| 1. |
- Noring, Maria, et al.
(författare)
-
Valuation of oil spill risk reductions in the Arctic :
- 2016
-
Ingår i: Journal of Environmental Economics and Policy. - : Taylor & Francis. - 2160-6544 .- 2160-6552. ; 5:3, s. 298-317
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In this study, data from a contingent valuation (CV) study in Lofoten, Norway, are used to assess the value of ecosystem services at risk from oil spills in the Arctic. It is investigated to which extent subjective opinion about the probability of a potential oil spill steers respondents’ willingness to pay (WTP) for reducing risk. The respondents’ preferences are analysed for ecosystem services. Finally, differences in WTP for two hypothetical spill scenarios are considered: one where measures are taken to reduce the probability of a spill and one where measures are taken to reduce the probability and impacts in the event of an accident. The findings indicate that measures should focus on alleviating the impacts of oil spills on ecosystem services generally, rather than on any specific ecosystem service. Furthermore, respondents’ perception of risk is higher than the estimated objective risk. The findings also suggest that respondents are more concerned about preventing the occurrence of oil spill accidents (usually considered to be more frequent than they actually are) compared to preventing the impacts of a spill. One policy implication is to focus more on policies that decrease the probability of spills than on policies that decrease the subsequent ecological impact.
|
|
| 2. |
- Eggert, Håkan, 1961, et al.
(författare)
-
Economic Valuation for Sustainable Development in the Swedish Coastal Zone
- 2005
-
Ingår i: Ambio. ; 34:2, s. 169-175
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The Swedish coastal zone is a scene for conflicting interests about various goods and services provided by nature. Open-access conditions and the public nature of many services increase the difficulty in resolving these conflicts. ”Sustainability” is a vague but widely accepted guideline for finding reasonable trade-offs between different interests. The UN view on sustainable development suggests that coastal zone management should aim at a sustainable ecological, economic and social-cultural development. Looking closer at economic sustainability, it is observed that economic analyses about what changes in society imply an economic gain and what changes imply a loss should take into account the economic value of the environment. Methods used for making such economic valuation in the context of the Swedish coastal zone are briefly reviewed. It is noted that the property rights context matters for the results of a valuation study. This general background is followed by a concise presentation of the design and results of four valuation studies on Swedish coastal zone issues. One study is about the economic value of an improved bathing water quality in the Stockholm archipelago. The other studies are a travel cost study about the economic value of improved recreational fisheries in the Stockholm archipelago, a replacement cost study on the value of restoring habitats for sea trout, and a choice experiment study on the economic value of improved water quality along the Swedish Westcoast.
|
|
| 3. |
- Hasselström, Linus, et al.
(författare)
-
Costs and benefits associated with marine oil spill prevention in northern Norway
- 2017
-
Ingår i: The Polar Journal. - : Taylor & Francis. - 2154-896X .- 2154-8978. ; 7:1, s. 165-180
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The purpose of this study is to analyse conflicts regarding natural resources and ecosystem services involving different stakeholder groups using cost–benefit analysis (CBA). The paper is formed around a specific case study in Lofoten–Vesterålen in northern Norway, investigating costs and benefits of decreasing the probability of a major oil spill from shipping in the area. Benefits of decreasing the probability of a spill are far greater than costs, which means that measures to improve maritime safety would be economically profitable for society. Figures showing the effects of the impacts on fisheries and tourism sectors indicate that, compared to the total value for society, the market values of decreasing the probability of a spill are very small. On the other hand, non-market values associated with the protection of ecosystem services are of a much greater magnitude. These results suggest that the neglecting of non-market ecosystem service values in economic assessments for the Arctic may cause a biased picture of costs and benefits associated with measures to prevent environmental degradation. When feeding into decisions, such assessments may lead to too little preventive action from an economic perspective.
|
|
| 4. |
- Hennlock, Magnus, et al.
