| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Blanck, Sara, 1980-
(författare)
-
Elever möter samhällsfrågor : Didaktiska och bildningsteoretiska perspektiv på samhällsorienterande undervisning om epoktypiska samhällsfrågor
- 2023
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Med utgångspunkt i didaktik och bildningsteoretiska perspektiv är syftet med denna avhandling att undersöka och analysera ämnesövergripande undervisning om epoktypiska samhällsfrågor i grundskolan för att utveckla kunskap om undervisningens didaktiska möjligheter och utmaningar.Avhandlingen är en sammanläggning och består av tre ingående texter: en licentiatuppsats om samhällskunskapsämnet i ämnesintegrerad undervisning som genomfördes 2012–2014 samt två artiklar från forskningsprojektet ”Att utveckla undervisning i samhällsfrågor: om didaktiska val i SO-ämnena i grundskolans mellanår 4-6” som genomfördes 2017–2022. I de empiriska undersökningarna användes olika metoder såsom observationer och ljudinspelning av undervisning, intervjuer med lärare, enkät, fokusgruppsintervjuer med elever samt forsknings- och utvecklingscirkel tillsammans med lärare. Vid analysen används didaktiska och bildningsteoretiska perspektiv för att analysera empirin. Resultaten presenteras i form av så kallade curriculumprinciper som kan fungera som utgångspunkter för lärares didaktiska analys, val och handlingar, när det kommer till undervisning om epoktypiska samhällsfrågor. Genom en analys av de didaktiska relationerna visas betydelsen av att lärarens didaktiska val görs utifrån ett relevant och kraftfullt innehåll som också blir meningsfullt för elevers samtid och framtid. Fyra curriculumprinciper föreslås som utgångspunkter för lärare när de planerar och genomför undervisning om epoktypiska samhällsfrågor. De två första principerna handlar om hur ett flerdimensionellt bildningsbegrepp, där kognitiva, etiska och estetiska dimensioner samverkar, kan utgöra en målsättning för undervisningen. Innehållet kan struktureras i ämnessamspel med skolämnenas olika bidrag till förståelsen av dessa komplexa samhällsfrågor. Den tredje och fjärde principen har utgångspunkt i dels elevers begreppsliga utveckling genom autentiska exempel och inferenser dels i hur lärares didaktiska val av exempel blir betydelsefulla för hur innehållet förstås av eleverna.
|
|
| 4. |
- Estenberg, Martin, 1970-
(författare)
-
"Ett snäpp högre" : En studie av historielärares hanterande av tankeredskap.
- 2016
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Abstract The aim with this study is to examine how practicing history teachers in upper secondary school deal with historical thinking concepts. The three main questions are: which concepts do teachers use in their courses and when do they use them? How can teachers’ use of different historical thinking concepts be described in terms of reconstruction and construction? What factors influence teachers when they work with historical thinking concepts? To answer these questions, the material, for example tests, lesson plans and notes of seven teachers has been analyzed. These analysis were followed by interviews with the teachers. The empirical data have been handled in two steps. The first step is a survey of what historical thinking concepts teachers use and when they use them. The survey was done as a detailed reading of the teachers’ material. In this survey two historical thinking concepts, evidence and cause and consequence, have been selected for further analysis, which is the second step. The results show that when teachers deal with the historical thinking concept of evidence they show their students models and ways to handle evidence. This is not the case when teachers handle the historical thinking concept of cause and consequence. Models are shown here as well but not to the same extent. The result also shows that the teachers’ handling of evidence in a greater extent leads to construction compared with their handling of cause and consequence. The explanations provided in the study also point to the different character between the two concepts and what form of test the teachers’ use and what words are used to communicate for example cause and consequence. Furthermore, the explanations also indicate that the teachers’ view of what historical knowledge contains of, together with what kind of students and what other subject they teach play some part in their dealing with historical thinking concepts.
|
|
| 5. |
- Forsell, Anders, 1978-
(författare)
-
Kommunala ideal och politisk verklighet. : En jämförande fallstudie av frisinnad politisk organisering i Filipstad och Skövde, ca 1880-1920.
