| 1. |
- Gregersen, Nils Petter, 1950-, et al.
(författare)
-
Unga mopedisters olycksinblandning : orsaker och konsekvenser
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det övergripande syftet med den här undersökningen är att öka kunskaperna om de processer som leder fram till olyckor genom en kunskapsöversikt, djupstudier av mopedolyckor med svår skada och analyser av ungdomars diskussioner om moped på internet. Mopedolyckor är vanligast bland unga män. En mängd olika bakomliggande faktorer har identifierats som har betydelse för mopedisters möjligheter att köra säkert och undvika olyckor. Utöver förmågan att hantera sitt fordon i trafik presenteras aspekter som är avgörande för motivation och vilka beslut man tar inför och under färd. Dessa aspekter kan till exempel vara ålder, kön, personlighet, grupptillhörighet, socioekonomisk bakgrund och fysiologisk utveckling, bland annat av hjärnan. Statistik över mopedförsäljning visar att mopedförsäljningen minskar i Sverige. Störst är nedgången för klass I. Orsakerna kan vara flera, till exempel nya körkortsregler eller lågkonjunktur. Nedgången avspeglar sig också i olycksutvecklingen där antalet skadade och dödade mopedister minskar över tid. Även dominansen av olycksdrabbade bland 15-åringar minskar. Av intervjuerna framgår att detta med att samlas i gäng omkring mopederna mest är något som pojkar gör. Det hänger också ihop med åldern. När man börjat gymnasiet framträder andra intressen på helger och fritid än att köra runt med mopederna. Från internetanalysen kan man konstatera att det på många platser diskuteras mellan ungdomar om mopeden. Det handlar om teknik, reservdelar, trimning, fortkörning, hjälmanvändning, polisingripanden med mera. De diskussioner som förs kan betraktas som en grund för etablering av rollmodeller, förebilder och ideal för olika subkulturer inom mopedvärlden, oftast med negativ slagsida ur trafiksäkerhetsperspektiv. Åtgärder diskuteras när det gäller polisinsatser och regelverk, åldersgränser, teknik, försäkring, utbildning, ungdoms- och föräldramedverkan, informationskampanjer, internet, fordonsklassificering, infrastruktur och framtida tekniska stödsystem.
|
|
| 2. |
- Andersson, Jan, 1965-, et al.
(författare)
-
Varför sker en cykelolycka egentligen : analys av händelser då Hövdingar har löst ut
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I samarbete med Hövding har en studie genomförts för att belysa hur olika aspekter bidrar till händelser där cykelhjälmen löser ut. Hjälmen registrerar kontinuerligt accelerationer och när en hjälm löser ut registreras denna information hos företaget. Företaget skickar då ut en inbjudan till cyklisten om att besvara en webbenkät som även inkluderar en inbjudan att medverka i en intervju. Studien bygger på data från tre olika källor –webbenkät, intervjuer och data från hjälmen – i syfte att öka förståelsen för varför en cykelolycka inträffar. Totalt var det 196 deltagare som besvarade enkäten och 50 deltagare som intervjuades. Dessutom samlades hjälmdata in från 355 cyklister, varav 264 cyklister hade varit inblandade i minst en händelse där hjälmen löst ut.Ett av huvudresultaten är att det är en helt vanlig dag, på en vanlig resa när en erfaren cyklist, med hög utbildning, väl medveten om trafikregler och om vad som sker runt omkring, cyklar till eller från jobbet – och ”plötsligt händer det” och inte förrän då inser cyklisten hur utsatt den är. Studien visar att en komplex bild växer fram från de tre datakällor som nyttjats för att förstå varför en olycka egentligen sker. Exempelvis ökar halka risken för en händelse där Hövdingen löser ut och är det dessutom mörkt ökar risken ytterligare. Hjälmdata kunde styrka resultaten från webbenkäten och intervjuerna men också visa på att hjälmen, på de resor som slutat med att den löste ut, haft en högre aktiveringsgrad (det har skakat mer) än på resor tidigare (då hjälmen inte har löst ut). Vidare har hjälmen på resor som gjorts efter att den löst ut, visat att cyklisten cyklar med en lägre aktiveringsgrad. Det innebär att cyklisten gjort någon form av anpassning så som att cykla försiktigare (men inte långsammare). Slutligen visar resultaten på skillnader mellan cyklister på konventionella cyklar jämfört med elcyklar vad gäller inblandning i händelser där hjälmen lösts ut.
|
|
| 3. |
- Anund, Anna, 1964-, et al.
