| 1. |
- Bohman, Helena, et al.
(författare)
-
A study of changes in everyday mobility during the Covid-19 pandemic : As perceived by people living in Malmö, Sweden
- 2021
-
Ingår i: Transport Policy. - : Elsevier. - 0967-070X .- 1879-310X. ; 106, s. 109-119
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Sweden's strategy to manage the spread of Covid-19 has not included any form of lockdown, in contrast to the approaches adopted by most other countries. Instead, the strategy has been largely based on strong recommendations for society. Even though Sweden has not had any form of lockdown, the Covid-19 pandemic has during a relatively short period of time brought changes for society, significantly disrupting everyday life. The pandemic poses both challenges and opportunities for sustainable future transport, not least public transport provision, supply and use. The purpose of this study is to investigate how changes for society have translated into changes for mobility as an element of everyday life during the early stages of a pandemic. This study draws on a map-based online survey (public participatory GIS) which was purposefully designed to allow people to contribute with their experiences in order to capture how the current situation has affected several different facets of people's everyday life. Results suggest that effects on mobility, such as the possibility to telework, affect different groups differently and may exacerbate existing differences in terms of gender, geography and mobility. In order to mitigate negative effects, transport policy needs to be tailored in order to take these heterogeneities into account. Both spatio-temporal adjustment and modal adjustment were dominant themes for most activities, although the dominance of these themes varied among the activities. Our findings give an indication of both the short and long-term impacts on everyday mobility in the Swedish context, for groups of inhabitants in the city of Malmö. Through deepening our understanding of the processes at play, we suggest eight possible policy responses that can be carefully tailored, both in the interim and into the future.
|
|
| 2. |
- Donalds, Emilia, et al.
(författare)
-
I omställningen mot en mer hållbar mobilitet : En nulägesbeskrivning av forskning och potentiella lösningar med särskilt fokus mot äldre personer
- 2024
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Hållbar mobilitet innebär bland annat att prioritera aktiva färdmedel, närhet och tillgänglighet. Det handlar om mer än minskade utsläpp, det handlar också om att ”sätta människan i centrum”, om att skapa livskraftiga och välmående samhällen för alla, och samtidigt förbättra förutsättningarna för välbefinnande i ett rättvist och jämlikt samhälle, både inom och mellan generationer. Rapporten syftar till att belysa forskning och exempel på olika former av mobilitetslösningar och digitala lösningar som i nuläget bedöms relevanta i arbetet mot, och i omställningen till, en mer hållbar mobilitet. Rapporten avser att ge en översikt, och en viss orientering, i aktuella begrepp och lösningar, som exempelvis mobilitet som tjänst (MaaS) och delad mikromobilitet, efterfrågestyrd transport (DRT), självkörande fordon och digitala servicelösningar (DiSS). Med hänsyn till projektets övergripande syfte (som denna rapport skrivs inom ramen för) ligger ett särskilt fokus för rapporten vid äldre personer. För varje koncept presenteras forskningsområdet översiktligt, med särskild vikt vid senare års forskning samt därefter forskning som berör äldre personer, följt av beskrivningar av aktuella exempel från internationell och nationell kontext.
|
|
| 3. |
- Hansson, Kristofer, et al.
