| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Blanck, Sara, 1980-
(författare)
-
Elever möter samhällsfrågor : Didaktiska och bildningsteoretiska perspektiv på samhällsorienterande undervisning om epoktypiska samhällsfrågor
- 2023
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Med utgångspunkt i didaktik och bildningsteoretiska perspektiv är syftet med denna avhandling att undersöka och analysera ämnesövergripande undervisning om epoktypiska samhällsfrågor i grundskolan för att utveckla kunskap om undervisningens didaktiska möjligheter och utmaningar.Avhandlingen är en sammanläggning och består av tre ingående texter: en licentiatuppsats om samhällskunskapsämnet i ämnesintegrerad undervisning som genomfördes 2012–2014 samt två artiklar från forskningsprojektet ”Att utveckla undervisning i samhällsfrågor: om didaktiska val i SO-ämnena i grundskolans mellanår 4-6” som genomfördes 2017–2022. I de empiriska undersökningarna användes olika metoder såsom observationer och ljudinspelning av undervisning, intervjuer med lärare, enkät, fokusgruppsintervjuer med elever samt forsknings- och utvecklingscirkel tillsammans med lärare. Vid analysen används didaktiska och bildningsteoretiska perspektiv för att analysera empirin. Resultaten presenteras i form av så kallade curriculumprinciper som kan fungera som utgångspunkter för lärares didaktiska analys, val och handlingar, när det kommer till undervisning om epoktypiska samhällsfrågor. Genom en analys av de didaktiska relationerna visas betydelsen av att lärarens didaktiska val görs utifrån ett relevant och kraftfullt innehåll som också blir meningsfullt för elevers samtid och framtid. Fyra curriculumprinciper föreslås som utgångspunkter för lärare när de planerar och genomför undervisning om epoktypiska samhällsfrågor. De två första principerna handlar om hur ett flerdimensionellt bildningsbegrepp, där kognitiva, etiska och estetiska dimensioner samverkar, kan utgöra en målsättning för undervisningen. Innehållet kan struktureras i ämnessamspel med skolämnenas olika bidrag till förståelsen av dessa komplexa samhällsfrågor. Den tredje och fjärde principen har utgångspunkt i dels elevers begreppsliga utveckling genom autentiska exempel och inferenser dels i hur lärares didaktiska val av exempel blir betydelsefulla för hur innehållet förstås av eleverna.
|
|
| 4. |
- Sandelin, Kenneth, 1952-
(författare)
-
Historieundervisning i mångkulturella klassrum på grundskolans högstadium : En analys av lärares narrationer utifrån deras tal om sin historieundervisning
- 2020
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vilket innehåll kännetecknar historieundervisningen i klasser där samtliga eleverna har sin bakgrund i icke- europeiska länder? Hur ser innehållet ut i historieundervisningen i klasser där tvärtom alla eleverna har sin bakgrund i Sverige? Frågorna ledde fram till syftet för denna studie: att undersöka hur historielärare på grundskolans högstadium talar om innehållsval i mångkulturella klasser.Studiens datainsamlingsmetod utgörs av intervjuer, både individuella och fokusgruppsintervjuer. De lärare som kom att medverka i studien har alla stor erfarenhet av att undervisa i mångkulturella klasser på grundskolans högstadium.Resultaten av studien visar att lärare befinner sig i en balanssituation i skiljelinjen mellan ämnestradition, styrdokument och elever. Vidare framgår av samtalen att utgångspunkten för allt innehållsurval utgörs av den traditionella västerländska berättelsen, som i studien benämns ”det dominerande narrativet”. Beroende på klasskontext öppnas narrativet upp. I klasser med en hög andel elever med annan bakgrund än Sverige öppnas narrativet upp mot en minoritetsanpassning.Även i klasskontexter med få elever med annan bakgrund än Sverige har innehållet genomgått förändringar, men helt inom ramen för det dominerande västerländska narrativet. Det samtalas bland annat om andra sätt att bruka tid på än den traditionella kronologiska. Vidare hanteras delar av det traditionella narrativet utifrån olika perspektiv. Allt inom ramen för en majoritetsanpassning.Studiens bidrag kan uttryckas som att den synliggör den komplexa situation som historielärare befinner sig i, samtidigt som erfarna lärare har utvecklat strategier. Avslutningsvis hoppas jag att undersökningen bidrar till att nyansera bilden av en historieundervisning som fortgår som den alltid har gjort.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Åberg, Martin, 1962-, et al.
(författare)
-
Historia i Karlstad
- 2023
-
Ingår i: Historielärarnas förenings årsskrift. - Stockholm : Historielärarnas förening. ; :1, s. 96-107
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 8. |
- Arvidsson, Björn, 1952-, et al.
(författare)
-
Förändringar och kontinuitet i vardagslivets Värmland
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den här studien ingår i Karlstads universitets och fakultetens för samhälls- och livsvetenskaper satsning på mångvetenskaplig forskning om "uthålliga livsmiljöer och komplexa nätverk". Målet med fakultetens satsning är att stimulera forskning och samverkan mellan offentliga och privata aktörer så att Karlstads universitet effektivt kan bidra till och bli en motor i det långsiktigt hållbara utvecklingsarbetet i regionen. Studien tar sin utgångspunkt i intervjuer med några värmländska familjer om hur vardagen gestaltar sig idag, hur det såg ut historiskt och hur det kan tänkas se ut i framtiden. Intervjuerna kommenteras av forskare från olika ämnesområden. I mötet mellan forskare från olika ämnen och forskningstraditioner uppstår nya sätt att problematisera det komplicerade växelspelet mellan olika sektorer av vår tillvaro. Problemen kan omformuleras, nya möten och kontakter vänder invanda tankegångar mot nya och innovativa riktningar och beredskapen att möta framtida utmaningar såväl för forskare som för regionala aktörer stärks och uppgraderas. Förhoppningen är att studien ska fungera som en plattform för den viktiga diskussionen kring uthållig regional utveckling för kvinnor, män, barn och gamla och stimulera innovationer och forskning som garanterar en framtid där utveckling och tillväxt balanseras mot uthållig miljö för människor och natur.
|
|
| 9. |
- Berg, Mikael, et al.
(författare)
-
School Trips to Historical Sites : Students' Cognitive, Affective and Physical Experiences from Visits to Auschwitz
- 2024
-
Ingår i: History Education Research Journal (HERJ). - : UCL Press. - 2631-9713. ; 21:1, s. 1-18
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- History can be experienced in many ways, including visits to historical sites. Indeed, it is becoming increasingly common for Swedish schools to organise trips for their students to historical sites; in this case, to concentration camps. This article analyses how cognitive, affective and physical experiences frame students’ interpretations of historical sites, and discusses how visits to historical sites might contribute to history education. The research questions we examine are as follows: What forms of experience did the students express, and how did these forms relate to each other? What implications might these expressed experiences pose for how teachers organise their teaching, including trips to Holocaust memorial sites? This article analyses seminars that comprised part of the examinable work in a course that involved a study trip to Auschwitz concentration camp. Empirical data were analysed using a model in which cognitive, affective and physical experiences were identified and described. The results demonstrate how cognitive, affective and physical responses interact with students’ experiences. Students described how the school trip contributed to their understanding of what is and is not possible to know, and to their will to influence society. Thus, the results indicate that physical encounters with historical sites can create new opportunities for students’ learning of history and the meaning making that comes from it.
|
|
| 10. |
|
|
