| 1. |
- Beery, Thomas, et al.
(författare)
-
Disconnection from nature : Expanding our understanding of human–nature relations
- 2023
-
Ingår i: People and Nature. - : Wiley-Blackwell Publishing Ltd. - 2575-8314. ; 5:2, s. 470-488
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The human relationship with nature is a topic that has been explored throughout human history. More recently, the idea of connection to nature has merged as an important transdisciplinary field of study. Despite increased scholarly attention to connection to nature, the notion of disconnection from nature remains undertheorized and understudied. In this perspective article, we argue for a more comprehensive understanding of disconnection from nature to strengthen theories of human-nature relationships that goes beyond individual relationships and considers social and collective factors of disconnection, including institutional, socio-cultural and power dimensions. Drawing on case insights, we present the ‘wheel of disconnection’ to illustrate how disconnections from nature manifest across individual or societal meaning-making processes, thereby problematizing existing research that seeks to create dualisms between human positive and negative impacts on the environment in isolation from cultural or political contexts. We do not seek to discount research or important practical efforts to foster an individual's connection to nature by elevating disconnection. Instead, we hope that creating greater awareness and understanding of disconnection will be able to guide opportunities going forward for strengthening a connection to nature along a continuum from the individual to the social. Read the free Plain Language Summary for this article on the Journal blog.
|
|
| 2. |
- Beery, Thomas, et al.
(författare)
-
Perceptions of the ecosystem services concept: Opportunities and challenges in the Swedish municipal context
- 2016
-
Ingår i: Ecosystem Services. - : Elsevier BV. - 2212-0416. ; 17, s. 123-130
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- A current focus of ecosystem services (ES) implementation is on the municipal level of government where international and national legislation and policies have to be translated into practice. Given this focus, an understanding of perceptions within municipalities of the ES concept is crucial to support the implementation process. Against this background, this paper examines the perceptions of Swedish municipal stakeholders for the ES concept. A 2013 Swedish federal mandate that states that the values of ecosystem services should be considered in relevant decision-making processes, provides a timely context. Current perceptions, preconditions and awareness are explored via interviews and analyses. The results show that the views on the ecosystem services concept and its usefulness are generally very positive. Conceptual knowledge use is perceived as important as is the recognition of monetary valuation of ES. However, clarification of the distinction between implicit and explicit use of the concept by stakeholders is needed. Finally, results indicate that a deeper understanding of monetary valuation of ecosystem services by municipal staff members is connected with a more critical view on monetary valuation. It is concluded that detailed and clear definitions and guidelines are needed in order to support the process of implementing ES in municipalities.
|
|
| 3. |
- Brink, Ebba, et al.
(författare)
-
On the road to research municipalities : Analysing transdisciplinarity in municipal ecosystem services and adaptation planning
- 2018
-
Ingår i: Sustainability Science. - : Springer. - 1862-4065 .- 1862-4057. ; 13:3, s. 765-784
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Transdisciplinary research and collaboration is widely acknowledged as a critical success factor for solution- oriented approaches that can tackle complex sustainability challenges, such as biodiversity loss, pollution, and climate-related hazards. In this context, city governments’ engagement in transdisciplinarity is generally seen as a key condition for societal transformation towards sustainability. However, empirical evidence is rare. This paper presents a self-assessment of a joint research project on ecosystem services and climate adaptation planning (ECOSIMP) undertaken by four universities and seven Swedish municipalities. We apply a set of design principles and guiding questions for transdisciplinary sustainability projects and, on this basis, identify key aspects for supporting university–municipality collaboration. We show that: (1) selecting the number and type of project stakeholders requires more explicit consideration of the purpose of societal actors’ participation; (2) concrete, interim benefits for participating practitioners and organisations need to be continuously discussed; (3) promoting the ‘inter’, i.e., interdisciplinary and inter-city learning, can support transdisciplinarity and, ultimately, urban sustainability and long-term change. In this context, we found that design principles for transdisciplinarity have the potential to (4) mitigate project shortcomings, even when transdisciplinarity is not an explicit aim, and (5) address differences and allow new voices to be heard. We propose additional guiding questions to address shortcomings and inspire reflexivity in transdisciplinary projects.
|
|
| 4. |
- Deak Sjöman, Johanna, et al.
