg tvätt. Kemtvätt ger utsläpp av cirka 60-70 g/kg tvätt, från välskötta maskiner. Används aktivt kolfilter för rening av luften, blir utsläppet cirka 30 g/kg tvätt. Perkloretylen påverkar ozonskiktet, vilket emulsionstvättens lösningsmedel ej gör. Det minskade utsläppet av luftföroreningar motsvaras av ett ökat utsläpp av vattenföroreningar. Avloppsvattnet från emulsionstvätt innehåller mycket syreförbrukande substans och potentiellt bioackumulerbara ämnen. Varje tvätt beräknas ge ett utsläpp av minst 1 kg persistent organiskt material, varav cirka 60 g är potentiellt bioackumulerbart. Vattnet bör därför renas, innan det släpps ut till det kommunala nätet och den kommunala vattenreningen.
  •  
2.
  • Antonsson, Ann-Beth, et al. (författare)
  • Soffan och miljön. En översiktlig studie av hur en soffa kan påverka miljön,från tillverkningen av de olika materialen i den, tills den blivit avfall. Ett exempel på en livstidsanalys.
  • 1990
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Det är alltmer uppenbart att påverkan på miljön inte enbart beror på utsläppen från enskilda industrier. Miljön påverkas i hela kedjan från utvinning av råvaror, produktion och konsumtion av en vara, fram tills varan blir avfall. Även transporter, energiförbrukning och effekter på arbetsmiljön är viktiga faktorer i bedömningen av den totala påverkan på miljön. I framtiden kommer bedömningen att innefatta allt fler av dessa steg. Det är enbart mot bakgrund av sådana totalbedömningar, som det går att jämföra mijöeffekter, t ex av olika varor eller olika produktionsmetoder. En beskrivning av miljöpåverkan från olika delar av varans livstid, gör det också möjligt att prioritera åtgärderna, så att de sätts in där de gör störst nytta. Som ett enkelt exempel på vad som kan innefattas i en livstidsanalys, har IVL på uppdrag av Miljödepartementet, gjort en översiktlig livstidsanalys av en soffa som exempel på hur en vardagsvara kan påverka miljön, från vaggan till graven.
  •  
3.
  • Bengtsson, Leif, et al. (författare)
  • Allt du vill veta om glykoletrar! Vissa glykoletrars kemiska och fysikaliska egenskaper, biologiska effekter, förekomst i arbetsmiljön och mätmetoder.
  • 1992
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Glykoletrar har på senare tid tilldragit sig stor uppmärksamhet p.g.a de skador på fortplantningen som uppstått efter exponering (djurförsök) för etylenglykolmonometyler (EGME), etylenglykolmonoetyleter (EGEE) eller motsvarande estrar (EGMEA och EGEEA). Upptäckterna har resulterat i nya, lägre hygieniska gränsvärden i en rad länder däribland Sverige. Glykoletrar används bl.a. i färg, lack lim, färgborttagningsmedel, rostborttagningsmedel, biltvättmedel, rengöringsmedel, hydrauloljor, skäroljor, bekämpningsmedel, bromsvätskor och kosmetika. Uppgifter från Kemikalieinspektionens produktregister 1985 och 1990 visar att användningen av vissa av glykoletrarna (EGEE, EGEEA och DEGBE) minskat markant medan användningen av andra ökat markant. Undersökta propylenglykoletrar samt etylenglykolmonobutyleter (EGBE) tycks inte ge upphov till reproduktionsstörningar. EGBE samt i mindre utsträckning även EGME och EGEE påverkar blodet med bl.a. minskat antal röda blodkroppar som följd. Några undersökta dietylenglykoletrar har haft viss effekt på reproduktion eller blodbild. Inga tecken som tyder på att glykoletrar skulle ge upphov till skador på arvsanlagen eller orsaka cancer har framkommit i de få undersökningar som rapporterats. Ett fall av kontaktallergi mot EGMEA finns rapporterat. Flera fall av hjärnskador efter långvarig och hög exponering för EGME har rapporterats. Glykoletrar tas upp lätt via både lungor och hud. Risken för hudupptag får dock anses större än risken för inandning av större mängder p.g.a. glykoletrarnas låga flyktighet. De glykoletrar som undersökts beträffande miljöeffekter kan betraktas som relativt lågtoxiska mot vattenlevande organismer. Nedbrytbarheten varierar mellan olika glykoletrar och endast ett fåtal av undersökta produkter uppnår kriteriet för lättnedbrytbarhet. Det tillgängliga faktaunderlaget, ibland knapphändigt, ger inte anledning att miljöfarlighetsmärka genomgångna glykoletrar. Åtgärder för att minska exponeringen för glykoletrar kan vara: - byte till mindre hälsoskadlig produkt, - inkapsling eller punktutsug vid enskilda arbetsplatser, - personlig skyddsutrustning som t.ex. andningsskydd och handskar. Provtagnings- och analysmetoder behandlas också i rapporten.