- 2014
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Most studies of emerging Swedish parties and politics have mainly focused on the Swedish Social Democrats and their struggle for democracy and political power, most as a prelude to the so called ”Swedish Model”. Competing parties have received attention from historians on the national level, but their local origin remains to large extent an open field.The aim of this study is to investigate how local political factors shaped the emerging liberal party organizations in two small Swedish towns. By a case-oriented comparison two towns are contrasted, Skövde in Skaraborg county and Filipstad in Värmland.This thesis suggests that the distinction between national politics and municipal government, based on the interests of economic elites, was transformed during the period 1880-1920. During this period local elections and local government became increasingly sites for political struggle between different parties, with new agendas.With a framework that considered parties in light of their functions rather than organizational types and theoretical concepts borrowed from the sociology of social movements, the thesis main results suggest that political mobilization and liberal party-formation was depending on the local political traditions.The theoretical framework made it possible to pinpoint both similarities and differences between the cases. The results of the study indicate that the historical tradition is central to parties to emerge and flourish. This suggests that it is more meaningful to focus attention on local and regional processes to understand the historical development than has previously been done.
|
|
| 6. |
- Sandelin, Kenneth, 1952-
(författare)
-
Historieundervisning i mångkulturella klassrum på grundskolans högstadium : En analys av lärares narrationer utifrån deras tal om sin historieundervisning
- 2020
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vilket innehåll kännetecknar historieundervisningen i klasser där samtliga eleverna har sin bakgrund i icke- europeiska länder? Hur ser innehållet ut i historieundervisningen i klasser där tvärtom alla eleverna har sin bakgrund i Sverige? Frågorna ledde fram till syftet för denna studie: att undersöka hur historielärare på grundskolans högstadium talar om innehållsval i mångkulturella klasser.Studiens datainsamlingsmetod utgörs av intervjuer, både individuella och fokusgruppsintervjuer. De lärare som kom att medverka i studien har alla stor erfarenhet av att undervisa i mångkulturella klasser på grundskolans högstadium.Resultaten av studien visar att lärare befinner sig i en balanssituation i skiljelinjen mellan ämnestradition, styrdokument och elever. Vidare framgår av samtalen att utgångspunkten för allt innehållsurval utgörs av den traditionella västerländska berättelsen, som i studien benämns ”det dominerande narrativet”. Beroende på klasskontext öppnas narrativet upp. I klasser med en hög andel elever med annan bakgrund än Sverige öppnas narrativet upp mot en minoritetsanpassning.Även i klasskontexter med få elever med annan bakgrund än Sverige har innehållet genomgått förändringar, men helt inom ramen för det dominerande västerländska narrativet. Det samtalas bland annat om andra sätt att bruka tid på än den traditionella kronologiska. Vidare hanteras delar av det traditionella narrativet utifrån olika perspektiv. Allt inom ramen för en majoritetsanpassning.Studiens bidrag kan uttryckas som att den synliggör den komplexa situation som historielärare befinner sig i, samtidigt som erfarna lärare har utvecklat strategier. Avslutningsvis hoppas jag att undersökningen bidrar till att nyansera bilden av en historieundervisning som fortgår som den alltid har gjort.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Åberg, Martin, 1962-, et al.
(författare)
-
Historia i Karlstad
- 2023
-
Ingår i: Historielärarnas förenings årsskrift. - Stockholm : Historielärarnas förening. ; :1, s. 96-107
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 10. |
- Arvidsson, Björn, 1952-, et al.
(författare)
-
Förändringar och kontinuitet i vardagslivets Värmland
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den här studien ingår i Karlstads universitets och fakultetens för samhälls- och livsvetenskaper satsning på mångvetenskaplig forskning om "uthålliga livsmiljöer och komplexa nätverk". Målet med fakultetens satsning är att stimulera forskning och samverkan mellan offentliga och privata aktörer så att Karlstads universitet effektivt kan bidra till och bli en motor i det långsiktigt hållbara utvecklingsarbetet i regionen. Studien tar sin utgångspunkt i intervjuer med några värmländska familjer om hur vardagen gestaltar sig idag, hur det såg ut historiskt och hur det kan tänkas se ut i framtiden. Intervjuerna kommenteras av forskare från olika ämnesområden. I mötet mellan forskare från olika ämnen och forskningstraditioner uppstår nya sätt att problematisera det komplicerade växelspelet mellan olika sektorer av vår tillvaro. Problemen kan omformuleras, nya möten och kontakter vänder invanda tankegångar mot nya och innovativa riktningar och beredskapen att möta framtida utmaningar såväl för forskare som för regionala aktörer stärks och uppgraderas. Förhoppningen är att studien ska fungera som en plattform för den viktiga diskussionen kring uthållig regional utveckling för kvinnor, män, barn och gamla och stimulera innovationer och forskning som garanterar en framtid där utveckling och tillväxt balanseras mot uthållig miljö för människor och natur.
|
|