(författare)
-
Samhällsekonomiska konsekvensanalyser av att nå god havsmiljö : Kommersiellt fiske samt marin turism och rekreation
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med detta projekt är dels att ta fram underlag för att värdera samhällsekonomiska konsekvenser av att nå god miljöstatus (HVMFS 2012:18, 4 §) i förvaltningsområdena Nordsjön och Östersjön enligt miljökvalitetsnormerna i HVMFS 2012:18, 6 §, samt dels att värdera samhällsekonomiska konsekvenser för aktiviteterna kommersiellt fiske samt marin turism och rekreation under ovan förutsättningar. För att beskriva graden av påverkan från aktiviter och belastningar på berörda ekosystemtjänster i ekosystemtjänstanalysen används ett system av matriser som beskriver påverkan mellan belastningar per aktivitetet, statusindikatorer och ekosystemtjänster för att bättre uppskatta total påverkan på tillgångarna av slutliga ekosystemstjänster. En samhällsekonomisk analys av kommersiellt fiske görs utifrån att torskbestånden i Östersjön och Västerhavet når god miljöstatus enligt HVFMS (2012:18). För att god miljöstatus ska uppnås med avseende på torsk ska fångsten inte överstiga den årliga fiskeridödlighet som bedöms förenlig med principen om maximal hållbar avkastning (FMSY) för de bestånd för vilka det finns en analytisk bedömning och en FMSY-nivå i enlighet med ICES bedömning. För att uppskatta värdet av att uppnå god miljöstatus för torsken i Östersjön och Västerhavet har vi utgått från tidigare värderingstudier som genomfördes för torskbeståndet i Västerhavet. Eftersom värdet av att uppnå god miljöstatus även innefattar Östersjön görs en enkel värdetransferering från primärstudierna i Västerhavet. Vi finner att den årliga ökningen i diskonterad nytta med avseende på torskbestånden, för närvarande ligger inom intervallet 277 och 1 549 miljoner kronor per år. För perioden 2016 – 2020 är den totala ökningen 1.4 – 8.9 miljarder kronor i nuvärde och för perioden 2016 – 2050 är nyttan 3.5 – 19 miljarder kronor i nuvärde av att nå god miljöstatus. Den nya gemensamma fiskeripolitiken, där vi bedömer att god miljöstatus med avseende på maximal hållbar avkastning (MSY) för nyckelarter kommer att vara nådd till 2050, innebär en fortsatt minskad fiskeflotta i Sverige. Detta kommer att leda till en minskad sysselsättning inom svenskt kommersiellt fiske. Å andra sidan innehåller den nya gemensamma fiskeripolitiken rekommendationer att småskaligt fiske, som är mer arbetskraftsintensiv, får en större andel av kvoterna. Detta kommer att motverka en minskning i sysselsättning. Sammantaget gör vi bedömningen att den nuvarande sysselsättningen inom fiskeflottan till en början kommer att minska till följd av pensionering under de närmaste åren fram till 2020 men att den senare stabiliseras och återgår till att ligga kring nuvarande nivå. Detta till följd av att miljöstatus förbättras mot MSY vilket innebär jämnare uttag över åren (färre temporära fiskestopp) samt en ökad andel småskaligt fiske som är mer arbetskraftsintensiv. Den inledande bedömningen av miljötillståndet som gjordes av Havs- och vattenmyndigheten 2012 (HaV 2012a), som ett led i genomförandet av Havsmiljödirektivet, visade att den marina turismen svarar för en betydande andel av den svenska maritima ekonomin, ca 17 % av nettoomsättningen (2010). Till den marina turismen räknades då kryssningstrafik med övrig kommersiell båttrafik, fritidsbåtar, fritidshus, kommersiellt boende, övrigt boende och dagbesök till kusten. Till de kommersiella nyttorna som redovisades i den inledande bedömningen ska också de s.k. icke-användarvärdena läggas. Dessa värden är kopplade till människors upplevda nytta av själva vetskapen om att tillståndet i våra hav är gott. Man värderar också vetskapen om att kunna lämna över en god miljö till kommande generationer. I denna rapport redovisas en skattning av den samhällsekonomiska nyttan med avseende på marin turism och rekreation av att uppnå miljökvalitetsnormerna inom Havsmiljöförordningen. Analysen tar avstamp i det arbete som låg till grund för slutsatserna i den inledande bedömningen (HaV 2012a) angående kopplingen mellan turismens olika aktiviteter och dess beroende och påverkan på marina ekosystemtjänster. Vidare har bedömningar gjorts över den framtida utvecklingen för andra marina och landbaserade aktiviteter som påverkar samma marina ekosystemtjänster. För perioden fram till 2020 och därefter 2050 har ett referensscenario (business-as-usual) tagits fram och jämförts med god miljöstatus. Analysen visar att den samhällsekonomiska nyttan som kan förväntas inom sektorn marin turism och rekreation genom att uppnå miljökvalitetsnormerna och sedan upprätthålla denna status uppgår till ca 90-100 miljarder. Värdet utgörs av nuvärdet av de nyttor som förväntas uppstå till följd av branschtillväxt och ökade rekreationsvärden. Uppskattningen är behäftad med stor osäkerhet.
|
|
| 5. |
- Lindhe, Andreas, 1981, et al.