(författare)
-
Bälte i buss : observationsstudie av användande och resenärers perspektiv
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med studien har varit att belysa omfattningen av bältesanvändningen idag, omfattningen av information om att bälte ska användas och att förstå resenärernas incitament att använda bälte, och med det som utgångspunkt föreslå åtgärder för att öka användningen av bälte vid resa med buss.Metoder som använts är observationsstudie av bältesanvändning hos passagerare och bussförare, samt förekomst av förarens utrop om bältesanvändning. Arbetet omfattar även diskussioner i fokusgrupp med resenärer och förare, samt en webbenkät. Resultaten från observationsstudien visade att bältesanvändningen bland passagerare var 92 % i beställningstrafik, 50 % i kommersiell linjetrafik och 27 % i regional linjetrafik. Förarnas användande var på motsvarande sätt 100% i beställningstrafik, 79 % i kommersiell linjetrafik och 85 % i regional linjetrafik. Slutsatsen blir att åtgärder behövs för att öka användandegraden, särskilt i linjetrafiken.I observationsstudien tillfrågades förare om de utropat att bälte ska tas på och passagerare tillfrågades om de blivit upplysta om att bältet ska tas på. I beställningstrafiken var det 86 % som erfarit utrop, i kommersiell linjetrafik var det 61 % och i regional linjetrafik var det 19 %. Slutsatsen blir att det framförallt i linjetrafiken finns stora brister i informationen om att ta på bältet, vilket bör åtgärdas.Beslutet att använda bälte eller inte är individuellt. Faktorer som hur gammal du är, vilken erfarenhet du har av säkert bussåkande, på vilken typ av väg du reser, när du reser och hur du ser på säkerhet rent allmänt spelar en roll.
|
|
| 4. |
- Arvidsson, Anna K, 1971-, et al.
(författare)
-
Dynamisk prognosstyrd vinterväghållning – fas 3 & 4 : restsaltmodeller och automatisk saltspridning
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I ett föränderligt klimat där allt större krav ställs på väghållare och vinterdriftsentreprenörer att åstadkomma en för trafikanterna acceptabel vintersdriftstandard samtidigt som de ekonomiska resurserna blir alltmer begränsade, ökar behoven av kostnadseffektiva metoder. Prognosstyrd dynamisk vägdrift har visat sig kunna leda till en ökad produktivitet då väglagsprognoser integreras med ruttoptimering. Ett sätt att vidareutveckla väglagsprognoserna är att veta hur mycket salt som behövs på vägen, eller mer exakt, hur mycket salt finns kvar? Om det redan finns salt på vägen, behöver du inte sprida hela mängden, det kan räcka med hälften eller ännu mindre. Restsaltmätningar har gjorts under tre vintersäsonger vid Testsite E18. Platsen valdes eftersom den är utrustad med flera olika sensorer, monterade över, bredvid och i vägen. Salt mättes var trettionde centimeter tvärs över vägens två körfält. Av 9 mätningar var det bara 5 tillfällen med salt varav två av dem saltades enbart för våra mätningar, kvar var tre mätningar med vinterförhållanden. Alla mätningar som gjordes jämfördes med sensorer monterade på testplatsen för att jämföra hur väl en sensor representerar vägytan. Det visade sig att det generellt var väldigt låga saltvärden från de monterade sensorerna jämfört med de manuella mätningarna.
|
|
| 5. |
- Björklund, Gunilla, 1973-, et al.
(författare)
-
Samspel i trafiken : formella och informella regler bland cyklister
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kunskapen om cyklisters beteende i förhållande till trafikregler men också vad som styr samspelet med andra trafikanter är bristfällig och behöver därför förbättras. Syftet med detta projekt var därför att kartlägga och studera samband och underliggande faktorer gällande regelkunskap, regelefterlevnad och informella regler bland cyklister. Deltagarna i studien var 612 personer mellan 18 och 74 år från Göteborg, Linköping och Stockholm och rekryterades genom en webbpanel. Personerna fick svara på en enkät där de tillfrågades om bakgrund, syn på sig själva som cyklister, egen regelefterlevnad, syn på andras regelefterlevnad, kunskap om regler och om faktorer som påverkar intentionen att bryta mot regler i trafiken.Resultaten från studien visade att deltagarnas regelkunskap var relativt god, i varje fall när det gäller beteenden som är förbjudna. De deltagare som trodde att ett visst beteende var förbjudet svarade även att de utförde detta i mindre utsträckning. Cyklister som uppgett att de vill komma fram så fort som möjligt tenderade att välja flexiblare färdvägar (till exempel cyklade på övergångsställe, trottoar/gångbana och bilväg), oavsett om det var tillåtet eller inte, och uppgav i större utsträckning att det var vanligt att de lät bli att stanna vid rödljus och stopplikt än vad de långsammare cyklisterna gjorde. Cykelöverfarter och andra korsningspunkter, övergångsställen, trottoarer och cirkulationsplatser togs upp som exempel på platser/situationer där reglerna ansågs vara oklara. Upplevd kontroll och attityd påverkade intentionen att agera ovarsamt i tre hypotetiska scenarier som beskrev hur andra trafikanter fick väja eller bromsa för att undvika att kollidera med cyklisten. Detta innebär att de som hade för avsikt att bete sig på det angivna sättet ansåg att det var lätt och tämligen ofarligt, men också att det var både rätt och bra. Den viktigaste faktorn var dock om man utfört beteendet tidigare eller ej vilket i sin tur kan ha förstärkt denna uppfattning om inget allvarligt inträffat.
|
|
| 6. |
- Dahlman, Joakim, et al.
(författare)
-
Realtidskartor i kollektivtrafiken : What you see is where you get
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Inom ramen för projektet What you see is where you get har upplevda och faktiska nyttor med en så kallad realtidskarta för kollektivtrafik studerats. Projektet undersöker om en realtidskarta kan förenkla och förändra resenärers beslutsfattande vid kollektivt resande. Vi vill ta reda på resenärers informationsbehov, beslut och önskemål med ett sådant verktyg. På senare tid har en mängd tekniska tjänster som förser kollektiv-trafikresenärer med uppgifter om fordons tillgänglighet i form av tid och plats introducerats. Antagandet för projektet är att tillgången till en bra karta i realtid med olika funktioner skulle kunna förändra och eventuellt förenkla resandet. För att besvara frågorna knutna till detta har attityder, önskemål, behov och användning testats hos såväl kollektiv-trafikresenärer som operatörer/kollektivtrafikmyndigheter.Då realtidskartan visades för tre grupper av resenärer i olika åldrar visade resultaten att samtliga var positiva och kunde tänka sig att använda realtidskartan, som ett komplement till den reseplaneringsapplikation de redan använde. Realtidskartan behövde utvecklas för att bli mer hanterbar och kunna fylla fler behov.Då realtidskartan visades på en busshållplats där resenärerna på en skärm kunde se de vanliga tidsangivelserna växelvis med en realtidskarta, visade resultaten ett lågt intresse för kartan. En introduktion eller instruktion skulle behövas. Ett antal resenärer testade realtidskartan under en resa i staden. I projektet intervjuades även resenärer vid hållplatser om de uppmärksammat och använde realtidskartan i reseplaneringsappen.En övergripande slutsats är att man även inom kollektivtrafikbranschen verkar ha svårt att (mer teoretiskt) sätta sig in i det nya koncept som realtidskartor innebär, och att det ännu är få som har använt dem när de reser. En ytterligare slutsats, från jämförelse mellan de individuella enkätsvaren, är att de som faktiskt hade använt realtidskartor när de reser också hade attityder som reflekterade att de både kunde vara mycket nöjda och mycket missnöjda med hur realtidskartan fungerat.
|
|
| 7. |
- Ellison, Mia, et al.
