SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "WFRF:(Stafsing Linda) "

Sökning: WFRF:(Stafsing Linda)

  • Resultat 1-5 av 5
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  • Gråd, Erik, et al. (författare)
  • Sammanställning och analys av styrmedel för att minska miljöpåverkan från plastförpackningar : Slutrapport
  • 2021
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • I den här rapporten har en kartläggning över den lagstiftning som berör plastförpackningar idag gjorts samt en analys av vilka hinder som föreligger för önskad utveckling och till sist rekommendationer för effektivare styrmedel. Förslag på förändringar av befintliga styrmedel har tagits fram, med syfte att bättre uppfylla målen inom Naturvårdsverkets plastarbete, återvinningsmål i förpackningsförordningen och etappmål för återanvändbara förpackningar. Som utgångspunkt för den gemensamma problembilden har fyra problem diskuterats och förankrats med Naturvårdsverket:• bristande utsortering/insamling av återvinningsbara förpackningar, • för stor andel plastförpackningar går till energiåtervinning, • för liten andel återanvändbara förpackningar samt • för mycket plastförpackningar på marknaden. Att det är för mycket plastförpackningar på marknaden kan bland annat skyllas att det saknas effektiva styrmedel riktade mot de tidiga faserna i livscykeln för plastförpackningar, inte minst design av plastförpackningar. Dessutom är det hög omsättningstakt på marknaden. Rörande materialåtervinning av plastförpackningar finns det tydliga nationella mål och mål på EU-nivå, men otillräcklig infrastruktur för materialåtervinning, vilket gör att insamling och utsortering i olika fraktioner brister. Detta styr istället flödet mot energiåtervinning. I de nyligen beslutade etappmålen kring återanvändbara förpackningar så ska andelen som är återanvändbara öka med minst 20 procent från år 2022 till år 2026 och med minst 30 procent från år 2022 till år 2030 för de förpackningar som släpps ut på marknaden i Sverige för första gången. Det finns idag ingen tydlig incitamentsstruktur och kunskap hos den aktör där förpackningsavfallet uppstår. Dessutom är det en utmaning med friåkare, där producenter av förpackningar inte finns med i insamlingssystemet som tillhandahålls och därmed inte uppfyller producentansvaret. Vad gäller materialåtervinning har plast generell en låg materialåtervinningsgrad – endast 9 procent av all plast uppskattas materialåtervinnas. För plastförpackningar är det svårt att beräkna materialåtervinningsgrad men baserat på bland annat kartläggningar och rapporteringar till EU finns uppgifter om att 30-45 procent av alla plastförpackningar som sätts på marknaden materialåtervinns. Problemet är att design för återvinning inte tas med i tillräcklig stor utsträckning då förpackningarna utformas utifrån unika förutsättningar för att skydda varan. Dessutom är nytillverkad plast ofta billigt. Sammanställningen från kartläggningen visar på att det finns tydliga utmaningar att nå de framtida målen för materialåtervinning av plastförpackningar; 55 procent till 2025. I Sveriges största återvinningsanläggning så uppskattas materialåtervinningsgraden vara 10–20procent. Flera av utmaningarna går genom hela värdekedjan och de olika aktörerna behöver arbeta gemensamt om Sverige ska kunna uppnå de uppsatta målen.Studien visar även på tydliga utmaningar och brister vad gäller att uppnå ambitionerna i linje med avfallshierarkin och för att uppnå en cirkulär ekonomi. Kartläggningen har kunnat konstatera flera marknadsmisslyckanden som förhindrar en övergång till en cirkulär ekonomi. Det saknas incitament eller information för produktdesign som möjliggör återvinning eller återanvändning, för att använda återvunnet eller återanvända produkter eller material i tillverkningsprocesser, för att köpa produkter som är mer återvinningsbara eller återanvändbara samt för att ta hänsyn till externa effekter av att bortskaffa en uttjänt produkt. Dessa fyra typer av