(författare)
-
Expectations of i-Tree Eco as a tool for urban tree management in Nordic cities
- 2024
-
Ingår i: Frontiers in Sustainable Cities. - 2624-9634. ; 5
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- While urban forests are recognized as imperative toward climate adaptation in cities and provide health and recreational benefits to citizens, municipal tree officers often struggle to find successful governance arrangements and budget support toward long-lasting investment and implementation in new planting schemes and protection of existing trees. Since its release in 2006, i-Tree Eco has helped urban tree officers worldwide to find tangible leverage in the means of quantitative mapping, numeric measures, and economic values of ecosystem services. This may in turn help ease gridlocks and potentially support constructive dialogues across sectors, with decision-makers and public engagement. With the release of i-Tree Eco v. 6 in Europe 2018, 13 Nordic cities were engaged in a larger research project with ambitions to use i-Tree Eco for the purpose of retrieving numeric and monetary data of the biophysical structures and ecosystem services of the urban forest. Based on questionnaires and semi-structured interviews, we present the results from the Nordic i-Tree project with a focus on expectations, opportunities, and potential barriers experienced in using i-Tree Eco in urban forest management. The most prominent expectation and foreseeing opportunities were recognized toward using numeric information on trees to change policies and support cross-sectoral collaboration while reaching politicians and the public. Identified barriers involved how limited resources are spent on public outreach and how information about the project to relevant stakeholders were not distributed from the beginning which may have implications on the dissemination of results. As some important ecosystem services, e.g., cultural services, are not captured by i-Tree Eco, presenting the partial value of urban trees may pose also potential risks to cross-sectoral collaboration. Other findings conclude that although numeric information on ecosystem services is seen as beneficial in terms of communicating with different stakeholders, a deeper understanding toward the criteria used in the valuation process and the potential risks of numeric approaches may provide more context-specific applications.
|
|
| 5. |
- Ekelund, Nils, et al.
(författare)
-
Trends in municipal and comprehensive planning (1980-2012) from an Ecosystem Services Perspective in Southern Sweden
- 2015
-
Ingår i: Book abstracts Eight International Ecosystem Services Partnership Conference 2015, Ecosystem Services for Nature, People, and Prosperity, 9-13 November 2015 Stellenbosch, South Africa. ; , s. 103-103
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In Sweden a unique project supported by the Swedish Environmental Protection Agency is developed in close collaboration with seven coastal municipalities in Skåne. These municipalities face a range of different environmental challenges, from municipalities along the eastern coast line to municipalities in the western Öresund region. Research questions and approaches are built on case studies and scenarios to assess local municipality planning processes. The objective is to study the premises of implementing the use of the Ecosystem Service (ES) approach in municipal planning and decision making. This study presents a project component that focuses on the analysis of the comprehensive plans in the city of Malmö from 1980 to 2012. Interviews with staff from municipal departments were done as a complement to the collection of data from the comprehensive plans. The results show current trends in municipal and comprehensive planning from an ES perspective, i.e., the use of ES as a tool for sustainable development. The results further show that the ES concept was explicitly first found in the comprehensive plan from 2012. Implicitly, approaches for ecosystem services management and related planning changed from “land use”, “green areas” and “green space” (1980) towards “recreation” (1990) and “biological life cycle” and “biodiversity” (2000). This change indicates that the process in local municipality planning has shifted towards a more holistic view of the importance of ecosystems for a sustainable society and healthy life, which is currently further advanced via the ES concept.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Himes, Austin, et al.
(författare)
-
Correction to: Why nature matters : A systematic review of intrinsic, instrumental, and relational values
- 2023
-
Ingår i: BioScience. - : Oxford University Press. - 0006-3568 .- 1525-3244. ; 74:1, s. 25-43
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In this article, we present results from a literature review of intrinsic, instrumental, and relational values of nature conducted for the Intergovernmental Science-Policy Platform on Biodiversity and Ecosystem Services, as part of the Methodological Assessment of the Diverse Values and Valuations of Nature. We identify the most frequently recurring meanings in the heterogeneous use of different value types and their association with worldviews and other key concepts. From frequent uses, we determine a core meaning for each value type, which is sufficiently inclusive to serve as an umbrella over different understandings in the literature and specific enough to help highlight its difference from the other types of values. Finally, we discuss convergences, overlapping areas, and fuzzy boundaries between different value types to facilitate dialogue, reduce misunderstandings, and improve the methods for valuation of nature's contributions to people, including ecosystem services, to inform policy and direct futureresearch.
|
|
| 8. |
- Himes, Austin, et al.
(författare)
-
Why nature matters : A systematic review of intrinsic, instrumental, and relational values
- 2023
-
Ingår i: BioScience. - : Oxford University Press. - 0006-3568 .- 1525-3244. ; , s. 1-19
-
Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
- In this article, we present results from a literature review of intrinsic, instrumental, and relational values of nature conducted for the Intergovernmental Science-Policy Platform on Biodiversity and Ecosystem Services, as part of the Methodological Assessment of the Diverse Values and Valuations of Nature. We identify the most frequently recurring meanings in the heterogeneous use of different value types and their association with worldviews and other key concepts. From frequent uses, we determine a core meaning for each value type, which is sufficiently inclusive to serve as an umbrella over different understandings in the literature and specific enough to help highlight its difference from the other types of values. Finally, we discuss convergences, overlapping areas, and fuzzy boundaries between different value types to facilitate dialogue, reduce misunderstandings, and improve the methods for valuation of nature's contributions to people, including ecosystem services, to inform policy and direct future research.
|
|
| 9. |
- Jönsson, K. Ingemar, 1959-, et al.
(författare)
-
Implementering av ekosystemtjänst-begreppet i kommunal verksamhet : slutrapport
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Projektet ECOSIMP handlar om förutsättningen för att implementera begreppet ekosystemtjänst, i fortsättningen kallat EST-begreppet, i kommunerna, och undersöker bland annat hur kommunala tjänstemän och politiker ser på denna utmaning. En intervjustudie genomfördes med tjänstemän och politikeri de sju medverkande kommunerna. I en studie av Malmö stad undersöktes hur ekosystemtjänst-relaterade begrepp har integrerats i översiktsplaner ochutvecklats till ett verktyg i hållbar samhällsplanering. Ett annat delprojekt handlar om miljökonsekvens-bedömningar (MKB) och behovet av metodutveckling för att integrera ekosystemtjänstansatsen i MKB, där möjligheten att integrera ekosystemtjänster i den så kallade RIAM-metoden analyserades. Projektet innehåller också en analys av arbetet med att integrera ekosystemtjänsteri kommunernas klimatanpassning, så kallad ekosystembaserad klimatanpassning (EbA). Slutligen redovisas en analys av det transdisciplinära arbetssättet inom ECOSIMP-projektet. Resultaten visar att EST-begreppet idag är relativt välkänt i kommunerna och att det finns en övervägande positiv inställning till det och förhoppningar om att det ska skapa större möjlighet till miljöhänsyn. Förståelsen av begreppet behöver dock fördjupas i den kommunala verksamheten och distinktionen mellan implicit och explicit användning av EST-begreppet och den relaterade EST-ansatsen förtydligas. Ett antal hinder och möjligheter för att börja använda begreppet och för att uppnå etappmålet 2018 identifierades också. Bland annat upplevs innebörden av etappmålet 2018 som oklar, och bara en mindre del av de intervjuade i kommunerna ansåg att etappmålet skulle nås. Betydelsen av att politiker och allmänhet får kännedom om, och förståelse för, EST-begreppet betonades också. Malmö framstår som ett bra exempel på hur långsiktigt arbete för en hållbar stadsutveckling kan skapa förutsättningar att integrera ekosystemtjänster i den fysiska planeringen. Analysen av EbA i kommunerna visade att initiativ relaterade till klimatanpassning och ekosystemtjänster oftast inte är samordnade, men de skulle kunna utvecklas i den riktningen genom bättre samordning mellan kommunernas olika enheter och integrering av EbA i den långsiktiga planeringen utifrån kunskap om nutida och framtida klimatrisker. Verktyg för att värdera förändringar i EST till följd av mänsklig exploatering behövs och här föreslås en utveckling av den såkallade RIAM-metoden, som kan erbjuda ett sätt att väga in olika EST i planeringen. Den transdisciplinära analysen visar på värdet av nära samverkan mellan forskning och kommuner kring implementeringen av EST-ansatsen, men också på behovet av politiskt och ekonomiskt stöd för att frigöra tid för kommunerna att delta i sådana projekt.
