| 1. |
- Andersson, Christina, et al.
(författare)
-
Benevolence - Associations With Stress, Mental Health, and Self-Compassion at the Workplace
- 2021
-
Ingår i: Frontiers in Psychology. - : Frontiers Media SA. - 1664-1078. ; 12
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Objective: Benevolence is an emerging concept in motivation theory and research as well as in on pro-social behavior, which has stimulated increasing interest in studying factors that impair or facilitate benevolence and effects thereof. This exploratory study examines the associations between benevolence, stress, mental health, self-compassion, and satisfaction with life in two workplace samples.Methods: In the first study n = 522 (38% = female, median age = 42) participants answered questionnaires regarding self-reported stress symptoms (i.e., emotional exhaustion), depressive symptoms and benevolence. In the second study n = 49 (female = 96%) participants answered questionnaires regarding perceived stress, self-compassion, anxiety, depression symptoms, and benevolence.Results: In study 1, measures of emotional exhaustion (r = −0.295) and depression (r = −0.190) were significantly negatively correlated with benevolence. In study 2, benevolence was significantly negatively correlated with stress (r = −0.392) and depression (r = −0.310), whereas self-compassion (0.401) was significantly positively correlated with benevolence. While correlations were in expected directions, benevolence was not significantly associated with Satisfaction with Life (r = 0.148) or anxiety (r = −0.199) in study 2.Conclusion: Self-assessed benevolence is associated with levels of perceived stress, exhaustion, depression, and self-compassion. Future studies are warranted on how benevolence is related to stress and mental ill health such as depression and anxiety, and if benevolence can be trained in order to decrease stress and mental ill health such as depression and anxiety in workplace settings.
|
|
| 2. |
- Bojner Horwitz, Eva, et al.
(författare)
-
Writer's Block Revisited Micro-Phenomenological Case Study on the Blocking Influence of an Internalized Voice
- 2018
-
Ingår i: Journal of consciousness studies. - : Imprint Academic. - 1355-8250 .- 2051-2201. ; 25:3-4, s. 9-28
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Writer's block, a common form of procrastination, can have a serious negative impact on an individual's academic performance. In this case study, a student with writer's block was interviewed and asked to perform body movements that represented the process of writing a master's thesis. A micro-phenomenological method was used to investigate the student's experience of writer's block and the role of an inner voice. The analysis unveiled the process by which the inner voice impeded the student, i.e. how the student perceived a set of mental images, movements, and sensations in relation to the 'inner voice'. The findings suggest that non-verbal modes of learning - through movement - may be applied productively to overcome writer's block and other forms of procrastination in broader areas such as research writing. Moreover, the micro-phenomenological method, together with the interpretation of video recordings, can reveal valuable information regarding this learning process in higher education.
|
|
| 3. |
- Bäcklander, Gisela, 1983-, et al.
(författare)
-
Navigating the Activity Based Working Environment – Relationships of Self-Leadership, Autonomy and Information Richness with Cognitive Stress and Performance
- 2019
-
Ingår i: Scandinavian Journal of Work and Organizational Psychology. - Stockholm : Stockholm University Press. - 2002-2867.
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In Activity Based Working Environment (ABWE) offices, employees are allowed increased autonomy and are expected to choose where, when, with whom, and to some degree with what, to work; in other words, employees are expected to self-lead to a higher degree and to coordinate and align with colleagues. Effects of these expectations on employees’ cognitive stress and performance are understudied. In the present study, Swedish ABWE workers (N = 416) are compared with workers in cell offices (N = 30) and landscape offices (N = 64), and relationships of self-leadership, information richness, and autonomy with cognitive stress and performance were examined using regression analysis. Results show no relationship between office type and outcomes. For cognitive stress, information richness had the largest negative relationship, followed by self-leadership: goal-setting and autonomy. For performance, self-leadership: goal-setting had the largest positive relationship, followed by information richness. This suggests that when organizational situations cannot be strongly structured – for example because the best work process is not known, or innovation or different collaboration constellations are needed – they need instead to be enriched so that employee orientation and coordination do not become too much of a burden on the individual employee, disrupting cognitive functioning and performance.
|
|
| 4. |
- Honk, Ludwig, et al.
(författare)
-
Longitudinal associations between psychedelic use and psychotic symptoms in the United States and the United Kingdom
- 2024
-
Ingår i: Journal of Affective Disorders. - 0165-0327 .- 1573-2517. ; 351, s. 194-201
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- It has long been speculated that psychedelic use could provoke the onset of psychosis, but there is little evidence to support this conjecture. Using a longitudinal research design with samples representative of the US and UK adult populations with regard to sex, age, and ethnicity (n = 9732), we investigated associations between psychedelic use and change in the number of psychotic symptoms during the two-month study period. In covariate-adjusted regression models, psychedelic use during the study period was not associated with a change in the number of psychotic symptoms unless it interacted with a personal or family history of bipolar disorder, in which case the number of symptoms increased, or with a personal (but not family) history of psychotic disorders, in which case the number of symptoms decreased. Taken together, these findings indicate that psychedelic use may affect psychotic symptoms in individuals with a personal or family history of certain disorders characterized by psychotic symptomatology.
|
|
| 5. |
- Klein, Yannick, 1991-, et al.
(författare)
-
Development of nature-related habits and their relation to mental health outcomes during two years of the COVID-19 pandemic : a population-based study in Sweden
- 2024
-
Ingår i: Journal of Public Health. - 2198-1833 .- 1613-2238.
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Aims Spending time in natural environments has been linked to mental health benefits, and may have been an important resilience factor during the COVID-19 pandemic, but longitudinal studies are limited. This longitudinal study aimed to investigate the development of nature-related habits and their relationship to different mental health outcomes before and during early and later phases of COVID-19 (2019–2022). Furthermore, the buffering potential of nature-related habits on effects of major life events on mental health outcomes was investigated.Subject and methods A subsample of the Swedish Longitudinal Occupational Survey of Health (SLOSH) was studied during 2018–2022, including follow-ups in early 2021 (n = 1902) and 2022 (n = 1580). Visits to various types of nature, mental health outcomes (symptoms of depression, anxiety, loneliness, sleep difficulties), and major life events were analyzed across the study period while controlling for confounders.Results Greater overall engagement in nature visits, particularly visiting forests or using one’s garden, was associated with lower levels of depression, anxiety, loneliness, and sleep problems in early 2021 and 2022.Importantly, changes in nature visits were consistently negatively associated with investigated mental health outcomes across the study period. All nature visits, except for garden time, increased in the long term (2019–2022). Visiting forests also increased in the short term, while overall nature visits initially decreased (2019–2020).Conclusion Generally, nature visits increased longitudinally and were associated with better mental health outcomes during the COVID-19 pandemic. This underscores the importance of green- and blue-space accessibility for facilitating outdoor recreation in natural environments, to support resilience and public health during pandemics.
|
|
| 6. |
- Klein, Yannick, 1991-, et al.
(författare)
-
Nature-related habits and their development and relation to mental health outcomes during the covid-19 pandemic : a population-based study in Sweden
- 2023
-
Ingår i: International Journal of Behavioral Medicine. - : Springer Nature. ; , s. 136-
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Background: Mental health disorders represent a major public health concern, and significantly contribute to the global burden of disease. The Covid-19 pandemic posed additional challenges for mental health. Spending time in natural environments has been linked to numerous health benefits.Purpose: Therefore, the present study investigated the role of different types of nature-related habits for symptoms of depression, anxiety, and loneliness, and their development during the pandemic 2019–2022, in Sweden. Further, we investigated whether nature habits could buffer negative effects of major life events on mental health outcomes (MHO).Method: Different types of nature-related habits, symptoms of depression, anxiety, loneliness, major life events, and control variables were assessed via self-report measures, in a sub-sample of respondents to the Swedish Occupational Survey of Health, in 2021 (n = 1 896), and 2022 (n = 1 579). Sequential linear regressions were conducted to analyze relationships between nature-related habits and MHO, while controlling for demographics, SES, relationship status, and pre-pandemic MHO.Results: Spending time in nature was consistently associated with fewer symptoms of depression, anxiety, and loneliness during the pandemic after adjusting for control variables. Especially spending time in forest and garden environments were associated with better mental health. Spending time in garden environments buffered effects of major life events on symptoms of depression and anxiety, but not loneliness. Increased nature habits during the pandemic related to improved MHO.Conclusions: Spending time in natural environments during the Covid-19 pandemic led to better MHO, with implications for urban development and public health promotion.
|
|
| 7. |
- Klein, Yannick, 1991-, et al.
(författare)
-
Residential Greenspace Is Associated with Lower Levels of Depressive and Burnout Symptoms, and Higher Levels of Life Satisfaction : A Nationwide Population-Based Study in Sweden
- 2022
-
Ingår i: International Journal of Environmental Research and Public Health. - : MDPI AG. - 1661-7827 .- 1660-4601. ; 19:9
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Population-based studies of individual-level residential greenspace and mental health outcomes are still limited. Thus, the present study investigates greenspace–mental health associations—including depressive symptoms, burnout symptoms, and life satisfaction—in a population-based sample of adults, the Swedish Longitudinal Occupational Survey of Health, in 2016 (n = 14,641). High-resolution land cover of greenspace and green–blue-space was assessed at 50, 100, 300 and 500 m buffers around residential addresses. Higher residential greenspace and green–blue-space were associated with lower levels of depressive and burnout symptoms among non-working individuals and with higher life satisfaction in the whole study population, after controlling for age, sex, individual income, and neighborhood socioeconomics. The immediate residential-surrounding environment (50 m) consistently showed the strongest associations with the outcomes. Having a partner was associated with better mental health outcomes and with having more residential greenspace, and adjusting for this rendered greenspace–health associations mostly statistically non-significant. In conclusion, higher levels of greenspace and green–blue-space in the immediate residential-surrounding environment were associated with better mental health outcomes in the present study, which contributes additional nuances to prior studies. The importance of residential greenspace for public health, urban planning, and development is discussed.
|
|
| 8. |
- Lõhmus, Mare, et al.
(författare)
-
Mental Health, Greenness, and Nature Related Behaviors in the Adult Population of Stockholm County during COVID-19-Related Restrictions
- 2021
-
Ingår i: International Journal of Environmental Research and Public Health. - : MDPI AG. - 1661-7827 .- 1660-4601. ; 18:6
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- International data suggest that exposure to nature is beneficial for mental health and well-being. The restrictions related to the COVID-19 pandemic have created a setting that allows us to investigate the importance of greenness exposure on mental health during a period of increased isolation and worry. Based on 2060 responses from an online survey in Stockholm County, Sweden, we investigated: (1) whether the COVID-19 pandemic changed peoples' lifestyle and nature-related habits, and (2) if peoples' mental health differed depending on their exposure to greenness. Neighborhood greenness levels were quantified by using the average normalized difference vegetation index (NDVI) within 50 m, 100 m, 300 m, and 500 m buffers surrounding the participant's place of residence. We found that the number of individuals that reported that they visited natural areas "often" was significantly higher during the pandemic than before the pandemic. Higher levels of greenness surrounding one's location of residence were in general associated with higher mental health/well-being and vitality scores, and less symptoms of depression, anxiety, and perceived and cognitive stress, after adjustments for demographic variables and walkability. In conclusion, the results from the present study provided support to the suggestion that contact with nature may be important for mental health in extreme circumstances.
|
|
| 9. |
- Magnusson Hanson, Linda, 1977-, et al.
(författare)
-
Organisatorisk och psykosocial arbetsmiljö på den svenska arbetsmarknaden under coronapandemin : En del av regeringsuppdraget Coronapandemins konsekvenser för arbetsmiljön i Sverige
- 2023
-
Rapport (refereegranskat)abstract
- Introduktion och syfte med rapportenCoronapandemin (Covid-19 pandemin) innebar en rad restriktioner och en påföljande ekonomisk kris, som påverkade mångas arbetsliv och privatliv. Det finns emellertid fortfarande få svenska och internationella populationsbaserade studier om arbetsmiljöförändringarna i samband med coronapandemin, som fokuserar på olika sektorer utöver vård-/omsorgssektorn, och som är representativa för den arbetande befolkningen.Syftet med denna rapport är att undersöka hur upplevelsen bland den arbetande befolkningen i Sverige har förändrats i samband med coronapandemin, vad gäller den organisatoriska och psykosociala arbetsmiljön samt balans mellan arbetet och privatlivet. Syftet är även att undersöka om de eventuella förändringarna inom dessa arbetsmiljöområden skiljer sig åt beroende av bakgrundsfaktorer såsom kön, ålder, utbildningsnivå, socioekonomisk status, yrkesgrupp, samt distansarbete under coronapandemin.MetodUrvalet till analyserna i denna rapport är hämtat från den Svenska Longitudinella studien Om Sociala förhållanden, arbetsliv och Hälsa (SLOSH). Denna studie följer ett stort urval av initialt arbetande män och kvinnor ur Sveriges arbetande befolkning vartannat år med frågeformulär. Det genomfördes även en kompletterande webbundersökning i ett urval från SLOSH kallad ”SLOSH-corona” under 2021 (under ”mitten av coronapandemin”) och under 2022 (under ”slutet av coronapandemin”). Den fokuserade på arbetsmiljön, den sociala situationen, samt hälsan och hälsobeteenden i samband med coronapandemin.Denna rapport använder uppgifter från SLOSH-datainsamlingarna under våren 2018 (före coronapandemin), under våren 2020 (”i början av corona pandemin”), samt från SLOSH-corona 2021 och 2022. Det gäller uppgifter från totalt 1 345 individer som har deltagit i både SLOSH 2018 och 2020, samt som har arbetat både före coronapandemin och vid något av insamlingstillfällena under coronapandemin. De svarande i urvalet är representativa för hela Sverige och den svenska arbetsmarknaden. Men de bestod bland annat av en något större andel kvinnor än män, samt av en övervägande andel medelålders eller äldre personer i arbetslivet, gifta eller sammanboende personer, personer med en universitetsutbildning, samt tjänstemän. Frågeformulären innehöll uppgifter om en rad arbetsmiljöfaktorer som indelats i kategorierna; den organisatoriska arbetsmiljön, krav och resurser, den sociala arbetsmiljön, samt balans mellan arbete och privatliv.Eventuella förändringar över tid undersöktes i huvudsak genom regressionsanalyser. Dessa jämförde svaren på frågorna från någon av de insamlingar som gjordes under coronapandemin, med svaren på samma frågor från insamlingarna före coronapandemin. De svarande rapporterade själva för några faktorer, om de upplevde en förändring jämfört med före coronapandemin. Resultaten består därmed av både beskrivande och analytisk statistik samt tester av om de eventuella arbetsmiljöförändringarna över tid skilde sig åt beroende av ett antal bakgrundsfaktorer, samt på grund av om arbete skett från en ordinarie arbetsplats eller på distans/hemifrån.ResultatOrganisatorisk arbetsmiljöJämfört med före coronapandemin, så visade de övergripande analyserna i hela urvalet främst på:en betydligt högre andel som arbetade på distans/hemifrån under coronapandemin.en lägre andel som jobbade långa arbetstider (mer än 40 timmar per vecka) under coronapandemin.att en relativt stor andel upplevde att arbetsuppgifterna ökade, och framför allt från början till mitten av coronapandemin.Förändringar i den organisatoriska arbetsmiljön skilde sig främst åt beroende på aspekter som utbildning och socioekonomi. Exempelvis så ökade förekomsten av distansarbete tydligare bland högutbildade personer och tjänstemän. Förekomsten av långa arbetstider minskade samtidigt mer markant i dessa grupper. Förekomsten av långa arbetstider ökade däremot i stället bland personer med yrken som fokuserar på vården/omsorgen och andra kontaktyrken.Krav och resurserJämfört med före coronapandemin, visade de övergripande analyserna främst på:något lägre nivåer av psykologiska krav i arbetet under coronapandemin.något högre nivåer av kontroll/beslutsutrymme i arbetet under coronapandemin.en lägre andel med spänt arbete (höga psykologiska krav och en låg kontroll/ett lågt beslutsutrymme) under coronapandemin.att en relativt stor andel upplevde en ökad arbetsmängd och en psykisk arbetsbelastning (vilket skulle kunna handla om en anpassning och en hantering av sina känslor i olika arbetssituationer) under coronapandemin.marginellt högre nivåer av anställningsotrygghet, men endast under början av coronapandemin.En ökning av anställningsotryggheten var tydligare bland personer med yrken som fokuserar på materiell tillverkning i början av pandemin (såsom yrken inom byggverksamhet och tillverkning, maskinell tillverkning och transport, lantbruk, trädgård, skogsbruk, samt fiske). En ökad arbetsmängd och en psykisk arbetsbelastning var tydligast bland kvinnor och personer som arbetar inom yrken med fokus på vården/omsorgen och grundskolan/barnomsorgen. De med yrken inom vården/omsorgen, upplevde emellertid även att beslutsutrymmet ökat i en större utsträckning. Det var även de personer som hade arbetet på sin ordinarie arbetsplats under coronapandemin som i en högre grad upplevde att arbetsmängden och den psykiska arbetsbelastningen hade ökat. De personer som delvis eller mestadels arbetade på distans/hemifrån upplevde en ökad kontroll/ett ökat beslutsutrymme i en högre grad, samt ett ökat inflytande.Social arbetsmiljöJämfört med före coronapandemin, visade de övergripande analyserna främst på:en lägre nivå av ett socialt stöd i arbetet under slutet av coronapandemin.att en relativt hög andel deltagare upplevde ökade konflikter med andra (t.ex. patienter, kunder, elever, passagerare) under coronapandemin.att en relativt hög andel deltagare upplevde en försämrad stämning och ett försämrat samarbete på arbetsplatsen under coronapandemin.Socialt stöd hade minskat speciellt för vården och omsorgspersonalen, samt bland de personer som hade jobbat på sin ordinarie arbetsplats under coronapandemin. Ökade konflikter med andra var även tydligast bland de som jobbat på sin ordinarie arbetsplats under coronapandemin. En försämrad stämning på arbetsplatsen var tydligast bland de personer som jobbade inom yrken med ett fokus på grundskolan och barnomsorgen, samt inom andra kontaktyrken och bland högutbildade. Det var tydligare med en försämrad sammanhållning och ett försämrat samarbete på arbetsplatsen bland högutbildade personer och tjänstemän, samt bland de som arbetat på distans/hemifrån.Balans mellan arbete och privatlivAtt arbetssituationen under coronapandemin påverkade privatlivet på ett positivt sätt var en vanligare upplevelse än att det hade en negativ påverkan. Det var även vanligare med en upplevelse av att privatlivet påverkade arbetssituationen på ett positivt sätt, än på ett negativt.Det var vanligare bland de som arbetat på distans under coronapandemin, att arbetssituationen påverkade privatlivet på ett positivt sätt, eller att privatlivet påverkade arbetssituationen på ett positivt sätt. För de personer som hade yrken fokuserade inom vården/omsorgen och inom grundskolan/barnomsorgen var det vanligare med en upplevelse av att arbetssituationen påverkade privatlivet på ett negativt sätt.SlutsatserResultaten från dessa analyser tyder på flera förändringar inom den organisatoriska arbetsmiljön, i samband med coronapandemin. Det gäller främsten generell ökning av distansarbete, och en generell minskning av arbetstider. Resultaten var mindre tydliga vad gäller krav och resurser i arbetet. De psykologiska kraven minskade något, medan kontroll/beslutsutrymme ökade något. Det innebar en lägre andel deltagare med spänt arbete under pandemin, vilket kan tyda på en generell förbättring av balans mellan denna typ av krav och resurser. Det fanns samtidigt indikationer på en ökning av vissa typer av krav åtminstone för vissa grupper på arbetsmarknaden, till exempel vad gäller arbetsmängden och den psykiska arbetsbelastningen. Resultaten tyder vidare på en generell försämring i den sociala arbetsmiljön, och en relativt god balans mellan arbetet och privatlivet. Det finns emellertid betydande skillnader framför allt beroende av yrkesgrupper och distansarbete. Resultaten tyder exempelvis på en ökning av vissa typer av krav, och en försämring av vissa typer av sociala arbetsmiljöfaktorer bland de som arbetat inom hälso-/ sjukvårds- och utbildningssektorn, samt bland de som arbetat på sin ordinarie arbetsplats. Vidare så tyder resultaten på en relativt god balans mellan arbetet och privatlivet, men på en försämring av andra sociala arbetsmiljöfaktorer bland högutbildade personer och tjänstemän, samt bland de som arbetat på distans/hemifrån.
|
|
| 10. |
- Meidenbauer, Kimberly L., et al.
(författare)
-
The affective benefits of nature exposure : What's nature got to do with it?
- 2020
-
Ingår i: Journal of Environmental Psychology. - : Elsevier BV. - 0272-4944 .- 1522-9610. ; 72
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Nature interactions have been demonstrated to produce reliable affective benefits. While adults demonstrate strong preferences for natural environments over urban ones, it is not clear whether these affective benefits result from exposure to nature stimuli per se, or result from viewing a highly preferred stimulus. In one set of studies (Study 1 and 2), state affect before and after image viewing was examined as a function of both preference level (high, low, very high, or very low aesthetic value) and environment type (nature or urban). When aesthetic value was matched, no differences in affect change were found between environments. However, affect change was predicted by individual participants' ratings for the images. The largest affective benefits occurred after viewing very high aesthetic nature images, but Study 2 lacked an equivalently preferred urban image set. In a second set of studies (Study 3 and 4), new sets of very highly preferred images in categories other than nature scenes (urban scenes and animals) were employed. As before, individual differences in preference for the images (but not image category) was predictive of changes in affect. In Study 5, the nature and urban images from Study 1 were rated on beauty to assess whether the stimuli's preference ratings were capturing anything other than simple aesthetics. Results showed that beauty/aesthetics and preference ('liking') were nearly identical. Lastly, a replication of Study 2 (Study 6) was conducted to test whether priming preference accounted for these benefits, but this was not the case. Together, these results suggest that nature improves affective state because it is such a highly preferred environment.
|
|