marknadsmisslyckanden ligger som grund för att motivera de styrmedel som föreslås för att uppnå en cirkulär ekonomi. Vidare har de EU-direktiv och nationella styrmedel som berör förpackningar kartlagts. Det finns både styrmedel som är juridiskt bindande och tillämpas enligt lag och även styrmedel av frivillig karaktär. På EU nivå är det EU:s Avfallsdirektiv, Förpackningsdirektivet och Engångsplastdirektivet som är styrande. För nationella styrmedel är producentansvaret det centrala styrmedlet för plastförpackningar och styrs genom förordning (2018:1462) om producentansvar för förpackningar. Producentansvarssystem utgör det centrala styrmedlet för cirkularitet på förpackningsområdet. Syftet med producentansvaret är att styra producenterna mot att utveckla mer resurssnåla produkter som är lätta att återanvända eller materialåtervinna och som samtidigt, i möjligaste mån, är fria från miljöfarliga ämnen. Baserat på kartläggningen över befintlig lagstiftning och marknadsmisslyckanden utifrån måluppfyllelserna, har åtta styrmedelsförslag tagits fram. Förslagen består dels av en anpassning av befintliga styrmedel, dels av nya kompletterande styrmedel. Förslagen riktas mot de fyra hinder som identifierades i början av utredningen. Det förväntas inte att ett styrmedel ensamt kan lösa ett hinder, men förslagen kan sammantaget på olika sätt bidra till att lösa de problem som identifierats. Av de åtta förslagen har sedan fem valts ut som bäst lämpade för att nå måluppfyllelserna:• Stödja utvecklingen av fler frivilliga pant- och retursystem• Ändring av avgiftsramverk för producentansvaret • Tydligare information och branschdialog (inom producentansvaret)• Ökad tillsyn inom producentansvaret • Andel återvunnen plast i plastförpackningarVarje förslag har analyserats utifrån syfte, incitamentsstruktur och genomförbarhet, vilken effekt de förväntas ha på måluppfyllelserna samt vilka aktörer som kan förväntas beröras av ändringen och om det innebär någon kostnad. Dessa styrmedel har en begränsad påverkan isolerat, men kombinerat kan de förväntas ge ökad effekt. Exempelvis informationsbaserade styrmedel kan ha begränsad effekt isolerat, men kan spela en viktig roll i att öka förutsättningarna för att andra styrmedel, såsom producentansvaret, ska lyckas. Till exempel föreslås att en kombination av finansiella incitament tillsammans med ökad information om ansvar kring producentansvaret samt förbättrad tillsyn, skulle kunna ta ett bättre helhetsgrepp om problemen och bättre uppfylla målen.
  •  
2.
  • Hammar, Maria, et al. (författare)
  • Analys av påverkan från EUförslag för omställningen inom svensk industri : För industrin relevanta delar av kommissionens nya gröna giv och lagstiftningspaketet Fit for 55Underlagsrapport till Naturvårdsverkets arbetsgrupp
  • 2022
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Rapporten presenterar resultatet av projektet ” Analys av påverkan från EU-förslag för omställningen inom svensk industri”. Projektets syfte har varit att analysera hur Kommissionens förslag till lagstiftningspaket (Fit for 55) för att göra EU redo för att minska utsläppen i linje med det skärpta utsläppsmålet om -55 procent netto till 2030 jämfört med 1990 påverkar möjligheterna till omställning av svensk industri. Analysen visar att förslagen från EU täcker flera av de hinder som finns för att ställa om industrin, men att det inte fullt ut räcker för att uppfylla den svenska målsättningen om nettonollutsläpp till 2045. Analysen visar att EU-förslagen framför allt brister avseende stöd och stöttning för en uppbyggnad av supportinfrastruktur för en transformativ omställning. Alltså stöd för att bygga upp de nya samhällen som krävs för den omställning industrin ska gå mot, både vad gäller kompetensuppbyggnad och samhällsfunktioner, men även frågor kopplade till infrastruktur som eldistribution och vägar. Rapporten har utgjort ett underlag i Naturvårdsverkets och Energimyndighetens arbete med rapporten ”Industrins klimatomställning”
  •  
3.