|
|
| 10. |
- Jönsson, K. Ingemar, et al.
(författare)
-
Implementering av ekosystemtjänstbegreppet i kommunal verksamhet
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Projektet ECOSIMP handlar om förutsättningen för att implementera begreppet ekosystemtjänst, i fortsättningen kallat EST-begreppet, i kommunerna, och undersöker bland annat hur kommunala tjänstemän och politiker ser på denna utmaning. En intervjustudie genomfördes med tjänstemän och politiker i de sju medverkande kommunerna. I en studie av Malmö stad undersöktes hur ekosystemtjänst-relaterade begrepp har integrerats i översiktsplaner och utvecklats till ett verktyg i hållbar samhällsplanering. Ett annat delprojekt handlar om miljökonsekvens-bedömningar (MKB) och behovet av metodutveckling för att integrera ekosystemtjänstansatsen i MKB, där möjligheten att integrera ekosystemtjänster i den så kallade RIAM-metoden analyserades. Projektet innehåller också en analys av arbetet med att integrera ekosystemtjänster i kommunernas klimatanpassning, så kallad ekosystembaserad klimatanpassning (EbA). Slutligen redovisas en analys av det transdisciplinära arbetssättet inom ECOSIMP-projektet. Resultaten visar att EST-begreppet idag är relativt välkänt i kommunerna och att det finns en övervägande positiv inställning till det och förhoppningar om att det ska skapa större möjlighet till miljöhänsyn. Förståelsen av begreppet behöver dock fördjupas i den kommunala verksamheten och distinktionen mellan implicit och explicit användning av EST-begreppet och den relaterade EST-ansatsen förtydligas. Ett antal hinder och möjligheter för att börja använda begreppet och för att uppnå etappmålet 2018 identifierades också. Bland annat upplevs innebörden av etappmålet 2018 som oklar, och bara en mindre del av de intervjuade i kommunerna ansåg att etappmålet skulle nås. Betydelsen av att politiker och allmänhet får kännedom om, och förståelse för, EST-begreppet betonades också. Malmö framstår som ett bra exempel på hur långsiktigt arbete för en hållbar stadsutveckling kan skapa förutsättningar att integrera ekosystemtjänster i den fysiska planeringen. Analysen av EbA i kommunerna visade att initiativ relaterade till klimatanpassning och ekosystemtjänster oftast inte är samordnade, men de skulle kunna utvecklas i den riktningen genom bättre samordning mellan kommunernas olika enheter och integrering av EbA i den långsiktiga planeringen utifrån kunskap om nutida och framtida klimatrisker. Verktyg för att värdera förändringar i EST till följd av mänsklig exploatering behövs och här föreslås en utveckling av den så kallade RIAM-metoden, som kan erbjuda ett sätt att väga in olika EST i planeringen. Den transdisciplinära analysen visar på värdet av nära samverkan mellan forskning och kommuner kring implementeringen av EST-ansatsen, men också på behovet av politiskt och ekonomiskt stöd för att frigöra tid för kommunerna att delta i sådana projekt.
|
|