(författare)
-
En kollektivtrafik för alla : En nulägesbeskrivning av forskning och utvecklingsprojekt inom funktionshinderområdet
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kollektivtrafik anses ofta vara särskilt betydelsefull för personer med funktionsnedsättning, då det kan finnas en begränsad tillgång till andra färdmedel. Trots ansträngningar för att överbrygga hinder i kollektivtrafiken, kvarstår idag betydande utmaningar. Personer med funktionsnedsättning gör generellt färre resor och deltar i färre aktiviteter utanför hemmet än personer som inte har några funktionsnedsättningar. Att resa i den allmänna kollektivtrafiken förutsätter en rad förmågor, som beror på ett samspel mellan resenär och olika miljöer, såsom informationsmiljöer, fysiska miljöer och sociala miljöer. Brister detta samspel uppstår ett funktionshinder som försvårar eller omöjliggör användning av kollektivtrafik. Rapporten syftar till att ge en översikt över arbetsområdet tillgänglighet i kollektivtrafiken och inkluderar exempel både från forskning och mer praktiskt arbete. Rapporten ska inte ses som en heltäckande översikt, utan ämnar snarare ge en överblick och nulägesbild över området. I rapporten presenteras en genomgång av vissa mål och regelverk som är relevanta utifrån tillgänglighet ur nationellt och europeiskt perspektiv. Därefter ges en nationell utblick som berör frågor om ansvar, information, och myndigheter som på olika sätt arbetar med frågor relaterade till tillgänglighet i kollektivtrafiken. En genomgång av forskning inom området görs ur ett mer övergripande perspektiv (en mer detaljerad genomgång kommer att publiceras i artikelformat framöver) och därefter med några exempel på forskningsrapporter som publicerats nationellt. Översikten ger även exempel på europeiska forskningsprojekt som på olika sätt berör frågor om tillgänglighet i kollektivtrafiken samt på andra pågående EU-initiativ inom området. Nationella studier har exempelvis belyst frågor om tillgänglighet i transportsystemet i regional planering. Författarna fann att tillgänglighet användes på olika sätt i planeringsdokument. Vidare menar författarna att tillgänglighet användes på olika sätt i de olika avdelningar som arbetade med kollektivtrafik, vilket försvårar samarbeten och helhetssynen kring tillgänglighetsfrågan. Tidigare K2-projekt har utgått från kunskap som insamlats genom en rad workshopar inom ramen för det svenska arbetet med EU-projektet TRIPS och fokuserade mot tillgänglighetsanpassning av digitala reseplanerare. Projektet identifierade ett flertal områden som är i behov av utveckling för att digitala verktyg ska kunna implementeras i svensk kollektivtrafik på ett framgångsrikt vis. En grundläggande utmaning handlade om att samla in och systematisera data som kan användas för att utveckla verktyg, samt att identifiera vilka aktörer som bör vara ansvariga för detta arbete. Rapporten visar också att det arbetas brett med frågan om tillgänglighet för alla i kollektivtrafiken, men att många utmaningar tycks kvarstå, både ur ett internationellt och ett nationellt perspektiv. Flertalet av de europeiska projekt som genomförts pekar på vikten av att inkludera personer med funktionsnedsättning i utvecklingen av tillgänglighet. Exempelvis i EU-projektet TRIPS lyfts delaktighet med principer om ”nothing about us without us” tillsammans med ett tydligt fokus på rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Andra projekt lyfter vikten av att säkerställa att utvecklingen av digitala hjälpmedel måste ske på ett sätt som inkluderar personer med funktionsnedsättning, då det annars riskerar att gå i motsatt riktning och i allt högre grad verka exkluderande. Exempelvis projektet DIGNITY K2 Working Paper 2023:8 7 syftar till att utveckla metoder för att synliggöra och åtgärda den så kallade digitala klyftan mellan personer med funktionsnedsättning och det övriga samhället. Vid den snabba övergången till ett mer transporteffektivt samhälle, med digitalisering och nya mobilitetsformer, behöver uppmärksamhet riktas mot dem som behöver extra stöd och service för att få tillgång till kollektivtrafiken. I denna översikt har både fysiska hinder, sociala hinder och samordningsproblem uppmärksammats. Slutligen kan konstateras att kollektivtrafiken och dess olika sociala och fysiska dimensioner är ombytlig. Tillgänglighetsfrågor är inte något som på något sätt når ett slut, eller som man färdigställer genom enskilda insatser. Tillgängligheten i kollektivtrafiken utmanas ständigt, parallellt med de samhällsförändringar som sker och med hänsyn till de många olika behov och förutsättningar som vi alla har. Att fördjupa förståelsen för de funktionshinder som uppstår i kollektivtrafiken borde vara en central fråga i det fortsatta arbetet för alla människors möjligheter att vara inkluderade i samhället och för att minska riskerna för social exkludering och marginalisering.
|
|
| 4. |
- Hansson, Kristofer, et al.