  • Hammar, Maria, et al. (författare)
  • Ekonomiskt stöd för omställning genom utbyte av fossil jungfrulig plast : Slutrapport
  • 2021
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Som ett led i att nå Sveriges långsiktiga klimatmål till år 2045, måste den fossila plasten bytas ut mot material med lägre klimatpåverkan samtidigt som materialåtervinningen måste öka. Det är flera utmaningar på vägen dit som måste lösas, bland annat att få upp efterfrågan på återvunnen och biobaserad råvara. Plastproduktionen har ökat ända sedan 1960-talet och förväntas fördubblas bara inom de närmsta 20 åren. Det är därmed ett väl utbrett och använt material som gör det utmanande att ersätta med nya. Men en omställning har påbörjats där privata aktörer tagit egna initiativ för att främja biobaserad eller återvunnen plast. För att stimulera små och medelstora företag att öka takten i omställningen från jungfrulig fossil plast behövs både stöd till företagen men även till hela branschen.Ett flertal intervjuer har genomförts med aktörer inom plastbranschen, såsom dagligvaruhandel, möbelindustrin och fordonsindustrin, som ger en aktuell bild över Sveriges plastanvändning och hantering. Från intervjuerna framkom det att; sortering, bearbetning och förädling idag saknas i Sverige, lagstiftningen ligger efter och utgör därmed ett hinder för företagen, biobaserad och återvunnen plast uppnår ännu inte likvärdig kvalitet som jungfrulig plast samtidigt som ett av de stora problemen fortfarande är att jungfrulig plast utgör det billigaste alternativet.Det krävs dels stöd i form av pengar dels informations- och kunskapshöjande åtgärder. Utifrån exemplen i rapporten kan konstateras att det behövs stora stöd över lång tid för att åstadkomma en omställning samtidigt som det är viktigt med kontinuitet och långsiktighet för att marknaden ska ha tillit. Utifrån intervjuerna framkom att behoven på marknaden idag är;fler anläggningar för återvinning,ökad efterfrågan på återvunnet materialstöd till produktutveckling,ökad tillgång till återvunnen och biobaserad råvara samtspårbarhet för materialet.För att överkomma dessa marknadsbrister som identifierats i uppdraget föreslås det att det krävs investeringar i såväl nya som befintliga företag som kan ta emot många olika typer av plaster och materialåtervinna dessa så att en återvinningsindustri byggs upp i Sverige.Rapporten går igenom olika case för att analysera kostnaderna för investeringar i produktionen av återvunnen plast samt potentialen av klimatnyttan. Resultaten gällande klimat visar att klimatpåverkan för produktion av återvunnen plast påverkas av mängden rejekt från processen och därför beräknas tre olika scenarier.Klimatpåverkan från tillverkningen av 53 000 ton fossil jungfrulig plast är 254 400 ton CO2-ekv. medan klimatpåverkan från motsvarande 53 000 ton återvunnen plast där utbytet är 50 procent sortering och 70 procent tvätt är 189 750 ton CO2-ekv.,klimatpåverkan från återvunnen plast där utbytet är 70 procent sortering och 90 procent tvätt är 63 110 ton CO2-ekv. ochtill sist visar resultaten att klimatpåverkan från högsta andelen återvunnen plast där utbytet är 90 procent sortering och 90 procent tvätt är 27 976 ton CO2-ekv.Alla tre scenarier för tillverkning av återvunnen plast har lägre klimatpåverkan än den totala klimatpåverkan från jungfrulig plast. Resultatet bygger på att det producerade återvunna plastgranulatet kan ersätta jungfruligt granulat med 100 procent och därmed uppnår samma kvalitet som jungfruligt plastgranluat.En typ av investering som identifierats som en potentiellt viktig åtgärd är i utrustning och maskiner för tvättning och malning för återvinning. En sådan investering i en större anläggning bedöms kosta minst 20 MSEK och en mindre anläggning bedöms kosta minst 350 000 SEK.Styrmedel för att främja dessa typer av investeringar som kan bidra till en omställning kan gynna både teknikutvecklingen såväl som vara marknadsdrivande. Exempel på marknadsdrivande styrmedel är skatt på plast eller plastprodukter med möjlighet för avdrag för återvunnen och biobaserad råvara, system med kvotplikt för återvunnen råvara i kombination med återvinningscertifikat för att säkerställa efterfrågan på marknaden samt offentlig upphandling med krav på eller mervärdeskriterier för andel återvunnen råvara. Exempel på systemövergripande styrmedel är stöd till kompetenshöjande åtgärder i industrin, skapa incitament för och anta en koordineringsroll kopplat till etablerandet av starkare aktörsnätverk kring teknologier, utveckla och implementera standarder som stödjer utvecklingen samt utforma visioner, mål och färdplaner baserat på ny teknologi.De förändringar av Klimatklivet som vi föreslår som prioriterade för Naturvårdsverket att gå vidare med, bedömer vi ger goda förutsättningar för branschen att ställa om från användning av fossil jungfrulig plast i små och medelstora företag. Förändringarna är sammanfattningsvis 1) ökad information om möjlighet att söka stöd till företag inom plast- och återvinningsindustrin; 2) överväg förändringar i gällande förordning som tydliggör att cirkulär ekonomi och effektiv materialanvändning ges prioritet vid likvärdig klimatnytta; 3) se över tolkningen av artikel 47 som vi menar inte utesluter stöd till investeringar som leder till en miljömässigt bättre eller effektivare återvinning jämfört med den bästa konventionella återvinningsprocessen som skulle kunna byggas utan stöd; 4) om möjlig förstärkning av budgeten inom Klimatklivet. De investeringar vi ser ett behov av ger också enligt beräkningar en låg kostnad per kg minskade utsläpp av koldioxidekvivalenter i jämförelse med andra åtgärder inom Klimatklivet. Vi bedömer också att stödet kan stärka en uppbyggnad av inhemsk produktion av återvunnen råvara som kan förbättra spårbarhet och därigenom stärka möjligheten till högre andel återvunnen råvara i produkter inom den svenska plastindustrin.Ett effektivt kunskapsstöd till företagen skulle kunna ges via den Nationella Plastsamordningen. Här föreslås även en möjlig uppbyggnad av en miljödatabas som kan fungera som en erfarenhetsbank där företagen kan ta del av erfarenheter från olika material och blandningar för att snabbare bygga upp kompetens.Kartläggningen har dessutom visat att det finns potential att bygga upp en svensk marknad för främst återvunnet material, då detta inte finns idag utan all råvara importeras. Det finns en stor potential för offentlig sektor inom upphandlingar att främja icke fossil jungfrulig plast. Ett stort arbete pågår hos Upphandlingsmyndigheten med guider för krav för att kunna driva marknaden.Utredningen menar avslutningsvis att plastindustrin generellt sett är duktiga på intern återvinning, så inom detta område finns ytterligare potential till att öka utbytet och kunskapen om andras produkter och material som kan bidra till att öka den egna andelen i sin produktion. Till sist nämns branschmål och plastpakter som effektiva medel till att stimulera branschen och främja att fler aktivt arbetar med omställningen.
  •  
4.
