| 1. |
- Bevelander, Pieter, et al.
(författare)
-
From Aliens to Citizens : The Political Incorporation of Immigrants
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This is a draft chapter for the Handbook on Economics of International Migration (Eds. B. R. Chiswick and P. W. Miller) and deals with the political incorporation of immigrants in host societies. Political incorporation is discussed with regard to the regulation of legal status, rights, opportunities, and acquisition of citizenship. We give examples of the legal regulation and policies from several countries in the world, showing thereby the diversity of approaches to political incorporation but also similarities to the regulation of access to residence, rights, and citizenship. We highlight changes in this regard since the Second World War and discuss more recent trends. Moreover, we discuss different factors explaining the variation in incorporation policies. Also, this chapter traces different dimensions of political participation of immigrants, and, finally, we address the expected effects on wider integration of citizenship acquisition.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Bevelander, Pieter, et al.
(författare)
-
Migration and Citizenship in Sweden
- 2008
-
Ingår i: Canadian Diversity. - 1711-1870 .- 1910-9733. ; 6:4, s. 116-120
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 4. |
- Bexell, Magdalena, et al.
(författare)
-
Företags samhällsansvar och mänskliga rättigheter
- 2009
-
Ingår i: Mänskliga rättigheter - ett ofullbordat uppdrag. - : Liber. - 9789147089574 ; , s. 287-304, s. 287-304
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
-
Debating migration : political discourses on labor immigration in historical perspective
- 2009
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Stefanie Mayer and Mikael Spång take a close look at debates about (labor) immigration in Austria and Sweden by comparing discussions during the 1960s and 1970s with contemporary political discourse. The authors combine their research on institutional developments with elements of critical discourse analysis in a comparative perspective. The volume also includes comments from experts on migration issues from former emigration and/or EU-accession countries, such as Finland, Turkey, former Yugoslavia and the Czech Republic, thereby casting light on how migration issues have been discussed in different contexts.
|
|
| 7. |
- Fernández, Christian, et al.
(författare)
-
Folket som politiskt subjekt
- 2010
-
Ingår i: Fronesis. - 1404-2614. ; :34, s. 20-40
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 8. |
- Lind, Jacob, et al.
(författare)
-
Jakt på papperslösa gör oss till en polisstat
- 2016
-
Ingår i: Svenska Dagbladet. - : Svenska Dagbladet. - 1101-2412. ; :2016-10-04
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Regeringen föreslår nio åtgärder för att hitta och utvisa papperslösa. Det kommer att slå hårt och främst gå ut över redan svaga och jagade människor. Vi uppmanar därför regeringen att ta tillbaka åtgärderna, skriver 43 forskare.
|
|
| 9. |
- Lundberg, Anna, et al.
(författare)
-
Deportability Status as Basis for Human Rights Claims : Irregularised Migrants' Right to Health Care in Sweden
- 2017
-
Ingår i: Nordic Journal of Human Rights. - : Routledge. - 1891-8131 .- 1891-814X. ; 35:1, s. 35-54
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article discusses the issue of the right to health care for irregularised migrants in Sweden, from a human rights perspective. An extended right to health care for irregularised migrants came into effect through a legislative amendment in 2013. By exploring the legislative process before the new Act on Health Care to Some Foreigners Who Reside In Sweden Without the Necessary Permits in 2013, we show how the Act uses 'deportability' as a legal category and basis for health care and why this is problematic. Our study reveals a variety of practices that reproduce inconsistencies entrenched in rights-mobilisation for non-citizens: separate legislations for different categories of persons, vague accounts of treaty-obligations, absence of discussions on liability, and shifting the responsibility of extending health care to the local government.
|
|
| 10. |
- Lundberg, Anna, 1972-, et al.
(författare)
-
Papperslösa och Hannah Arendts reflektion om rätten att ha rättigheter
- 2016
-
Ingår i: Irreguljär Migration i Sverige. Rättigheter, vardagserfarenheter, motstånd och statliga kategoriseringar. - : Daidalos. - 9789171734914 ; , s. 419-440
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I kapitlet diskuteras tre tolkningar av Arendt, tolkningar som alla har stöd i Arendts text men som vidareutvecklats på olika sätt av samhällsvetare och filosofer. I den första tolkningen är det bristen på tillgodoseende av mänskliga rättigheter för papperslösa om står i fokus. En viktig anledning till denna brist ligger i kopplingen mellan invandringsreglering och mänskliga rättigheter, att stater insisterar på att personer som inte har rätt att vistas på territoriet ska utvisas (Noll, 2010). I litteraturen om papperslösa betonas detta ofta i termer av att deras situation utmärks av deportabilitet eller utvisningsbarhet (se t.ex. de Genova, 2002). För Arendt (1951: kapitel 9) var det dock inte enbart avsaknaden av statligt (eller annat institutionellt) skydd av rättigheter som var problemet, utan det visar på förlusten av den politiska gemenskapen. Detta för oss till den andra tolkningen av Arendt som handlar om uteslutning från möjligheten till politiskt handlande. Avsaknad av skydd för rättigheter innebär att personer utesluts från det sammanhang, den politiska gemenskapen, där tal och handling har betydelse, där det som en person gör kan ses av andra och påverka dem, där det som sägs kan höras av andra och utgör anledning för dem att också tala. I anslutning till antikt politiskt tänkande menade Arendt (1958) att det är den politiska gemenskapen, det vi idag oftast kallar för staten, som utgör detta sammanhang där tal och handlande har betydelse. Är vi inte del av denna gemenskap är vi inte i egentlig mening politiska varelser (politiska djur) utan enbart levande, biologiska varelser. Det senare delar vi med andra levande varelser, exempelvis djur, men det är inte denna biologiska existens som gör människor särskilda. Istället är det specifikt mänskliga att människan är ett politiskt djur, har förmågan att tala och handla tillsammans med andra.
|
|