(författare)
-
En kollektivtrafik för alla : En nulägesbeskrivning av forskning och utvecklingsprojekt inom funktionshinderområdet
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten syftar till att ge en översikt över arbetsområdet tillgänglighet i kollektivtrafiken och inkluderar exempel både från forskning och mer praktiskt arbete. Rapporten ska inte ses som en heltäckande översikt, utan ämnar snarare ge en överblick och nulägesbild över området. I rapporten presenteras en genomgång av vissa mål och regelverk som är relevanta utifrån tillgänglighet ur nationellt och europeiskt perspektiv. Därefter ges en nationell utblick som berör frågor om ansvar, information, och myndigheter som på olika sätt arbetar med frågor relaterade till tillgänglighet i kollektivtrafiken. En genomgång av forskning inom området görs ur ett mer övergripande perspektiv (en mer detaljerad genomgång kommer att publiceras i artikelformat framöver) och därefter med några exempel på forskningsrapporter som publicerats nationellt. Översikten ger även exempel på europeiska forskningsprojekt som på olika sätt berör frågor om tillgänglighet i kollektivtrafiken samt på andra pågående EU-initiativ inom området.
|
|
| 5. |
- Hansson, Kristofer, et al.
(författare)
-
Kollektivtrafik för alla! : En kunskapsöversikt inom funktionshinderområdet
- 2024
-
Ingår i: Sammanställning av postrar från Transportforum 2024. - Linköping : Statens väg- och transportforskningsinstitut.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Hur säkerställer vi att ingen blir lämnad bakom (Leave No One Behind, LNOB)? En av de mest centrala frågorna inom ramen för de globala målen. Klimatarbetet handlar främst om att få fler att resa mer klimatanpassat och resurseffektivt. Här är kollektivtrafiken en viktig aktör. Lösningar fokuseras i stor utsträckning mot en snabb och effektiv kollektivtrafik, med genomgående inslag av digitalisering och andra tekniska lösningar (autonoma fordon, digitala biljettsystem, digitala lösningar) som ersätter personal både ombord på fordon och i kundtjänst mm. Detta skapar en oro bland olika grupper! Trots brett arbete gällande tillgänglighet för alla i kollektivtrafiken, kvarstår många utmaningar, både ur ett internationellt och ett nationellt perspektiv. Detta framträder inte minst via de EU-finansierade projekt som hanterar frågor om digitalisering, samskapande och deltagande metoder om en tillgänglig kollektivtrafik för alla.
|
|
| 6. |
- Hultén, John, et al.
(författare)
-
Förändrade förutsättningar för framtidens kollektivtrafik
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Övergripande samhällsförändringar påverkar förutsättningarna för framtidens kollektivtrafik. Det påverkar t.ex. var människor väljer att bo och arbeta, hur företag organiserar sin verksamhet, och vilka metoder som används för att omsätta politiska beslut i praktik handling. Vi kan aldrig med säkerhetuttala oss om vad som kommer att ske i framtiden. Men genom att resonera kring trender och mottrender utifrån observationer i samtiden kan vi ändå förbereda oss för möjliga utvecklingsvägar. Den här rapporten syftar till att, utifrån befintlig forskning, identifiera ett antal trender och mottrendersom kan komma att påverka kollektivtrafiken på medellång och lång sikt.Som alltid när det gäller framtiden finns det stora osäkerheter om vad som faktiskt kan komma att hända. När vi skriver om framtiden hamnar vi lätt i en situation där vi extrapolerar en historisk utveckling eller fastnar i nuets förbannelse, dvs. överdriver vikten av sådana frågor som råkar varaviktiga just nu. Trots svårigheterna finns det ett stort värde i att fundera över samhällsförändringar och problematisera hur de kan påverka förutsättningarna för kollektivtrafiken framöver. Rapporten har författats av forskare inom K2 – Nationellt kunskapscentrum för kollektivtrafik. Den har tagits fram i samarbete med Trafikförvaltningen vid Stockholms läns landsting inom ramen för Trafikförvaltningens arbete med en ny omvärldsanalys. Medförfattare är Alexander Paulsson, fil dr i företagsekonomi, K2/VTI, Bengt Holmberg, professor emeritus i trafikplanering, K2/Lunds universitet, Christina Scholten, fil dr i kulturgeografi och ekonomisk geografi, K2/Malmö högskola, Erik Ronnle, doktorand i företagsekonomi, K2/Lunds universitet, Fredrik Pettersson, fil dr i miljö- och energisystem, K2/Lunds universitet, Gert Paulsson, docent i företagsekonomi, K2/Lunds universitet,Helena Svensson, tekn dr i trafikplanering, K2/Lunds universitet, Jean Ryan, doktorand i trafikplanering, K2/Lunds universitet, John Hultén, fil dr i statsvetenskap, K2 (redaktör), Vanessa Stjernborg, fil dr i trafikplanering, K2/Malmö högskola och Zahra Hamidi, doktorand i urbana studier, K2/Malmö högskola.
|
|
| 7. |
- Mattisson, Ola, et al.
(författare)
-
Kollektivtrafikens roll för lokalsamhället : En dokumentstudie av övergripande kommunala och regionala styrdokument
- 2016
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Empiriska inventeringar över kollektivtrafikens roll i den regionala- och kommunala praktiken är ovanliga eller så vitt vi känner till obefintliga. Med denna rapport vill vi ge en överblick och beskrivning av vilken roll och vilka värden som beslutsfattare i regioner och kommuner tillmäter kollektivtrafiken i Sverige och vad denna förväntas att bidra med på den lokala samhällsnivån. Ambitionen är också att studera detta över tid.Styrdokument i form av budgetar, landstingsplaner, handlingsplaner, visioner mm. (dvs. de främsta styrdokumenten i regionerna/kommunerna) har insamlats från 15 landsting/regioner och 27 kommuner. Kommunerna har valts ut slumpmässigt och är indelade i fem kommungrupper enligt SKLs kommungruppsindelning 2011; storstäder, större städer, förortskommuner till storstäder, förortskommuner till större städer och pendlingskommuner. Material har insamlats från tre perioder och dokumenten som analyserats kommer främst från år 2008, 2011 och 2015. Materialet har delats upp i analysenheter och analyserades sedan med innehållsanalysen som analytisk metod.Kollektivtrafiken beskrivs till stor del som ett medel för att nå andra samhällsmål och ses i mångt om mycket som ett redskap för att nå attraktivitet och regional utveckling. Stort fokus ligger vid kollektivtrafikens betydelse för den ekonomiska och ekologiska hållbarheten. I den mån kollektivtrafiken nämns, så beskrivs den enbart utifrån positiva ordalag och vissa organisationer beskriver den som vital för hela regionens/kommunens existens, medan andra inte nämner den alls. Det finns således stora skillnader i den mån man behandlar kollektivtrafiken i de analyserade dokumenten.Kollektivtrafiken beskrivs som nämnts i stor utsträckning som viktig för ekonomisk tillväxt dvs. viktig för arbetsmarknad och näringsliv. Den beskrivs också som miljörätt och miljövänlig och som ett gott alternativ till bilen. Likväl värderas tillgänglighet i många av fallen högt och även tillgängligheten för äldre och funktionshindrade. Kollektivtrafiken framställs som något som det bör satsas på och som ligger rätt i tiden, i synnerhet den spårbundna kollektivtrafiken. Likväl betonas det många gånger att samverkan med andra aktörer är viktig och att samorganisering mellan olika trafikslag är angeläget.Det finns dock, som nämnts, stora variationer i materialet vad gäller i vilken mån kollektivtrafiken behandlas i dokumenten (både när det gäller regioner och kommuner). I vissa organisationer behandlas den ytterst lite eller till och med inte alls medan den i andra får sidor med utrymme. Detta kan ses som problematiskt, speciellt då fokus länge har legat vid att få fler att resa kollektivt. Som kan illustreras med det nationella fördubblingsmål vi har, där antalet kollektiva resor ska ha fördubblats år 2020 i förhållande till mättillfället. Det borde därmed vara angeläget att en samhällsfunktion som beskrivs som livsnödvändig för vissa, genomgående lyfts i dessa dokument och tilldelas samma prioritet av de regionala- och kommunala beslutsfattarna som andra viktiga samhällsfunktioner. Då vi starkt menar att detta ger avspeglingar i lokalsamhället överlag och kan ha inflytande på hur prioriteringar och avvägningar i samhället i allmänhet görs.
|
|
| 8. |
- Mattisson, Ola, et al.
(författare)
-
The Role of Public Transport in Society—A Case Study of General Policy Documents in Sweden
- 2016
-
Ingår i: Sustainability. - : MDPI AG. - 2071-1050. ; 8:11
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The aim of this paper is to study how local governments in Sweden view the role of public transport in society, and to investigate how public transport is used in a strategic capacity. By studying general policy documents, the ambition is to gain a wider understanding of the role of public transport based on the societal context it is situated in. Documents from 15 regions and 27 municipalities have been analysed by a qualitative content analysis. Results show that public transport is regarded as an important factor towards achieving other goals and other public values, particularly those related to economic and environmental issues; and that the social dimension is not as prioritised. Rail-bound public transport is often advocated, as are collaboration between organizations and integrated land-use and transport planning. However, the studied documents showed large overall differences in how counties and municipalities address public transport issues. It should be a priority in Sweden’s main steering documents to treat public transport consistently and give it the same priority as other societal functions—not least because Sweden’s treatment of public transport is a reasonable reflection of its overall society and can influence prioritisations and considerations in counties and municipalities across the country.
|
|
| 9. |
- Nilsson, Désirée, et al.
(författare)
-
Effekter av förändrad tillgång till kollektivtrafik
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Pågatåg Nordost började som ett samverkansprojekt mellan elva kommuner och näringslivet, med syftet att förbättra tågtrafiken i regionerna. År 2010 beslutades det om att Pågatåg Nordost skulle ingå i den nationella transportplanen. I december 2013 öppnade tio nya järnvägsstationer i nordöstra Skåne och i Kronoberg som en del av initiativet. Satsningen fick olika konsekvenser eftersom några orter fick ökad tillgång till kollektivtrafik, samtidigt som kollektivtrafiken (i form av regionbuss) antingen nästan helt eller delvis drogs in på andra orter.Rapporten är skriven inom ramen för projektet Effekter av en förändrad tillgång tillkollektivtrafik (EffektKoll), som finansieras av Energimyndigheten. Projektet syftar till attstudera effekter i resebeteenden och attityder, och påverkan på orter och dess befolkning, vid en större investering i tågtrafik. I studien inkluderas orter i nordöstra Skåne och Kronoberg som fått ökad tillgång till kollektivtrafik och orter som har mer begränsad tillgång till kollektivtrafik.Det har i rapporten utgåtts särskilt ifrån följande frågeställningar;• Vilken betydelse har kollektivtrafik i berörda orter?• Hur kan samhället tillgodose de behov som finns i orterna i arbetet mot ett mer transporteffektivt samhälle?I projektet används olika metoder, kvantitativa och kvalitativa, vilka bidrar till att belysafrågeställningarna från flera perspektiv. Det har genomförts en enkätundersökning, textanalysav artiklar i dagspress samt intervjuer. Resultaten från de olika delarna kompletterar ochfördjupar förståelsen av de möjligheter och utmaningar som en del mindre kommuner står införnär det gäller hållbar utveckling.Valet av orter att ingå i studien utgick från de orter som ingick i ett tidigare projekt, vars resultatfinns publicerade i rapporten Pågatåg nordost och Krösatåg - Tio nya järnvägsstationer inordöstra Skåne och södra Småland (Nilsson, 2015). Det gjorde det möjligt att följa upputveckling av förändringar av resebeteende på längre sikt efter att ett nytt transportmedelintroducerats. I den tidigare studien ingick tio orter. Vi har i den här studien kompletterat medytterligare fem orter. De fem orterna har valts utifrån deras geografiska placering, utvecklingav befolkning och delvis begränsade tillgång till kollektivtrafik.Den enkätundersökning som har genomförts inom ramen för projektet har gjorts för att ocksåkunna jämföra resultat med de enkätundersökningar som gjordes 2013 och 2014, även om fokusi Effektkoll skiljer sig delvis från den uppföljning som rapporterades 2015. Åren 2020 och 2021präglades starkt av en pandemi (Covid 19), vilket påverkade många människors vardagligamobilitet och resande. Det blev en avvägning för att genomföra enkätundersökningen omresvanor i de aktuella orterna. För att kunna få en uppfattning om omfattningen av påverkan av Covid 19 på invånarnas resvanor kompletterades listan av frågor även med frågor om hurpandemin påverkat deras resor.Enkätundersökningen har genomförts enligt de metoder som är traditionellt vedertagna inomstatistiska undersökningsmetoder, där urval ska vara representativt och respondenter väljs utslumpmässigt. Det har dels varit en del utmaningar i arbetet, både gällande svarsfrekvens ochrepresentativitet. I projektet har vi även använt mikrodata från SCB för att dels presentera ivilken geografisk kontext som de 15 orterna befinner sig i samt den utveckling som de har haftunder det senaste decenniet. Kvalitativa fördjupningar har genomförts av fyra kommuner/orter; Hässleholms kommun(Bjärnum), Kristianstads kommun (Önnestad), Örkelljunga kommun (Skånes Fagerhult) ochMarkaryds kommun (Strömsnäsbruk), vilket innebär en viss genomgång av övergripande styrdokument samt intervjuer med regionala- och kommunala aktörer. Detta för att fördjupa förståelsen för kollektivtrafikens betydelse samt att mer övergripande resonera kring hur samhället kan tillgodose de transportmässiga behoven i arbetet mot ett mer transporteffektivt samhälle. Kommunerna/orterna har valts ut genom vissa kriterier som har diskuterats gemensamt i projektgruppen och med referensgruppen. Det har varit av vikt att belysa olika kontexter, liksom hur satsningen inneburit att vissa orter fått ökad tillgång till kollektivtrafik,medan andra orter kan ha en mer begränsad tillgång till kollektivtrafik.I nyhetsmedia skildras Pågatåg Nordost på olika sätt. Tillskott i form av kollektivtrafik beskrivs överlag som något bra och i vissa sammanhang menar man att involverade kommuner såg satsningen på regional utveckling i nordöstra delen av Skåne som nödvändig. Det relateras till hur nya tågstationer på olika sätt kan bidra till att skapa tillväxt, utveckling och attraktivitet. Även nyttorna i termer av ökad attraktivitet för näringslivet och ökat underlag för service och utbildning lyfts.Användning av bil är det huvudsakliga transportmedlet i de studerade orterna, och har fortsattatt vara det under årens gång. Resultat från resvaneundersökningsdelen visar på att resande med tåg inte har ökat under åren sedan järnvägsstationer öppnade i orterna. Invånarna är positiva tillatt det har öppnat järnvägsstationer och de ser det som något positivt för ortens framtid. De har också en positiv inställning till kollektivtrafik, men det visar sig inte i val av transportmedel. I enkätsvaren indikerar respondenterna att det är en utmaning att resa med kollektivtrafik. En inte obetydlig andel svarar också att de reser mindre med kollektivtrafik efter att stationernaöppnade.Resultat från intervjuer med tjänstepersoner och politiker i fyra kommuner pekar mot envariation av hinder i arbetet för en snabb omställning till ett transporteffektivt samhälle, samt mot upplevda utmaningar i skapandet av en jämlik fördelning av resurser. Man ifrågasätter exempelvis hur man ser på, och mäter, behoven av kollektivtrafik ur det regionala perspektivet. Det riktas viss kritik mot kostnadstäckningsgrader och procentuella mål och man ser ett märkbart behov av att ytterligare belysa kollektivtrafikens roll, som man ser inte minst är en högaktuell fråga i pandemins efterdyningar. Det ses som angeläget att uppmärksamma mindre orters betydelse för sitt omland och på samma gång uppmärksamma bussens betydelse somsammanlänkande och för bevarandet av sociala strukturer på landsbygd. Likaså hänvisar man till diffusa roller och ansvarsfördelning mellan nationella-, regionala- och kommunala nivåer med långa ledtider och segdragna processer, vilket i sig tycks skapa direkta hinder för en snabbomställning.I efterdyningarna av Covid-19, klimathot, energikris och det rådande säkerhetsläget, har medvetande om behoven av en snabb omställning till ett transporteffektivt samhälle blivit alltmer uppenbart för samhällets aktörer. Ändå går omställningen inte i en takt som är önskvärd. Det finns hinder av olika karaktär, på olika nivåer, där fragmentiserade prioriteringar blir svåra att samordna. Olika mål och ansvarsområden försvårar möjligheter att koordinera åtgärder, så att de kan bidra till en helhet som gör mer hållbara transporter i större utsträckning användbara i vardagen för hushåll och företag.
|
|
| 10. |
- Nilsson, Désirée, et al.
(författare)
-
Effekter av kollektivtrafiksatsningar
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- ”Effekter av kollektivtrafikåtgärder” är ett projekt som finansierats av Trafikverket och som genomförts av Trivector Traffic och K2/Malmö högskola. Projektet syftar till att dels sammanfatta den kunskap som finns i Sverige och internationellt om effekter av åtgärder i lokal och regional kollektivtrafik. Sammanställning av kunskapsläget baseras på effektkataloger, utredningar och studier som har utgivits på senare tid i Sverige, Norden och några europeiska länder (se avsnitt 3). I projektet inkluderas även en forskningsöversikt som fokuserar på relativt ny forskning om kollektivtrafik och dess effekter. Denna del baseras helt och hållet på artiklar publicerade i vetenskapliga journaler (se avsnitt 4). Det avslutande avsnittet identifierar kunskapsluckor och pekar på behov av fördjupade studier. I den svenska transportsektorn pratas ofta om effektsamband. Trafikverket (2014) beskriver dessa samband som vilka effekter eller konsekvenser olika åtgärder i transportsystemet får för samhället. Det finns många sätt att försöka identifiera samband. Ett tillvägagångsätt som ofta används inom transportforskning är någon form av kvantitativ metod. Kvalitativa metoder används också inom transportforskningen för att identifiera effekter, även om de inte används i lika stor utsträckning som de kvantitativa metoderna. Många gånger är det de icke-kvantifierbara och de mer subjektiva effekterna som önskas fångas genom dessa metoder. Ofta används de kvalitativa metoderna i kombination med kvantitativa metoder, vilket brukar kallas för blandade metoder. När det gäller kunskapsöversikten har fokus varit att titta närmare på kollektivtrafikens effekter på resandet samt påverkan på miljö. Fokus har varit på effekter som kvantifierats och som återkommer i flera studier med konsekventa resultat. Det finns en rad studier som visar på att vissa åtgärder anses viktiga av resenärerna och sannolikt ger effekt, men där effekterna ännu inte har kvantifierats. Enskilda åtgärder har sorterats in i större huvudkategorier, t ex infrastrukturella åtgärder, informationsåtgärder, planeringsåtgärder, fordonsåtgärder. Kunskapen om effekter och effektsamband av olika kollektivtrafikåtgärder är varierar beroende på område. En del av dessa åtgärder förekommer i större omfattning och för dessa finns det ett större underlag som visar på tydliga kvantifierade effekter, genom t ex ökning av resande i procent. Gemensamt för dessa åtgärder är att de till stor del syftar till att effektivisera resandet genom ex ökad framkomlighet, ökad utbud så att ex restiden minskar. De åtgärder som där det inte finns lika tydliga och enhetliga effekter är åtgärder som inkluderar effekter som i större utsträckning är beroende av subjektiva uppfattningar, ex komfort, trygghet, information. Forskningsöversikten lyfter vilka perspektiv som på senare tid förts fram kollektivtrafikforskningen som mer intressanta att utveckla. Här märks framförallt kapitalisering av kollektivtrafikinvesteringar (effekter på fastighetspriser), miljöeffekter samt nyttan av att flera åtgärder genomförs för att nå önskad effekt. Det finns exempelvis en positiv värdepåverkan som tillgänglighet till spårtrafik för med sig, vilket även gäller kommersiella fastigheter och industrifastigheter. Kundnöjdhet och ruttplanering för buss är också forskningsfrågor som behandlas i artiklarna. För kundnöjdheten är det intressant att identifiera vilka faktorer som påverkar nöjdheten samt om det finns skillnader mellan resenärers upplevelse av kvalitet och objektivt mätbara mått på kvalitet. Det finns också forskning som försöker kvantifiera mer kvalitativa aspekter av kollektivtrafiken, vilket behövs för att överbrygga en del av de kunskapsluckor som identifierats i projektet.
|
|