  •  
4.
  •  
5.
  •  
6.
  •  
7.
  •  
8.
  • Björndal, Håkan, et al. (författare)
  • Klorerade organiska ämnens kemiska och fysikaliska egenskaper och deras behandlingsbarhet
  • 1987
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Föreliggande rapport utgör en redovisning av hittills utfört arbete som i huvudsak varit inriktat på att applicera beräkningsmetoder för kemiska och fysikaliska parametrar på ett större antal klorerade organiska föreningar. Med hänsyn till de osäkerheter som kan finnas i det beräknade datamaterialet så är det ännu alltför tidigt att dra några definitiva slutsatser. Emellertid är det intressant att se de förändringar som sker avseende klororganiska föreningars egenskaper och fördelningar som resultat av förändringar av surhetsgraden (pH). Detta gäller speciellt gruppen fenolära klororganiska föreningar. Dessa förändringar talar för att till intressanta behandlingsmetoder för avskiljning hör adsorption och extraktion vid låga pH (1-3). Inom detta pH-område torde dels huvuddelen av fenolära föreningar avskiljas tillsammans med delar av de neutrala föreningarna, dvs sannolikt merparten av de föreningar som kan medföra långsiktiga miljöskador. Eftersom dessa metoder inriktas mot lågmolekylära föreningar bör de kopplas till metodik för avskiljning av högmolekylärt material (UF-teknik). Det fortsatta arbetet inriktas på att dels öka säkerheten i framtagna data bl a genom att använda 'standardiserade' beräkningsmetoder, dels konvertera fördelningar till process- och reningssystem. Vidare kommer biologiska och ekotoxikologiska data att adderas liksom data för nya substanser eller substansgrupper, ex kinoner.
  •  
9.
  • Björndal, Håkan, et al. (författare)
  • Miljöeffekter av tillsatskemikalier använda vid papperstillverkning.
  • 1984
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Inom pappersindustrin används ca 800 handelsprodukter som tillsats- eller hjälpkemikalier dels för att ge papperet olika funktionella egenskaper, dels för att öka effektiviteten och minska störningarna i produktionsprocessen. I projektet har produkterna indelats i grupper under vilka uppgifter om 'funktion och förbrukning', 'kemisk karakteristik', 'retention och utsläpp', 'hälsorisker' och 'miljöeffekter' har sammanställts. I rapporten redovisas ekotoxikologiska tester för grupperna skumdämpare, slembekämpningsmedel och våtstyrkemedel. Projektet har inte påvisat några allvarliga eller tidigare okända miljöfaror vid normal användning av tillsatsmedel vid papperstillverkning. Projektet har dock visat att ett stort antal av de använda produkterna har potentiellt negativa miljöeffekter.
  •  
10.
  • Carlsson, Helene, et al. (författare)
  • Limonen - lösningen på miljöproblemen eller...? En arbetsmiljö- och miljöteknisk utvärdering av d-limonen som avfettningsmedel.
  • 1991
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Limonen har marknadsförts som ett naturligt, och därför helt ofarligt, avfettningsmedel som kan ersätta lösningsmedel som t ex tri. En undersökning har gjorts av effekterna på abetsmiljö och yttre miljö vid användning av limonenbaserade avfettningsmedel. Arbetsmiljö: En genomgång av litteraturen visar att man länge misstänkt att d-limonen kan orsaka hudallergi. Nyligen avslutade försök visar att det är limonenoxid som bildas då limonen är i kontakt med luft, som kan ge upphov till allergi. Limonens eventuella förmåga att framkalla cancer undersöks för närvarande. Hälsoriskerna vid användning av ett ämne beror inte bara av ämnets inneboende egenskaper. De beror i hög grad på hur det hanteras. Fyra företag som använder limonen i anläggningar med varierande grad av automatisering, inbyggnad och ventilation besöktes och förhållandena studerades. Personalen som arbetade vid anläggningarna utsattes för halter från mindre än 1/100 av och upp till knappt 1,5 gånger gällande hygieniska gränsvärde. Den stora variationen beror på olika omfattning av inkapsling och ventilation av anläggningarna, på appliceringssättet samt även på olika badstyrka och badtemperatur. Även omfattningen av hudkontakt med tvättvätskan varierade mycket mellan de olika företagen
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-10 av 32

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy