SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "WFRF:(Stenberg Gunilla) "

Sökning: WFRF:(Stenberg Gunilla)

  • Resultat 1-10 av 77
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  •  
2.
  •  
3.
  •  
4.
  • Ahl Jonsson, Christina, et al. (författare)
  • The lived experience of the early postoperative period after colorectal cancer surgery
  • 2011
  • Ingår i: European Journal of Cancer Care. - : Wiley. - 0961-5423 .- 1365-2354. ; 20:2, s. 248-256
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Colorectal cancer is one of the most common cancer diagnoses and undergoing colorectal cancer surgery is reported to be associated with physical symptoms and psychological reactions. Social support is described as important during the postoperative period. The purpose of this paper was to describe how patients experience the early postoperative period after colorectal cancer surgery. Interviews according a phenomenological approach were performed with 13 adult participants, within 1 week after discharge from hospital. Data were collected from August 2006 to February 2007. Analysis of the interview transcripts was conducted according to Giorgi. The essence of the phenomenon was to regain control over ones body in the early postoperative period after colorectal cancer surgery. Lack of control, fear of wound and anastomosis rupture, insecurity according to complications was prominent findings. When caring for these patients it is a challenge to be sensitive, encourage and promote patients to express their feelings and needs. One possibility to empower the patients and give support could be a follow up phone call within a week after discharge.
  •  
5.
  •  
6.
  •  
7.
  •  
8.
  •  
9.
  • Edvardsson, Berit, 1953- (författare)
  • "Det är inte mig det är fel på, det är huset" : en studie av prognosfaktorer och bemötande med fokus på sjuka hus-syndromet
  • 2015
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Bakgrund: Sick Building Syndrome, SBS, är fortfarande 2015 ett tillstånd som vållar mycket diskussion. Symtomen kan grupperas i slemhinnesymtom, hudsymtom och allmänna symtom. I definitionen ingår att personen/ personerna som fått symtom har exponerats för dålig inomhusluft i en speciell byggnad. När personen inte är i byggnaden så förbättras eller försvinner symtomen. Många olika faktorer kan orsaka eller medverka till uppkomst eller försämringar av SBS-symtom, som t.ex. luftens innehåll av olika ämnen, luftflöden, temperatur, buller, fukt och mögel. Utbredd enighet finns om att fukt och mögel i byggnaderna påverkar eller ger upphov till symtom hos vissa personer som exponeras där. Psykosociala faktorer som arbetets organisation och krav och individuella faktorer som kön och personlighet påverkar också.Syfte: Hypotesen är att faktorer som tidigare hälsa, åtgärder på arbetet, tid, behandling, personlighet och copingresurser alla kan påverka prognosen för SBS-patienterna. Syftet med avhandlingen är att undersöka hur symtomen påverkar arbetsförmågan och om patienterna återhämtar sig från SBS-symtomen. Ett annat syfte är att undersöka bemötande och de erfarenheter som SBS-symtomen gett en grupp av informanter med SBS. För att förstå om personlighet mätt med självbild och coping hade någon betydelse för progressionen av SBS-symtom och arbetsförmåga gjordes jämförelser av personlighet mellan en patientgrupp med SBS, en patientgrupp med handeksem, en patientgrupp med elkänslighet och en normalpopulation.Metod:  En uppföljningsenkät skickades till 239 patienter med SBS-symtom som under åren 1986–1998 blivit undersökta och bedömda på Universitets-sjukhuset i Umeå, Sverige. Frågorna innehöll social och medicinsk status, nuvarande symtom, behandlingar, åtgärder på arbetsplatsen, coping och självbild och svarsfrekvensen var 79,1%. Prognos och riskfaktorer för prognos beräknades för SBS-patienterna. Mätningar av personlighetsfaktorer gjordes med instrumentet Structural analysis of Social Behaviour, SASB, och coping mättes med Coping Resources Inventory, CRI. Likadana uppföljningsenkäter skickades till en grupp patienter med handeksem och patienter med upplevd elkänslighet. Svarsfrekvensen var 68% respektive 73% och enkätsvaren har sedan analyserats och jämförts genom beräknngar av prognos med fokus på självbild och coping för SBS-patienterna och handeksempatienterna. Jämförelser gjordes också mellan de tre olika grupperna och en kontrollgrupp vad gäller självbild och coping. För att undersöka erfarenheterna av SBS-symtomen och bemötandet genomfördes kvalitativa intervjuer med 10 informanter som hade eller hade haft SBS-symtom. Fem av dem hade diagnostiserats en längre tid tillbaka medan de andra fem hade haft SBS-symtomen en kortare period. Semi-strukturerade intervjuformulär användes vid intervjuerna och anlyserades med kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Graden och svårigheten av SBS-symtomen minskade över tid trots att nästan hälften av SBS-patienterna beskrev att symtomen var mer eller mindre oförändrade efter 7 år eller mer. Risken att ha symtom vid uppföljningen var större för de patienter som remitterats sent efter symtomdebut men även för de som hade kort uppföljningstid. Risken att inte ha någon arbetsförmåga vid uppföljningen var signifikant ökad om det var mer än ett års skillnad mellan symtomdebut och första läkarbesöket p.g.a. SBS-symtomen eller om patienten vid första undersökningen hade fler än 5 SBS-symtom. Dagliga aktiviteter som t.ex. bussåkning förvärrade också symtomen för patienterna. Informanternas upplevelser av SBS-symtomen från början visar en influensaliknande bild med rinnande näsa och ögon, heshet, hosta och huvudvärk. Informanterna agerar för att klara av situationen när symtomen förvärras. Genom hela processen upplever de en brist på bekräftelse och stöd från arbetsgivare, primärvård, företagshälsovård och fastighetsförvaltare.Alla tre patientgrupperna hade högre värden i spontan och positiv självbild i jämförelse med en kontrollgrupp. De hade också alla lägre värden i kontroll medan patienterna med handeksem och de med elkänslighet hade högre värden i sin negativa självbild. När det gäller coping skilde sig inte patientgrupperna från kontrollgruppen utom i CRI kognitiv där SBS-patienterna hade hög poäng i motsats till handeksempatienterna som hade låg poäng i samma domän. De elkänsliga patienterna hade i stället höga poäng i domänen andlig/filosofisk. Självbild eller copingförmåga var inte associerade med SBS-symtom eller symtom av handeksem vid uppföljningen och deras personlighet påverkade inte arbetsförmågan. Tidigare atopisk dermatit var en signifikant risk för kvarvarande symtom men inte för arbetsförmågan hos handeksempatienterna.Slutsats: En grupp av patienter som tidigare diagnostiserats för symtom från inomhusmiljön har kroniska symtom och påverkan på sitt sociala liv. Över tid minskar symtomen. Resultaten pekar på att ett tidigt omhändertagande är av vikt. SBS-symtomen är från början svåra att upptäcka för alla inblandade och kunskap om hur symtomen kan uppstå i dagligt liv kan bidra till bredare förståelse. Erfarenheterna från personer med SBS visar på avsaknad av bekräftelse och stöd från vården, företagshälsan, arbetsgivare och fastighetsförvaltare. Sambandet mellan symtom och inomhusmiljö får inte glömmas bort. Stöd och bekräftelse innebär också kunskap om skyldigheter för arbetsgivare och fastighetsförvaltare.Skillnad i självbild i jämförelse med en kontrollgrupp ses hos patientgrupperna med symtom som är delvis oförklarade men också hos handeksempatienter med ett väletablerat tillstånd. Det kan innebära att patienter med kroniska tillstånd överlag kan avvika från den allmänna populationen. Patienterna visar som grupp en hög positiv och hög spontan självbild som kan leda till svårigheter att sätta gränser. Detta kan leda till en mental stress och i förlängningen också ge en ökad känslighet/sårbarhet för miljöfaktorer. 
  •  
10.
  • Eklund, Katarina, et al. (författare)
  • A cost-utility analysis of multimodal pain rehabilitation in primary healthcare
  • 2021
  • Ingår i: Scandinavian Journal of Pain. - : De Gruyter Open. - 1877-8860 .- 1877-8879. ; 1, s. 48-58
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Objectives: Multimodal rehabilitation programs (MMRPs) have been shown to be both cost-effective and an effective method for managing chronic pain in specialist care. However, while the vast majority of patients are treated in primary healthcare, MMRPs are rarely practiced in these settings. Limited time and resources for everyday activities alongside the complexity of chronic pain makes the management of chronic pain challenging in primary healthcare and the focus is on unimodal treatment. In order to increase the use of MMRPs incentives such as cost savings and improved health status in the patient group are needed. The aim of this study was to evaluate the cost-effectiveness of MMRPs for patients with chronic pain in primary healthcare in two Swedish regions. The aim of this study was to evaluate the cost-effectiveness of MMRPs at one-year follow-up in comparison with care as usual for patients with chronic pain in primary healthcare in two Swedish regions.Methods: A cost-utility analysis was performed alongside a prospective cohort study comparing the MMRP with the alternative of continuing with care as usual. The health-related quality of life (HRQoL), using EQ5D, and working situation of 234 participants were assessed at baseline and one-year follow-up. The primary outcome was cost per quality-adjusted life year (QALY) gained while the secondary outcome was sickness absence. An extrapolation of costs was performed based on previous long-term studies in order to evaluate the effects of the MMRP over a five-year time period.Results: The mean (SD) EQ5D index, which measures HRQoL, increased significantly (p<0.001) from 0.34 (0.32) to 0.44 (0.32) at one-year follow-up. Sickness absence decreased by 15%. The cost-utility analysis showed a cost per QALY gained of 18 704 € at one-year follow-up.Conclusions: The results indicate that the MMRP significantly improves the HRQoL of the participants and is a cost-effective treatment for patients with chronic pain in primary healthcare when a newly suggested cost-effectiveness threshold of 19 734 € is implemented. The extrapolation indicates that considerable cost savings in terms of reduced loss of production and gained QALYs may be generated if the effects of the MMRP are maintained beyond one-year follow-up. The study demonstrates potential benefits of MMRPs in primary healthcare for both the patient with chronic pain and the society as a whole. The cost-effectiveness of MMRPs in primary healthcare has scarcely been studied and further long-term studies are needed in these settings.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-10 av 77
Typ av publikation
tidskriftsartikel (59)
konferensbidrag (7)
doktorsavhandling (7)
annan publikation (2)
rapport (1)
bokkapitel (1)
visa fler...
visa färre...
Typ av innehåll
refereegranskat (57)
övrigt vetenskapligt/konstnärligt (17)
populärvet., debatt m.m. (3)
Författare/redaktör
Stålnacke, Britt-Mar ... (9)
Ahlgren, Christina (6)
Fjellman-Wiklund, An ... (6)
Stålnacke, Britt-Mar ... (5)
Hellmer, Kahl (5)
Lundälv, Jörgen, 196 ... (4)
visa fler...
Enthoven, Paul, 1955 ... (4)
Hagekull, Berit (4)
Carlsson, Anna (4)
Fawcett, Christine (4)
Gerdle, Björn (3)
Grundström, Karin (2)
Abarkan, Abdellah (2)
Andersson, Roger (2)
Baeten, Guy (2)
Clark, Eric (2)
Franzén, Mats (2)
Gabrielsson, Cathari ... (2)
Glad, Wiktoria (2)
Haas, Tigran (2)
Hellström, Björn (2)
Hellström Reimer, Ma ... (2)
Henriksson, Greger (2)
Holgersen, Ståle (2)
Kärrholm, Mattias (2)
Lindholm, Gunilla (2)
Listerborn, Carina (2)
Mack, Jennifer (2)
Magnusson, Jesper (2)
Mattsson, Helena (2)
Metzger, Jonathan (2)
Molina, Irene (2)
Nylander, Ola (2)
Nylund, Katarina (2)
Olsson, Lina (2)
Rizzo, Agatino (2)
Rohracher, Harald (2)
Salonen, Tapio (2)
Schalk, Meike (2)
Schmidt, Staffan (2)
Stenberg, Erik (2)
Stenberg, Jenny (2)
Tesfahuney, Mekonnen (2)
Urban, Susanne (2)
Werner, Inga Britt (2)
Westerdahl, Stig (2)
Gredebäck, Gustaf (2)
Hedlin, Gunilla (2)
Konradsen, Jon R. (2)
Eriksson, Malin (2)
visa färre...
Lärosäte
Umeå universitet (34)
Uppsala universitet (34)
Linköpings universitet (12)
Göteborgs universitet (6)
Karolinska Institutet (6)
Luleå tekniska universitet (5)
visa fler...
Södertörns högskola (5)
Lunds universitet (3)
Chalmers tekniska högskola (1)
Linnéuniversitetet (1)
visa färre...
Språk
Engelska (70)
Svenska (7)
Forskningsämne (UKÄ/SCB)
Medicin och hälsovetenskap (39)
Samhällsvetenskap (38)
Humaniora (2)
Teknik (1)

År

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy