| 1. |
- Sternbeck, John, et al.
(författare)
-
Risk assessment of sedimentary mercury at Snäckviken, Södertälje channel
- 2005
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The sediments in the northern Södertälje channel are highly polluted with mercury (Hg). Although point source emissions stopped during the mid 1960ies, considerable amounts of Hg are still present in the upper sediments. Because Hg is inherently toxic and may biomagnify, these sediments compose a potential hazard to the local ecosystem. There is also a risk that Hg is transported downstream into the Baltic coast. This report provides a risk assessment based on all pertinent data from the region. The report is intended to provide a basis for discussing whether remediation should be considered or not. The ultimate goal is to identify whether Hg is causing adverse biological effects and, if this is the case, to suggest how exposure of Hg to biota can be limited. In such cases the exposure pathway must be identified. The major overall conclusions of this risk assessment are: Sedimentary mercury in Snäckviken causes no significant ecological impact in situ. Dredging in the area leads to elevated risk in the short term. Intensified vessel traffic may bring about a permanently elevated risk.
|
|
| 2. |
- Andersson, Karin, et al.
(författare)
-
Miljöprestanda och samhällsekonomi för saneringsmetoder
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Förord Ett av riksdagens miljömål är Giftfri miljö, och i detta mål ingår att efterbehandla och sanera förorenade områden. Brist på kunskap om risker med förorenade områden och hur de bör hanteras har identifierats som hinder för ett effektivt saneringsarbete. Naturvårdsverket har därför initierat kunskapsprogrammet Hållbar Sanering.Föreliggande rapport redovisar projektet ”Miljöprestanda och samhällsekonomi för saneringsmetoder” som genomförts inom Hållbar sanering. Följande personer har ingått i den projektgrupp som genomfört projektet och skrivit rapporten: Karin Andersson, SIK AB, Institutet för Livsmedel och Bioteknik/Akzo Nobel, Technology & Engineering, Sustainable Development, Johan Alm, WSP Environmental, Thomas Angervall, SIK AB, Institutet för Livsmedel och Bioteknik, Joakim Johansson, WSP Analys & Strategi, John Sternbeck, WSP Environmental samt Friederike Ziegler, SIK AB, Institutet för Livsmedel och Bioteknik.Följande personer har ingått i projektets referensgrupp: Jonny Bergman, Soilrem - Envirotech AB, Marcus Carlsson Reich, Naturvårdsverket, HenrikEkman, EkoTec AB, Tomas Ekvall, IVL Svenska Miljöinstitutet AB, Per Johansson, WSP Environmental samt Sverker Molander, Chalmers. Författarna riktar ett stort tack till referensgruppen! Stort tack också till SPIMFAB för tillgång till haltdata i förorenad jord! Kontaktperson för Hållbar Sanering har varit Knut Per Hasund, Sveriges Lantbruksuniversitet. Naturvårdsverket har inte tagit ställning till innehållet i rapporten. Författarna svarar ensamma för innehåll, slutsatser och eventuella rekommendationer. Naturvårdsverket februari 2008
|
|
| 3. |
- Carlsson Reich, Marcus, et al.
(författare)
-
Avgifter på utsläpp till vatten i Sverige
- 2002
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapports mål är att belysa bland annat vilka förorenande ämnen som kan vara aktuella för avgifter, hur avgiftskollektiv kan avgränsas och om avgifter kan eller bör differentieras regionalt. Syftet med vattenavgifter är att minska utsläpp på ett samhällsekonomiskt optimalt sätt. Rapporten strävar efter att föreslå principer för ett sådant system med hänsyn till teknik, naturvetenskap och ekonomi. Följande tre delfrågor studeras: 1. Principer för avgifter på giftiga och naturfrämmande ämnen 2. Avgränsning av avgiftskollektiv. 3. Miljömässiga motiv för regionala skillnader i avgifter
|
|
| 4. |
- Frankki, Sofia, et al.
(författare)
-
Förekomst av föroreningar i olika avlopp- och avfallsfraktioner som är relevanta för fosforåterföring
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I samhället genereras kontinuerligt olika material som genom sitt fosforinnehållkan vara lämpat som gödning för åkermark eller i andra områden. Denna rapportpresenterar en litteraturgenomgång av vilka oönskade ämnen som påträffats i slam,stallgödsel, livsmedelsavfall och andra komposterade eller rötade organiska avfall.Studien omfattar både metaller och organiska föroreningar. Undersökningen utgörett underlag till Naturvårdsverkets arbete med en förordning om fosforåterföring.Eftersom syftet är att jämföra olika fosforfraktioner med avseende på föroreningarhar alla data normaliserats mot sitt innehåll av fosfor.Slam är den fraktion som överlägset är mest välstuderad av dessa fraktioner. Detfinns flera tidigare sammanställningar av svenska slamdata, och det kan nämnas attca 250 organiska föroreningar påträffats i slam från Sverige. Många av dessa ämnenuppträder dock i låga halter. Flera metaller uppvisar långsiktigt avtagande halteri slam.Dataunderlaget för alla fraktioner utom slam är mycket sparsamt. Särskilt gäller detför organiska ämnen. En litteraturstudie av detta slag innebär att resultat från olikastudier jämförs. Strategi för provuttag, analysmetoder och analyskvalitet varierarmellan studierna och det medför en osäkerhet. Slutsatser och observationer bör därförbetraktas med försiktighet. Tillgängliga studier tyder dock på att andra organiskafraktioner än slam också innehåller olika organiska föroreningar.Stallgödsel har i Sverige undersökts avseende metaller. Ett fåtal studier har ocksåundersökt förekomst av läkemedel och hormoner i stallgödsel. I majoriteten av deundersökta proven kunde varken läkemedel eller hormoner detekteras. Internationelltsett är det dock välkänt att olika hormoner förekommer i stallgödsel. Det finnsockså några nordiska data som visar på förekomst av bl.a. ftalater i stallgödsel.I humana prov på urin och fekalier har bl.a. metaller och läkemedel påträffats. Tillgängligadata indikerar att urin är avsevärt renare än slam med avseende på t.ex.kadmium och triclosan. Urin kan dock vara mer förorenat än slam när det gällermånga läkemedel.För övriga fraktioner såsom kompost och rötrester har både metaller och vissa organiskaföroreningar analyserats, men antalet studierna är få och representativitenoklar. Urspunget till kompost och rötrester kan variera eller vara blandat, vilketnaturligtvis påverkar förekomsten av oönskade ämnen. I svenska rötningsanläggningarblandas ibland slam med t.ex. hushållsavfall eller matavfall. Tillgängligahaltdata tyder dock inte på att föroreningshalterna är försumbara.WSP bedömer inte att föreliggande underlag är tillräckligt för att fatta beslut omanvändning av t.ex. kompost eller rötrester från livsmedel och hushållsavfall böromfattas av gränsvärden. Problemets storlek är helt enkelt inte tillräckligt väl belyst.Det är dock slående att slam inte självklart är den fraktion som uppvisar högstmetallhalter, när data presenteras normaliserat mot fosforinnehåll. Exempelvis ärCd/P-kvoterna i flera fosforfraktioner i samma storleksordning som i slam, ävenom variationen inom respektive fraktioner förefaller vara stor. Även vissa organiskaföroreningar, t.ex. ftalater, förekommer i ungefär samma halter i matavfalleller komposterat matavfall som i slam.
|
|
| 5. |
- Furusjö, Erik, et al.
(författare)
-
Miljögifter i Vänern - Vilka ämnen bör vi undersöka och varför?
- 2004
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En utvärdering har gjorts avseende Vänerns vattenvårdsförbunds miljöövervaknings-program av miljögifter i fisk. De ämnen som regelbundet har mätts i abborre sedan 1996 är As, Cd, Cr, Cu, Ni, Pb, Zn, Hg, PCB samt DDT vid fyra lokaler (Torsö, Millesvik, Åsunda samt Köpmannebro) samt Hg i gädda vid en lokal. Dessutom har punktinsatser gjorts avseende vissa andra ämnen såsom dioxiner, pesticider samt vattendirektivets prioriterade ämnen. Trender har analyserats och visar på ökande halter av Hg, Zn och Cu i abborre vid 1-2 stationer, samt minskande halter av PCB, Ni, och DDT i abborre vid 1-2 stationer. I jämförelse med andra svenska lokaler uppvisar Vänern likartade eller lägre koncentrationer av Cd, Cr, Cu, Ni, Pb, Zn samt DDT och något högre halter av As samt PCB. Halterna av PCB ligger långt under det uppsatta gränsvärdet, medan Hg och dioxiner ligger i närheten av eller strax över gränsvärdet. Vattendirektivets prioriterade ämnen i vänerfisk ligger i allmänhet under detektionsgränsen, eller under nivåer som kan betraktas som säkra för konsumtion. En analys har även gjorts avseende möjligheten att detektera trender förutsatt förändringar i programmet. Rekommendationer för framtida övervakning presenteras också.
|
|
| 6. |
- John, Sternbeck, et al.
(författare)
-
Organiska miljögifter i fisk från svenska bakgrundsområden
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Fisk från nio svenska lokaler, representerande sötvatten, kust och utsjö, har analyserats på PBDE (polybromerade difenyletrar), HBCD, PAH (polycykliska aromatiska kolväten), Klorerade bensener, PCB, ftalater, och klorerade dioxiner och furander i fiskmuskel. Dessutom har pentaklorfenol, triclosan och tetrabrombisfenol A analyserats i fiskgalla från tre av dessa lokaler.
|
|
| 7. |
- John, Sternbeck, et al.
(författare)
-
Screening of organotin compounds in theSwedish environment
- 2006
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- A number of organotin compounds are used in the society, but the knowledge ontheir environmental impact is mainly restricted to those compounds that are used inantifouling paints on ships. In this screening study, the occurrence of butyltins, octyltins, phenyltins and tricyclohexyltin in the Swedish environment was investigated. The sampling programme was setup based on the use of organotins in nonbiocidal applications. There is an emphasis on the lacustrine environment in threeurban regions, but the study also covers sewage treatment plants, an agricultural field, a plastics industry, landfills, foodstuffs and breastmilk. A total of 107 sampleswere analysed. Furthermore, the physical-chemical and toxicological properties oforganotins are briefly summarised and their use in the Swedish society is described.The major goals were to assess‰ If diffuse release of organotins occurs in urban areas‰ If releases of organotins from municipal sewage treatment plants (STPs) influence the levels in the aquatic environment‰ If industrial use may cause a local impact of organotins‰ If the use of sewage sludge as a fertiliser causes organotin accumulation insoils‰ If human exposure is significantBecause this is a screening study, some of these goals had to be assessed on the basis of few samples, whereas other aspects could be more thoroughly investigated.Urban stormwater sludge from three cities shows that diffuse releases of monobutyltin, dibutyltin, tributyltin, monoctyltin and dioctyltin occur in urban areas. This diffuse release is also evident in the aquatic environment, where in particular DBT andMBT are enriched in urban sediments. The relative abundance of organotin compounds is very similar in urban stormwater sludge and sewage sludge, suggestingcommon sources. Furthermore, the specific load to municipal STPs (µg/d/pe) is similar to earlier results from households, suggesting that diffuse releases from products in the urban environment is important.STPs appear to influence the levels of MBT in their recipients moderately, but noother organotin compound is released in significant quantities by these STPs. Theconcentrations in stormwater sludge and soil close to a PVC industry suggest thatemissions may occur from the current industrial use of butyltins and octyltins.Fish from various lakes and the Baltic Sea contain butyltins and phenyltins. Whenconsidering the occurrence of these substances in sediments, and their present use, itappears that phenyltins are more strongly accumulated than butyltins in fish. Perchfrom Mälaren, Stockholm city and the Stockholm archipelago contains higher levelsof dibutyltin, tributyltin and triphenyltin than fish from other lakes. The levels inStockholm city is particularly high.In conclusion, there was a good correspondence between the type of organotin compounds found in the present study and those that are used in the society. Phenyltinsmainly occured in the aquatic environment in areas where large ships travel. Octyltins were found in waste waters and sludge, in urban stormwaters and in certainurban sediments, suggesting an association to products containing octyltins. Butyltins were found in all these environments, in agreement with their use both in themarine environment and in urban areas.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Palm, Anna, et al.
(författare)
-
Miljögifter i Vänern : Vilka ämnen bör vi undersöka och varför?
- 2004
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En utvärdering har gjorts avseende Vänerns vattenvårdsförbundets miljöövervakningsprogram av miljögifter i fisk. De ämnen som regelbundet har mätts i abborre sedan 1996 är As, Cd, Cr, Cu, Ni, Pb, Zn, Hg, PCB samt DDT vid fyra lokaler (Torsö, Millesvik, Åsunda samt Köpmannebro) samt Hg i gädda vid en lokal. Dessutom har punktinsatser gjorts avseende vissa andra ämnen såsom dioxiner, pesticider samt vattendirektivets prioriterade ämnen. Trender har analyserats och visar på ökande halter av PCB, Ni, och DDT i abborre vid 1-2 stationer. I jämförelse med andra svenska lokaler uppvisar Vänern likartade eller lägre koncentrationer av Cd, Cr, Cu, Ni, Pb, Zn, samt DDT och något högre halter av As samt PCB. Halterna av PCB ligger långt under det uppsatta gränsvärdet. Vattendirektivets prioriterade ämnen i vänernfisk ligger i allmänhet under detektionsgränsen, eller under nivåer som kan betraktas som säkra för konsumtion. En analys har även gjorts avseende möjligheten att detektera trender förutsatt förändringar i programmet. Rekommendationer för framtida övervakning presenteras också.
|
|
| 10. |
- Palm Cousins, Anna, et al.
(författare)
-
Screening av pentaklorfenol (PCP) i miljön
- 2002
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Förekomsten av pentaklorfenol (PCP) i den svenska miljön har undersökts i syfte att få kunskap om betydande emission fortfarande sker av detta ämne som förbjöds nationellt år 1978. Potentiella nutida punktkällor har identifierats och mätningar har utförts i anslutning till dessa källor samt i bakgrundsområden. Mätningarna har omfattat luft, deposition, mark, vatten, sediment, slam och biota samt avgång från mark till luft. Mätningarna inkluderade även en metabolit till PCP: pentakloranisol (PCA). De uppmätta halterna av PCP i miljön är låga i jämförelse med internationellt uppsatta miljökvalitetskriterier. Högre halter har påvisats vid vissa av de potentiella punktkällorna, men även dessa ligger i allmänhet under generella riktvärden. Kvoten PCA/PCP varierar beroende på medium med högre andel PCA i luft medan PCP förekommer i högre halter i mark, sediment samt slam. De halter som uppmätts i miljön är så låga, att indirekt exponering för PCP från den yttre miljön kan anses ligga långt under publicerade säkerhetsnivåer.
|
|