(författare)
-
Användningen av MACRO-DB i tillståndsärenden och effekter av ny modellversion: Enkätstudie och samhällsekonomisk analys av arbetet med MACRO-DB
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I syfte att skydda dricksvattentäkter, dvs. yt- och grundvattenresurser, kan användningen av växtskyddsmedel regleras genom att exempelvis ställa krav på tillstånd för yrkesmässig användning inom vattenskyddsområden. Att bedöma när, hur och vilka växtskyddsmedel som kan spridas kan vara komplicerat. För att underlätta arbetet med att både ta fram och handlägga tillståndsärenden finns därför modellverktyget MACRO-DB. Verktyget har utvecklats av SLU Centrum för kemiska bekämpningsmedel i miljön (CKB) och används för att simulera bekämpningsmedelsläckage till yt- och grundvatten och bedöma om risken är acceptabelt låg eller inte. År 2018 gjordes en satsning där både Havs- och vattenmyndigheten (HaV) och CKB gjorde investeringar för att vidareutveckla MACRO-DB. Syftet med analysen som presenteras i denna rapport har varit att utvärdera om satsningen varit samhällsekonomiskt motiverad med hjälp av en kostnads-nyttoanalys (KNA). För att ta fram nödvändigt underlag och ge en bild av dagens arbete med tillståndsärenden för yrkesmässig användning av växtskyddsmedel på jordbruksmark inom vattenskyddsområden har en enkätundersökning genomförts. Enkäten skickades till samtliga svenska kommuner och syftade specifikt till att kartlägga användningen av MACRO-DB. Den genomförda enkätstudien besvarades av 58 % av Sveriges kommuner och bedöms baserat på detta och den geografiska spridningen ge en bra bild av dagens arbete med tillståndsärenden för användning av växtskyddsmedel på jordbruksmark inom vattenskyddsområden och specifikt användningen av MACRO-DB. Av de kommuner som besvarat enkäten är det 71 % som handlägger den aktuella typen av ärenden och av dessa är det 61 % som använder MACRO-DB som del av beslutsunderlaget. En majoritet av kommunerna använder såldes MACRO-DB. Bland de som inte använder MACRO-DB beror det framför allt på att man inte känner verktyget. Endast en mindre andel anser att det är inte rimligt att ställa krav på användning av MACRO-DB i den typ av ärenden de hanterar. Av de kommuner som använder MACRO-DB gör 55 % egna körningar för att kontrollera resultaten som lämnas in med tillståndsansökningarna. En stor andel (44 %) gör i stället granskningar av underlagsmaterial och antaganden. Enligt drygt hälften (53 %) av kommunerna tar dricksvattenproducenten del av uppgifter om vilka växtskyddsmedel som används inom vattenskyddsområden, i syfte att anpassa kontrollen av förekomst av växtskyddsmedelsrester i rå- och dricksvatten. Resultaten från enkäten visar också att majoriteten av kommunerna som använder MACRO-DB (93 %) anser att verktyget fungerar bra (61 %) eller mycket bra (32 %) som hjälpmedel. De förslag som lämnats på hur användningen skulle kunna förbättras innefattar bland annat behov av utbildning och annan stöttning men även behovet av mindre tidskrävande simuleringar. Att reducera simuleringstiden har varit ett av syftena med den uppdatering av MACRO-DB som gjorts och är en av de nyttor som ingår i den genomförda KNA:n. I analysen har fokus varit på följande kostnader och nyttor: (i) investeringarna som HaV och CKB gjort, (ii) tidsvinster som den nya modellversionen ger för kommuner, rådgivare och andra aktörer, (iii) möjliga effekter av en ökad livsmedelproduktion om det blir möjligt att söka tillstånd för spridning av växtskyddsmedel på odlingsmark där det idag råder förbud, och (iv) förlust av miljönyttor som en ökad spridning av växtskyddsmedel kan ge upphov till. Utifrån de antaganden som scenarierna i KNA:n bygger på bedöms nyttorna kunna överstiga kostnaderna, vilket alltså indikerar att satsningen på nya MACRO-DB kan vara samhällsekonomiskt motiverad. Skillnaden mellan nyttor och kostnader är samtidigt inte så betydande att ett annat resultat helt kan uteslutas, det vill säga