| 1. |
|
|
| 2. |
- Stegmann, Bo
(författare)
-
Försurad skogsmark i Gävleborgs län 1949-1989 : En undersökning av markförsurningens omfattning under tiden 1949-1989
- 1990
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I slutet av 1940-talet anlades en kraftledning längs med södra Norrlandskusten. 1949 påbörjades ett avsnitt av kraftledningen genom Gävleborgs län. I början av 1960-talet anlades en parallell kraftledning och 1962 påbörjades avsnittet genom Gävleborgs län.Jordprover togs i samband med anläggandet av kraftledningarna. Resistivitet och PH uppmättes för att utröna korrosionsrisken på kraftledningsstolparna. 1989 upprepades provtagningar vid 25 stolpar längs med kraftledningen. Mark-PH uppmättes för att se förändringar i pH under perioderna 1949–1962, 1962–1989 och 1949–1989. Kalkhalten bestämdes för att se markens eventuella buffringsförmåga mot pH- sänkning.Provgropar grävdes i kraftledningsgatan 15–2 m in skogen. Provtagning gjordes från samma djup som 1949 och 1962. pH mättes på samma sätt som 1949 och 1962 dvs. I vattensuspension. Mätvärdena grupperades i 4 nivåer, 0,0m, 0,2–0,3m, 0,4–0,5m och 0,6–0,7m. Minskningen i pH- medelvärden är signifikant på alla nivåer utom två. Vid uträkningen av pH-medelvärden har pH behandlats som icke- logaritmiska värden. pH- medelvärden från andra markundersökningar som resultaten från Gävleborgsundersökningen jämförs med är framräknade på likartat sätt. I bilaga har pH- medelvärden framräknats som logaritmiska värden. Kalkhalten bestämdes för samtliga mineraljordprover och inget av dessa innehöll en kalkhalt >0,1%. Deposition av luftburna försurande ämnen har för tiden 1949–1989 varit den dominerande försurningskällan.
|
|
| 3. |
- Stegmann, Bo
(författare)
-
Näringsbalansen i skogsmark i Gävleborg : en pilotstudie
- 1994
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En preliminär nettobalansberäkning gjordes för det utbytbara Ca-, K- och Mg- förrådet i morän i skogsmark. Beräkningen avser en tidsperiod på 80-100år, motsvarande en skogsgeneration. I redovisningen av beräkningarna uttryckes dessa värden per år.
|
|
| 4. |
- Stegmann, Bo, et al.
(författare)
-
Skogsmarken i Gävleborg - hur påverkas den av försurning?
- 1997
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Studien baseras på drygt 1000 observationsytor i skogsmark.Modellberäkning med PROFILE har gjorts för beräkning av den kritisk belastningsgräns,överskridande av kritisk belstningsgräns,vittring,BC/Al-kvot,Ca+K+Mg-nettobalans och beräkning av uttömningstakt för 48 skogliga provytor.Underlagsmaterial till beräkning av uttömningstakt och Ca+K+Mg-nettobalans utgörs bl a av uppgifter från 18 källor och jordbrunnar för K resp. 23 för Ca och Mg,vilket medför att dessa beräkningar är förknippade med ett stort osäkerhetsmoment.Den kritiska belastningsgränsen överskrids för stora delar av länet, om man ser till nedfallsnivån för slutet av 80-talet.Nedfallet av framförallt svavel har minskat under 1990-talet.Men effekten i skogsmark av den tidigare höga nedfallsnivån märks idag bl a i form av utarmning av markens näringsförråd.Om minskningen i nedfallsnivå av fr.a. Svavel håller i sig,kan om några decennier,ett förbättrat tillstånd i skogsmark förväntas.En beräkning av bärkraftigheten,Ca+K+Mg-nettobalans,utvisade ett underskott för större delen av länet.En beräkning av hur snabbt markens näringsförråd minskar,utvisade för flertalet provytor en uttömningstakt på mellan 10-50 år.Följande hotbild kunde konsateras för länets skogsmark:* En förhöjd utlakning av baskatjoner som på sikt tömmer markens näringsförråd.En baskatjonbrist för tillväxt kan uppstå.* Försurning av marken leder till förhöjda halter av Al3+ och H+,vilket kan inverka negativt på tillväxten.* En långsiktig obalans mellan tillgången på baskatjoner och kväve leder till obalans för träden och påverkar tillväxt och eventuell virkeskvalitet.Vi kan konstatera att i förhållande till depositionsnivån för perioden 1985-1995,har hotet från Al3+ och H+ för tillväxt varit störst.Den minskning av surt nedfall som Oslo-protokollet innebär har möjligen minskat hotet från aluminium för tillfället,medan risken för utarmning av baskatjonförråden är lika överhängande som tidigare.
|
|