(författare)
-
Att utveckla verktyg för säkerhetskultur i bussföretag
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Projektet har haft som mål att utveckla säkerhetskulturen i en grupp bussföretag. Enkätmätningar visar att attityder till ledningens information om säkerhet och förarnas kunskap om företagens säkerhetsmål, men även till förarnas hastighetshållning, har signifikant förbättrats sedan projektstart för några år sedan. Under 2021 har tekniska fleetsystem utvecklats för att mäta och följa upp hastighet. Framöver kommer uppföljning av bränsleförbrukning och olyckor att fortsätta utvecklas. Nya tekniska system visar med hjälp av geofencing att hastighetsefterlevnad på vägar med hastighetsgränser 30–50 km/tim behöver förbättras. Dialog med återkoppling av mätdata till förare behövs för att utveckla säkerhetskulturen i bussföretagen. Bältesanvändningen är mycket hög och vi ser en möjlig koppling mellan att mäta och följa upp, och beteendet hos förare.Studiens syfte är att finna metoder och teknik för att utveckla och förbättra säkerhetskulturen från ett organisatoriskt- och ledarperspektiv. Säkerhetskultur handlar om gemensamma attityder och beteenden avseende säkerhet och vi har i denna studie fokuserat på prioriteringar, ledarskap, kommunikation och engagemang hos anställda. Hälften av bolagen i studien var engagerade och deltog i möten och engagerade sina förare. De mindre bolagen, påverkades mer av pandemin och hade svårt att få tid eller kraft för engagemang. Detta pekar på vikten av rutiner som har prövats och utvärderats och som är lätta att hantera. De aktiva företagen har köpt och varit med och utvecklat ett fleetsystem för att kunna mäta och följa upp hastighetsefterlevnad. Processen tog längre tid än väntat och har stött på problem med hantering av personuppgifter.
|
|
| 8. |
- Forward, Sonja, 1956-, et al.
(författare)
-
Effekterna av begränsat antal handledarskap : en utvärdering
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Tidigare kunde en handledare ha ett obegränsat antal godkännanden men i och med de nya föreskrifterna begränsades dessa till 15 stycken. Det övergripande syftet med denna studie är att undersöka huruvida denna begränsning har haft en effekt på den olagliga körskoleverksamheten. Ett annat viktigt syfte är att ge förslag på alternativa åtgärder för att stävja denna verksamhet. För att svara på dessa frågor har vi använt oss av tre olika angreppssätt; en registerstudie, en intervjustudie och en enkätstudie. Resultaten från intervjustudien visar att det finns en rad olika tjänster som den olagliga verksamheten erbjuder mot betalning; förfalskning av handledarintyg, handledd körträning, kunskapsprov som man filmat på plats och som andra kan få tillgång till, hjälp att svara på kunskapsfrågorna i samband med prov via en öronsnäcka och bokning av förarprov. Det vanligaste enligt de intervjuade är att man erbjuder handledning vid körträning. Hur omfattande den olagliga verksamheten är gav intervjustudien inte något entydigt svar på. Svaren varierade allt från att den är väldigt stor till liten.Resultat från enkätstudien ger dock indikationer på att det finns en olaglig verksamhet som är relativt utbredd. På frågan om regelverket haft en positiv eller negativ inverkan på den olagliga verksamheten var de intervjuade tämligen överens om att den inte haft någon effekt alls. Argumentet var att de som idag sysslar med denna verksamhet, i varje fall den grövre, är så pass raffinerade att de säkert kommer på olika sätta att kringgå även dessa regler. Trots det fanns det några som skulle vilja se en ytterligare sänkning, även om detta inte skulle räcka för att stävja den olagliga verksamheten. Man pratade då istället om att en sänkning tydligt visar att det handlar om en privat verksamhet och inte en yrkesverksamhet. Det övergripande resultatet från studierna är att en illegal verksamhet kan rubba förtroendet för det svenska körkortet. Rapporten avslutas med 16 olika åtgärdsförslag som tillsammans kan hjälpa till att stävja den olaglig verksamhet. Detta innebär att en åtgärd inte löser problemet.
|
|
| 9. |
- Forward, Sonja, 1956-, et al.
(författare)
-
Mopedungdomars trafiksäkerhet : föräldrars ansvar och engagemang
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det övergripande syftet med denna undersökning är att öka kunskapen om föräldrars betydelse för unga mopedisters beteende i trafiken, och hur man utifrån den kunskapen kan nyttja föräldrar som en resurs för ökad säkerhet för sina barn. I studien ingick tre delstudier; en litteraturgenomgång, en enkätstudie, en intervjustudie. I enkätstudien deltog 440 vårdnadshavare till tonåringar som godkänts på kunskapsprovet (AM) för att få framföra moped klass I och i intervjustudien intervjuades tio föräldrar som tidigare deltagit i enkätstudien. Resultaten från litteraturöversikten visar att föräldrar spelar en viktig roll för ungas uppfattningar, attityder, normer och beteenden i samband med mopedkörning. Föräldrar kan också på olika sätt hjälpa till att förbättra ungdomarnas kunskap och beteende i trafiken. Rent allmänt visar översikten att föräldrar behöver stöd för att kunna ta kontroll samt stöd från andra föräldrar. De huvudsakliga resultaten från enkätstudien visar att föräldrarna har en stor tilltro till tonåringen då det handlade om deras kunskaper och uppträdande i trafiken. Rent allmänt visar också resultaten att man inte samtalar speciellt mycket om mopedkörning. Vissa har infört restriktioner och då handlar det oftast om alkohol och hjälmanvändning. I denna studie var det mindre än tio procent som efterfrågade ett ökat stöd. De som behöver stöd anser inte i lika hög grad som de andra att deras tonåring uppträder på ett korrekt sätt i trafiken och de tror också att de påverkas mera av sociala medier. Även om de samtalar mer med sin tonåring om risker i trafiken så är de oftare oense. Studien visar också att synen på pojkar och flickor skiljer sig åt. Flickorna anses vara säkrare i trafiken men trots detta har flickorna fler restriktioner jämfört med pojkarna. Resultaten visar också att det finns en skillnad i synen på tonåringen som beror på vårdnadshavarens eget kön. Trots att kvinnorna värderar tonåringens kunskaper och beteende i trafiken högre än männen så har de i högre grad än männen infört restriktioner. I familjen är det kvinnorna som samtalar om risker i trafiken. Resultaten från intervjustudien visar att väldigt få föräldrar har ett behov av speciellt stöd när det gäller deras barns mopedåkning. Intervjumaterialet visar emellertid att man som förälder ändå skulle vara positiv till olika former av stöd, så som skriftlig information, utbildning och/eller informationsträffar samt internetbaserade föräldraforum. Rapporten avslutas med en rad rekommendationer, med fokus på hur man kan öka föräldrars ansvar och engagemang i trafiksäkerhetsarbetet.
|
|
| 10. |
- Jansson, Jonas, 1973-, et al.
(författare)
-
Safety culture and automated vehicles a pre-study
- 2022
-
Ingår i: Road Safety on Five Continents – RS5C. Proceedings. - Linköping. ; , s. 35-37
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Safety culture is the common attitudes, values and perceptions that managers and employees have about safety in the work environment. What characterizes a good safety culture is that management are committed to safety at all levels of the business. Management also rewards safe behavior and communicates safety priorities that engages all employees, which is evident from the behavior one can observe. The basic elements of safety culture according to the survey tool NOSAQ are:Priorities - know what to do or not to do, to set boundariesLeadership – commitment to safety and to reward itCommunication - clear and rich dialogueEngagement- including people in safety work at all levels in the companyWhen automation progresses, considerations of sustainability and gender equality should be considered with safety culture, to achieve the zero vision and the safe system approach. For professional drivers and controllers of autonomous vehicles the safety culture is of great importance in working and traffic environment. Companies that develop automated vehicles and machines need to acquire knowledge about how to integrate a good safety culture as part of the design and development processes as well as in the implementation of automated vehicles and machines. The aim of this pre-study was to explore safety culture in the development of automated vehicles and machines, to identify new risks and to prevent potential accidents. The scope of the pre-study 36 was to anchor the view of safety culture with industrial partners developing automated vehicles and machines. Through the exchange of knowledge, the need for a model of how to measure and work with safety culture as a factor in the development of automated vehicles, was defined.
|
|