att kostnaderna skulle kunna överstiga nyttorna. Scenarierna bygger på flera antaganden som är osäkra och de presenterade resultaten över samhällsekonomisk lönsamhet bör därför tolkas med viss försiktighet. Det kan dock konstateras att nyttorna till följd av tidsbesparingar är i samma storleksordning som investeringskostnaderna, vilket innebär att satsningen kan vara samhällsekonomiskt även om endast dessa aspekter beaktas. Osäkerheterna bedöms vara störst i de uppskattade nyttorna av ökad livsmedelsproduktion samt de minskade miljönyttorna. Dessa poster i KNA:n beskriver för- respektive nackdelarna som uppstår om det blir möjligt att söka tillstånd för spridning av växtskyddsmedel på odlingsmark där det idag rådet förbud. Resultaten visar att även dessa nyttor och kostnader är i samma storleksordning. Det kan därför konstateras att såväl möjligheten att bruka marken för livsmedelproduktion som skyddet av yt- och grundvattenresurser är förknippade med stora nyttor. Skyddet av yt- och grundvattenresurserna behöver därför säkerställas samtidigt som åtgärderna inte ska vara onödigt långtgående så att de ger orimliga restriktioner i markanvändningen och i detta fall effekter på livsmedelproduktionen. Verktyg och hjälpmedel som MACRO-DB är därför viktiga för att möjliggöra en rimlig avvägning när risken spridning av växtskyddsmedel kan tillåtas och när det inte är rimligt. I handläggningen av tillståndsärenden och avvägningar om det ska råda förbud eller krav på tillstånd är den inte bara spridningen av växtskyddsmedel som behöver beaktas utan även övriga förutsättningar och risker som hanteringen av växtskyddsmedel är förknippad med.
|
|
| 6. |
- Malmaeus, Mikael, et al.
(författare)
-
Ekosystemtjänster i miljökonsekvensbeskrivningar och samhällsekonomiska konsekvensanalyser : Slutrapport
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Att uppmärksamma de ekosystemtjänster som naturen erbjuder innebär ett perspektiv där relationen mellan människa och natur står i centrum och där ekosystemens värde för människan synliggörs på ett effektivt sätt. I denna studie undersöker vi hur ekosystemtjänster kan användas i samband med miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) och samhällsekonomiska konsekvensanalyser (SKA). Både MKB och SKA utgör viktiga beslutsunderlag rörande projekt, planer och program där naturen och ekosystemen på olika sätt påverkas.Vår bedömning är att ekosystemtjänster kan hjälpa till att skapa en bättre helhetssyn och att synliggöra ett flertal aspekter som idag inte kommer fram tillräckligt i MKB och SKA. Detta kan exempelvis gälla värden knutna till vardagslandskapet och fler sammanhang i tid och rum. Genom detta kan potentiellt också fler människor komma till tals och känna sig delaktiga i beslutsprocesser. Ekosystemtjänster kan därmed även bidra till att identifiera viktiga frågor som bör hanteras i beslutsprocesser.Detta kan komma att innebära att MKB och SKA behöver innehålla mer information. Men det kan också medföra att betydelsefulla frågor identifieras tidigare i processen och att mindre tid för kompletteringar och besvärliga förhandlingar går åt i slutändan. Ett ekosystemtjänstperspektiv kan innebära att beslut baseras på nya avvägningar och andra prioriteringar, vilket i vissa fall troligen också leder till ett annat utfall. Det är inte självklart att ekosystemen i och med detta generellt sett kommer att skyddas eller förvaltas bättre. Vad som skyddas eller bevaras kommer i högre grad att bero på vilka värden detta skapar för människor. Samtidigt skapas en begreppsapparat som synliggör vårt beroende av ekosystemen som också ger en grund för ett hållbart nyttjande.Våra slutsatser baseras till stor del på tre relativt utförliga fallstudier där vi undersökt miljökonsekvensbeskrivningar, samråds- och yttrandematerial.Kallak Norra – riksintressen i konfliktDen första fallstudien gäller en ansökan om koncession för gruvdrift i Kallak, Jokkmokks kommun. I området finns stora naturvärden, inte minst världsarvet Laponia fyra mil från den tilltänkta gruvan. Platsen är också viktig för rennäringen vintertid och en gruvetablering skulle skära av en viktig flyttled för renarna. Förekomsten av två motstående riksintressen – för rennäringen och för mineralresurser – gör att konflikter varit svåra att undvika. Ett ekosystemtjänstperspektiv skulle kunna förbättra kommunikationen mellan olika aktörer och därmed underlätta för en konstruktiv dialog. Kattegatt Offshore – ökad betydelse av rekreationsvärden Vår andra fallstudie handlar om en vindkraftsetablering till havs i Kattegatt utanför Falkenberg. Den tilltänkta platsen för vindkraftparken ligger inom ett lekområde för torsk och det finns en risk för att vindkraftverken kommer att inverka negativt på det redan hotade torskbeståndet. Dessutom påverkas landskapsbilden både till havs och på land. Samtidigt bidrar vindkraften till produktionen av förnybar energi, vilket skulle ha en positiv effekt på klimatet. Det är troligt att ett ekosystemtjänstperspektiv skulle leda till en annan avvägning i den komplicerade tillståndsprocessen där förekomsten av torsk och tumlare inte nödvändigtvis skulle ses som den viktigaste aspekten att väga mot nyttan av en exploatering, utan att påverkan på rekreation och landskapsbild skulle tillmätas större eller åtminstone likvärdig betydelse.Översiktsplan i Storvreta – lågprioriterade ekosystemtjänster från jord- och skogsbruksmarkDen tredje fallstudien behandlar en fördjupad översiktsplan i Storvreta utanför Uppsala. Området utgörs av en bostadsort med villabebyggelse samt angränsande skogs- och jordbruksmark. I MKB:n och yttrandematerial har vi kunnat identifiera ekosystemtjänster kopplade till jordbruk men också till den värdefulla natur- och kulturmiljö som finns i området. Medan bevarandet av kulturmiljö och rekreationsområden vägt tungt i planeringen bedöms byggnation på jord- och skogsbruksmark endast ha ”små konsekvenser” på naturmiljön. Med andra ord ges liten prioritet åt de ekosystemtjänster som icke skyddade miljöer inom jordbruksmark, ängar, skog och våtmarker levererar i form av bland annat biodiversitet, habitat, kolinlagring, vattenrening och översvämningsreglering. I rapporten har vi också analyserat hur bedömningsprocesser, SKA och ekosystemtjänstanalyser kan kopplas ihop och tillsammans bidra till att ett så bra beslutsunderlag som möjligt kan tas fram för projekt, planer och program. Vår slutsats är att SKA och ekosystemtjänstanalys utgör ett värdefullt komplement till de analyser som normalt ingår i MKB, och att det går att utnyttja synergieffekter mellan dem för att stärka helheten och därmed få fram ett så bra underlag som möjligt för en samlad bedömning av projekt, planer och program. För att genomföra dessa analyser inom ramen för dagens bedömningsprocesser kommer delvis nya metoder att behöva utvecklas för att identifiera, analysera och kommunicera miljöpåverkan. Ett första steg för att få till stånd detta kan vara att ta fram vägledningar från myndigheternas sida.
|
|
| 7. |
- Nordzell, Henrik, et al.
(författare)
-
The Ecodesign Directive as a driver for less microplasticfrom household laundry
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Anthesis AB has been assigned by the Swedish Environmental Protection Agency to conduct a socio-economic analysis of the introduction of ecodesign criteria to reduce microplastics from washing of textiles. The purpose of the socio-economic analysis carried out in this study is to start framing the problem with microplastics emissions from laundry from a socio-economic perspective. More specifically the study aims to provide a structure for analysing the performance of policy instruments concerning microplastics and to demonstrate the potential socio-economic impacts of implementing filter requirements.
|
|
| 8. |
- Rosen, Lars, 1962, et al.
(författare)
-
Kostnads-nyttoanalys som verktyg för prioritering av efterbehandlingsinsatser.
- 2008
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- För att uppnå miljömålet En giftfri miljö krävs att en stor mängd förorenade områden tas om hand och efterbehandlas. Kostnaden för att åtgärda de mest förorenade områdena har av Naturvårdsverket beräknats uppgå till ca 60 miljarder kronor. Ett problem är dock att samhällets resurser för sådana insatser är begränsade. Det är därför viktigt att utveckla verktyg för att prioritera bland tänkbara insatser så att en sund hushållning sker av samhällets begränsade resurser. En möjlig ansats till prioritering är att göra samhällsekonomiska bedömningar av potentiella efterbehandlingsinsatser. Syftet är då att undersöka om en viss insats är samhällsekonomiskt lönsam och helst även analysera vilka insatser som är mer samhällsekonomiskt lönsamma än andra. Ett vedertaget verktyg för samhällsekonomiska analyser är Kostnads-nyttoanalys (KNA). Metoden har dock ännu fått begränsad användning inom svenskt miljöarbete, och särskilt vad gäller arbete med förorenade områden. I detta projekt inom Naturvårdsverkets kunskapsprogram Hållbar sanering beskrivs hur KNA kan användas för att göra samhälls¬ekonomiska bedömningar av efter¬behandlingsåtgärder.
|
|
| 9. |
- Rosén, Lars, et al.
(författare)
-
Kostnads-nyttoanalys som verktyg för prioritering av efterbehandlingsinsatser : Metodutveckling och exempel på tillämpning
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- För att uppnå miljömålet En giftfri miljö krävs att en stor mängd förorenade områden tas om hand och efterbehandlas. Kostnaden för att åtgärda de mest förorenade områdena har av Naturvårdsverket beräknats uppgå till ca 60 miljarder kronor. Ett problem är dock att samhällets resurser för sådana insatser är begränsade. Det är därför viktigt att utveckla verktyg för att prioritera bland tänkbara insatser så att en sund hushållning sker av samhällets begränsade resurser. En möjlig ansats till prioritering är att göra samhällsekonomiska bedömningar av potentiella efterbehandlingsinsatser. Syftet är då att undersöka om en viss insats är samhällsekonomiskt lönsam och helst även analysera vilka insatser som är mer samhällsekonomiskt lönsamma än andra. Ett vedertaget verktyg för samhällsekonomiska analyser är Kostnads-nyttoanalys (KNA). Metoden har dock ännu fått begränsad användning inom svenskt miljöarbete, och särskilt vad gäller arbete med förorenade områden. I detta projekt inom Naturvårdsverkets kunskapsprogram Hållbar sanering beskrivs hur KNA kan användas för att göra samhällsekonomiska bedömningar av efterbehandlingsåtgärder. En KNA av efterbehandlingsinsatser syftar allmänt till att beräkna nyttor (N) och kostnader (K) för alla de individer och företag som påverkas av en viss insats. Exempel på nyttor är värdet av minskade miljö- och hälsorisker eller fastighetsvärdesförbättringar. Exempel på kostnader är efterbehandlingskostnader, kostnader för miljöpåverkan under sanering och kostnader för ökad miljöbelastning vid deponeringsplatser. När de ekonomiska posterna beräknats sker en jämförelse mellan nyttor och kostnader för att bedöma den samhällsekonomiska lönsamheten av insatsen. Analysen har en strikt samhällsekonomisk utgångspunkt. Det är alltså en speciell typ av analys som bör utgöra en del av, men inte hela, beslutsunderlaget. Hur allvarligt förorenat ett område är bedöms i termer av vilken risk området utgör för människor och miljön. Som arbetet visar måste själva förändringen av risk kvantifieras för att kunna beräkna den ekonomiska nyttan av en efterbehandling. Det finns olika principer för hur en miljö- och hälsoriskbedömning görs och särskilt hur man uttrycker risken varierar mellan länder. I Sverige används främst ansatsen jämförelse av uppmätta haltnivåer med riktvärden, dvs. det antas att ju mer uppmätta halter överstiger antagna riktvärden, desto högre är risken. Riktvärdet är baserat på föroreningarnas egenskaper, spridning, exponering samt en ansatt acceptabel risknivå. Som rapporten beskriver är denna ansats inte lämplig att använda i samband med ekonomiska värderingar av riskförändringar. Man bör istället, som i vissa fall görs i t.ex. USA, beräkna absolutvärdet för risknivån utifrån den uppmätta halten alternativt beräkna sannolikheten att överskrida ett referensvärde, t.ex. ett riktvärde. Den sista ansatsen innebär att man beräknar sannolikheten att ett riktvärde överskrids baserat på statistik om föroreningsutbredning m.m. För efterbehandlingsinsatser redovisar rapporten ett stegvis tillvägagångssätt att genomföra en KNA. Steg 1 innebär att de specifika nyttor och kostnader som är aktuella i efterbehandlingsprojektet definieras och ställs upp i en s.k. målfunktion. I Steg 2 görs en lista med alla ingående nytto- och kostnadsposter och en kvalitativ uppskattning görs av deras betydelse för slutresultat. I Steg 3 görs en kvantitativ beräkning av varje posts storlek i pengar, dvs. en monetarisering, i de fall där detta är möjligt eller bedömts om meningsfullt. För övriga poster behålls den kvalitativa uppskattningen av postens storlek. I Steg 4 görs slutligen en summering av nyttorna och kostnaderna, för att visa om utfallet blir positivt eller negativt. I kapitel 6 sammanfattas arbetsgången i en kortfattad arbetsgång. För att illustrera de olika stegen används två exempelprojekt; Robertsfors f.d. impregneringsanläggning i Västerbotten samt f.d. industrikvarteret Lyftkranen i Stockholm. Dessa projekt har valts ut för att undersöka och illustrera hur slutresultatet i den samhällsekonomiska analysen beror av projektets geografiska läge (glesbygd eller storstad) och vilken typ av risk som de aktuella föroreningarna utgör (akut exponering eller långtidsexponering). I bägge fallen möjliggjorde en sanering att marken åter kunde tas i anspråk för bostäder eller som industrimark, något som inte var möjligt innan sanering. Det har inom ramen för detta projekt inte varit möjligt att genomföra någon helt fullständig kostnads-nyttoanalys för exempelprojekten, men exemplifieringarna ska förhoppningsvis ändå kunna illustrera hur KNA kan genomföras i verkliga projekt. För Robertsfors beräknades det ökade markvärdet till ca 2 miljoner kronor och de minskade hälsoriskerna värderades till ca 50 000 kr. Kostnaden för saneringen beräknades till ca 52 miljoner kronor. Kostnads-nyttoanalysen fick därför ett negativt utfall på ca 50 miljoner kronor. Värdet av ökade rekreationsmöjligheter samt ökad tillgång på ekosystemvaror och -tjänster kunde inte kvantifieras men bedöms inte kunna påverka slutresultatet i nämnbar omfattning. För Lyftkranen beräknades det ökade markvärdet till 50-120 miljoner kronor (beroende på om marken kan säljas som industrimark eller för bostadsändamål). Värdet av minskade hälsorisker beräknades understiga 10 000 kr. Värdet av ökade rekreationsmöjligheter i och omkring området beräknades inte, men bedöms vara betydligt större än i Robertsfors. Åtgärdskostnaden för saneringen av Lyftkranen uppgick till ca 126 miljoner kr, till vilket ska läggas miljökostnader till följd av luftutsläpp. Även om marken kan användas för bostadsändamål (dvs. markvärdet ökar till 120 Mkr) och blir attraktiv för rekreation är det därför ovisst om nyttan når upp till kostnaden. Vid annan markanvändning är det definitivt osannolikt. För båda exempelfallen var värdet av minskade hälsorisker lågt och hade ingen betydelsefull post i kostnads-nyttoanalyserna. Känslighetsanalyser visade, för båda exempelfallen, att förändringar i beräkningsproceduren endast hade marginella effekter på slutresultatet. Från ett fördelningsperspektiv kan konstateras för Lyftkranen att det till största delen är stockholmarna som skattevägen har betalat för efterbehandlingen och att det även är stockholmarna som får nytta av projektet genom att området görs tillgängligt för rekreation m.m. För Robertsfors kan konstateras att det är skattebetalarna i hela landet som får vara med att betala för efterbehandlingen medan den som dragit störst nytta (även om den inte är särskilt stor) är markägaren. Till viss del får även de boende i Robertsfors nytta av projektet eftersom det ger potential för förbättrade rekreationsmöjligheter. Arbetet visar att informationsbehovet till en fullständig KNA är omfattande och att en fullständig analys i första hand är lämplig att genomföra i stora efterbehandlingsprojekt. I bägge exempelprojekten är värdet av de minskade hälsoriskerna små, och markvärdet den helt dominerande posten. Detta gäller även vid ett mycket långt tidsperspektiv på hälsoriskerna. Det kan därför vara tämligen enkelt att få en indikation på hur stor ekonomisk nytta en efterbehandling kan få, baserat på antalet exponerade människor och den förväntade markvärdesförändringen. Detta är en uppskattning som bör kunna göras i alla efterbehandlingsprojekt.
|
|
| 10. |
|
|
