| 1. |
|
|
| 2. |
-
Att utveckla forskningsbaserad undervisning : analyser, utmaningar och exempel
- 2019
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Boken handlar om forskning med och av lärare för hållbar utveckling av undervisning. Kapitlen bidrar med att lyfta fram didaktiska utmaningar och lösningar för att utveckla vetenskapliga förhållningssätt för undervisningsutvecklande forskning baserade på exempel och analyser som representerar olika skolämnen, skolformer och lärarutbildningen. Boken skiljer sig från övriga inom området genom bredden i hur detta kan göras och i relation till att flera nivåer i utbildningssystemet och ämnen är representerade.Tretton av bokens sjutton kapitel är skrivna av forskare (nuvarande eller pensionerade) från SU och de representerar fem institutioner: IPD, HSD, MND, Matematiska och SpecPed. Övriga kapitel representerar ett urval av de nätverk som byggts kring den här typen av forskningsintressen över tid.
|
|
| 3. |
- Calissendorff, Maria, et al.
(författare)
-
Gymnasielärares uppfattningar av kvalitet i gymnasiearbetet
- 2021
-
Ingår i: Utbildning och Lärande / Education and Learning. - 2001-4554. ; 15:1, s. 50-67
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- With the latest upper-secondary school regulations, all students must complete a diploma project. The diploma project in the university preparatory programs has been given a more prominent role than the previous project work and should be seen as a preparation for higher studies. The article presents results from a sub-study within a major collaborative project on the diploma project. The purpose of the sub-study was to increase the knowledge of what is perceived as quality in the diploma project school work within the framework of the social science program through focus group discussions with secondary school teachers. Based on a phenomenographic analysis, four qualitatively different categories were identified: academic quality is perceived as that structure is followed, knowledge is obtained, language is mastered and that research awareness is shown. The results showed that the upper secondary school teachers' perceptions were primarily dominated by a skills discourse.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Eriksson, Inger, 1952-, et al.
(författare)
-
Vilket kemiinnehåll görs tillgängligt i finlandssvenska och svenska klassrum? Kemitexter som redskap för naturvetenskapligt lärande
- 2010
-
Ingår i: Resultatdialog 2010. - Stockholm : Vetenskapsrådet. - 9789173071840 ; , s. 51-56
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Svenska och finska (och finlandssvenska) elevers naturvetenskapliga prestationer uppvisar markanta skillnader i internationella mätningar som PISA. Mot bakgrund av att Finland och Sverige har ett till synes likartat skolsystem är det inte helt enkelt att förstå varför de finska och finlandssvenska eleverna presterar så mycket bättre än de svenska. Vad är det som skapar sådana skillnader? Många olika förklaringar har förts fram, tex i relation till lärarutbildning. Men vilket kemilärande möjliggörs i svenska och finlandssvenska undervisningspraktiker? Kemiinnehållet i läromedel från Sverige och Finland är i stort det samma och i finlandssvenska skolor fram till 2007 användes ofta svenska läromedel. I projektet genomfördes 20-40h videobandade klassrumsobservationer relaterade till kemiundervisningen i tre skolor vardera i Svenskfinland (2007-08) och Sverige (2009). Observationerna, kombinerade med intervjuer och dokumentationer, fokuserade periodiska systemet och kemiska bindningar. De första analyserna ger en bild av att det finns skillnader i innehållets behandling och vad som karaktäriserar de konstituerade undervisningspraktikerna i de båda länderna. I finlandssvenska skolor fokuseras t.ex. faktareproduktion (memorering), formelskrivning och detaljerade provfrågor, samma läromedel används i alla skolor. I svenska skolor betonas förståelse av vardagsfenomen, diskussioner och prov som skiljer på G, VG och MVG-frågor där G-frågor utgörs av enkla faktakunskaper. Undervisningen i de finlandssvenska skolorna framstår således som mera lika varandra medan undervisningen i de svenska skolorna uppvisar större variation gällande innehållets behandling och klassrumskommunikation.
|
|
| 10. |
|
|