  • Hammar, Maria, et al. (författare)
  • Förbättrad styrning av plastförpackningar från verksamheter
  • 2021
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Sveriges långsiktiga klimatmål innebär att utsläppen av växthusgaser inom svenskt territorium ska vara minst 85 procent lägre år 2045 än år 1990.Växthusgasutsläppen från avfallsförbränning kommer främst från plast, som nästan enbart produceras av fossil olja och naturgas. Det råder osäkerhet kring hur mycket plast som sätts på den svenska marknaden, men enligt Kartläggning av plastflöden, SMED-rapport Nr 01 2019, uppskattas 325 000 ton plast sättas på marknaden och 55 procent eller mer behandlas genom energiåtervinning.Syftet med uppdraget är att få en bättre bild över orsakerna till att plastförpackningsavfallet från verksamheter till stor del går direkt till förbränning samt vad som krävs för att få till en ökad återanvändning av plastförpackningar samt en ökad utsortering, insamling och materialåtervinning för plastförpackningsavfallet från olika sorters verksamheter. I arbetet har berörda företag och aktörer intervjuats.Plastförpackningar från verksamheter omfattas av producentansvaret, vilket innebär att producenterna ska ta ansvar för insamlingen och behandlingen av förpackningsavfallet. Producenter av verksamhetsförpackningar omfattas av producentansvaret, men det är betydligt högre servicegrad på insamlingssystemen för hushåll jämfört med verksamhetsförpackningar. Tyvärr innebär detta att insamlingen av plastförpackningar från verksamheter idag har flera brister då insamlingssystemen ofta är mindre tillgängliga, det är svaga incitament för separat insamling, materialåtervinning samt återanvändning plus att det ofta är svårt för mindre verksamheter att hantera en separat fraktion till exempel på grund av utrymmesbrist. En del av finansieringen av insamlingssystemet för verksamhetsförpackningar sker genom försäljning av insamlat och sorterat material samt en förpackningsavgift som producenterna betalar.Verksamheterna måste själva antingen anlita en egen återvinningsentreprenör för insamling av avfall eller lämna på en så kallad insamlingspunkt. De återvinningsentreprenörer som ingår i branschorganisationen Återvinningsindustrierna har tillsammans utvecklat en färdplan för Fossilfritt Sverige 2045 och arbetar för en cirkulär ekonomi. Färdplanen fyller två viktiga funktioner; dels att beskriva branschens egen resa mot fossilfrihet och en mer cirkulär ekonomi, dels att visa hur återvinningsbranschen kan utvecklas för att möjliggöra för andra verksamheter att nå samma mål.Verksamheter står inför en rad svårigheter för att uppnå rena plastflöden och en cirkulär ekonomi för plast utan farliga ämnen. En av utmaningarna är att det är flera led i hanteringen av förpackningar vilket ger långa och komplicerade värdekedjor med olika intressen och ofta på en global marknad. Det gör att det är svårt för globala aktörer att ta särskild hänsyn till just den svenska marknadens system och preferenser. Verksamheterna i Sverige styrs idag av olika lagstiftning och regelverk som hänger ihop (avfallsdirektivet, förpackningsdirektivet, producentansvar mm) och dessutom påverkas de av olika frivilliga initiativ och målsättningar som till exempel branschöverenskommelser och plastpakter.
  •  
5.
  • Hammar, Maria, et al. (författare)
  • Styrmedel för ökad efterfrågan på klimateffektiva produkter : Stöd för transformativ omställning inom basmaterialindustrin
  • 2022
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Här presenterar resultatet av projektet "Styrmedel för ökad efterfrågan på klimateffektiva produkter". Projektets syfte har varit att analysera hur styrmedel – antingen direkt eller indirekt – kan skapa efterfrågan på produkter med mycket låga eller inga utsläpp.Rapporten är avgränsad till att undersöka, föreslå och analysera styrmedel för att få till transformativa förändringar på systemnivå snarare än åtgärder för inkrementella förbättringar. Detta i syfte att möjliggöra klimatneutral basindustri. Ett antal hinder kopplat till cement-, järn-och stål-, kemi-, och raffinaderiindustrins klimatomställning har identifierats i rapporten och ett antal styrmedel som kan adressera hinder kopplade till en osäker efterfrågan på klimateffektiva produkter analyseras. 
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-5 av 5

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy